Glukokortikoidreceptorer

Glukokortikoiderna diffunderar lätt igenom cellmembran pga sin relativa fettlöslighet.
- De binder sedan sin GlukokrotikoidReceptor (GR) i cytoplasman varpå denna lossar från ett komplex av ”heat shock” proteiner och konformationsförändras så att den kan binda DNA.
- Två på detta sätt lösgjorda receptorer bildar en homodimer som fäster sig på ett GRE (Glucocorticoid Response Element) på DNA och initierar transkription av en mängd gener som svarar för glukokortikoidernas effekter.
- Man tror att glukokortikoiderna ensamma kontrollerar transkriptionen av 1% de humana generna!

Man tror att glukokortikoiderna även har effekter som inte involverar transkription:
- Den negativa feedbacken på ACTH-frisättning i hypofysens kortikotrofa celler och lipokortinfrisättningen (numera annexin-1 – protein som påverkar leukocyternas rörelser och biologiska verkan).
- Denna hypotes bygger på att mekanismerna sker så pass snabbt (sekunder till minuter).

Kortisolets dygnsvariation

- Kortisolnivåerna är som högst tidigt på morgonen och har sedan två toppar på eftermiddagen och kvällen .
- På natten är nivåerna låga. ACTH frisätts i ett pulserande mönster.
- Dygnsvariationen i kortisolkoncentration i blodet styrs av ACTH-frisättningen från hypofysen.
- Denna är i sin tur reglerad av hypotalamus CRH-produktion , vilken regleras av kroppens cirkadiska rytm (eller ”biologiska klocka”), vilken får sin stimulans från retina.
- Dagsljuset påverkar alltså kortisolfrisättningen. Blinda människor förlorar denna dygnsrytm.

Aldosteron—fysiologiska effekter

Distala tubuli: ↑ K-utsöndring, ↓ Na-utsöndring.
- Ger vätskeretention och ↑ effektiv cirkulerande volym.
- Ger ↓ K i plasma.

↓ Effektiv cirkulerande volym
↓ Extracellulärvätska
↓ BT

Renin

Från juxtaglomerulära celler

Angiotensinogen

- Syntes sker i levern

Angiotensin I

Angiotensin II

ACE: I kärlendotel

↑ K i plasma

ACTH från hypofysen

CRH från hypothalamus