Sida 1 . Copyright Erik Boberg

Preoperativ bedömning

- Anestesi har mortalitet på 1 / 10 000—200 000 anestesier.
- Morbiditet vid anestesi innefattar i sällsynta fall allvarliga, irreversibla hjärnskador och (vanligare) lättare komplikationer eller obehag, som tex övergående illamående.
- Kirurgin och den kirurgiska åkomman har mortalitet på 1/100—1000 operationer.
- Patientens tillstånd före anestesin är den viktigaste riskfaktorn för mortalitet i samband med anestesi. Därav viktigt med bra preoperativ bedömning för att kunna optimera patientens tillstånd inför operation!

1. Penetrera pat:s hälsotillstånd och psykiska status

Anamnes

- Hereditet: Hur har det gått för släktingar som genomgått anestesi? Tex malign hypertermi
- Tidigare sjukdomar: Tidigare anestesier, operationer och komplikationer (problem med intubering, postoperativt illamående)? Behov av trombosprofylax (koagulationsrubbning, tidigare DVT/LE?)? Blödningsbenägenhet?
- Nuvarande sjukdomar: Ischemisk hjärtsjukdom (ökar risk för hjärtinfarkt vid anestesi)? Andfåddhet, ortopné (angina, hjärtsvikt, lungsjukdom)? KOL, rökhosta? Reumatisk sjukdom? Hypertoni? Diabetes?  Njursjukdom? Lungsjukdom? (se nästa sida)
- Funktionsanamnes: Fysisk prestationsförmåga. Bra mått på kardiovaskulär funktion. Klarar man 2 trappor så klarar man en operation!
- Allergi: Mot anestesimedel eller annan farmaka som ges vid operationen. Noggrannt!
- Aktuell medicinering: Behåll medicinering mot kroniska sjukdomar så långt det är möjligt under pre– och postop perioden. Antiepileptika, antidiabetika (dock reduktion, se nästa sida), glukokortikoider

(substituera dessa extra för att undvika binjurebarkssvikt då de ofta har atrofiska binjurar och kortisolbehovet ökar i samband med kirurgi), astmaläkemedel, BT-sänkare (särskilt betablockad, för att undvika ”rebound-fenomen”). Seponera antikoagulantia och ev NSAID före kirurgi pga blödningsrisk.

Journalhandlingar

- Kontroll av medicinlista och tidigare sjukdomar.

Observationer / fysiskt status

- Allmäntillstånd: Inkomp-tecken? Cyanos? Övervikt (ökar risk för lungkomplikationer)?, psykiskit status (påverkar premedicinering, anestesiform).
- Hjärta: Blåsljud (behövs EKO?)? Arytmi (undersök med vilo-EKG)? Ev takykardi kan vara tecken till hypovolemi.
- Blodtryck: Hypotension som tecken till hypovolemi eller svår hjärtsvikt? Hypertoni?
- Lungor: Sekretionsljud, rhonki som tecken till KOL / Astma? Rassel som tecken till lungödem eller pneumoni?
- Luftvägar: Anatomiska avvikelser som inskränkt nackrörlighet, dålig gapförmåga, käkanomalier kan försvåra intubering.

Preoperativa undersökningar

- Hb: På alla pat som kan tänkas förlora mer än ett par deciliter blod vid ingreppet.
- Blodgruppering och bastest om transfusion kan krävas.
- Övrig riktad provtagning: Tex elektrolyter hos pat med diuretika- eller litiumbehandling och vid njursvikt.
- Vilo-EKG: Alla pat med misstänk hjärtsjukdom.
- EKO: Om blåsljud eller hjärtsvikt.
- Allvarlig lungsjukdom: Spirometri och blodgas.
- Obstruktivitet: PEF. Följ pat med upprepade undersökningar!
- Lungröntgen: Vid nytillkomna / förvärrade kardiovaskulära symptom.

Preoperativ bedömning och allmänt om sövning

2. Initiera ev kompletterande utredning och behandling

3. Planlägga premedicinering, anestesiform, postoperativ vård.

Fasta före ingreppet

- Tom magsäck eftersträvas för att minska aspirationsrisken.
- Fast föda fram till 6h före ingreppet
- Vatten och andra klara drycker (tex apelsinjuice) fram till 2h före ingreppet.

Noggrann information om ingreppet

- Minskar patientens osäkerhet och rädsla inför ingreppet.

Trombosprofylax

- På vida indikationer: Stor trombosrisk i samband med kirurgi, ibland upp mot 50%! Svårt att trombolysera postoperativt pga blödningsrisken. Trombosprofylax interagerar sällan med anestesimedel eller operationen.
- Läkemedel: Dextran (Macrodex) ibland, men oftast LMWH (Fragmin, Klexane)
- Behandlingstid: Från i god tid före ingreppet till full mobilisering postoperativt.
- Riskfaktorer för perioperativ DVT listas till höger.

Allmänt om sövning

Anestesimedel

- Skapar en medvetslöshet och tar bort awareness: Patienten registrerar alltså inte vad som händer med honom/henne, dvs registrerar inte ljud, synintryck och smärta.

Smärtlindring

- Trots att pat inte registrerar smärtan så kan den framkalla reflexer: Motoriska (kroppsrörelser), och/ eller autonoma (BT-, puls, AF-stegring, svettning).
- Dessa reflexer hämmas mha smärtlindring, ofta i form av intravenösa opioider (tex fentanyl)

Muskelrelaxation

- Underlättar intubering och förhindrar svalgreflexer eller laryngospasm under denna.
- Underlättar kirurgi som kräver att muskler delas , då de annars krampar som svar på smärtstimulit de utsätts för.