- Föreligger hypertoni?
- Finns andra riskfaktorer?

- Verifiera BT med flera mätningar
- Utred riskfaktorer
- Gör en samlad bedömning av hjärt-kärlrisk (SCORE)

Allmän hjärt-kärlprevention: Tobak, lipider, diabetes, stress

ASA vid mycket hög hjärt-kärlrisk

Statiner vid hög hjärt-kärlrisk.

Livsstilsintervention: Rökstopp, motion, viktreduktion, kost, salt, alkohol.

Mål-BT: 140/90
130/80 vid diabetes, njursjukdom eller mycket hög hjärt-kärlrisk.

Målet nås ej? Läkemedelsbehandling!

1. ACE-hämmare / Ca-antagonist
- ARB om ACE-intolerant

2. Otillräcklig effekt? ACE-hämmare + Ca-antagonist / thiazid

3. Fortfarande otillräcklig effekt? Kontraindikationer mot ovan behandling?
- Tillägg/ensam Beta-blockad!

4. Andra möjliga tillägg: Spironolakton och alfablockerare

Utred med 24h BT-mätning

Vid utebliven effekt:
Byt preparatgrupp!

Vid otillräcklig effekt
Kombinera preparat.

3 eller fler läkemedel krävs för tillfredsställande BT-kontroll:
- Kontrollera med 24h-mätning
- Sekundär hypertoni?
- Bristande följsamhet?
- Överväg remiss till hypertonispecialist.

Hypertoni—sammanfattad handläggning

- Ögonbottenundersökning behöver inte göras rutinmässigt vid hypertoniutredning, men kan vara ett steg i en vidare utredning av tex sekundär/malign hypertoni för att påvisa ett långvarigt högt blodtryck med kärlpåverkan.

Handläggning kortfattat

Anamnes

- Hereditet?
- Endokrin rubbning? Hjärtklappningar, svettningar, viktnedgång/uppgång
- Njursvikt/hjärtsvikt: Ödem
-
Livsstil: Motion, matvanor, rökning, stress, alkohol, lakrits
- Tidigare sjukdomar: Manifest diabetes, hjärt/kärlsjukdom, njursjukdom?
- Läkemedel: Perorala antikonceptiva, EPO, ciklosporin, kokain, amfetamin

Status

- BT: Sittande eller liggande + efter 1 min stående (se ovan). Ordna med uppföljande tryckmätningar hos sköterska och överväg 24h-mätning.
- Hjärta: Blåsljud? Iktus? Carotispulsar?
- Lungor: Rassel som tecken till ödem? Rhonki som tecken till KOL/astma?
- Tyroidea: Palpera vid misstanke om tyreotoxikos.
- Perifera kärl: Blåsljud över njurartärer (mitt mellan navel och nedre revbensbåge), femoralis, carotis? Fördröjd femoralispuls som tecken på coarcatio aortae?
- Längd och vikt: Ger BMI. Mät även buk- och midjeomfång.

Laboratorieprover

- Blodstatus: Hb till att börja med.
- CRP
- Njurfunktion: Na, K, kreatinin, urinsticka (mikroalbuminuri, hematuri).
- fP-Glukos
- Blodfetter:
Om < 80 år. ApoB/ApoA1 är icke fasteprov. HDL, LDL, tot-kolesterol, triglycerider

(lipidstatus—fasteprov)

EKG

- VK-hypertrofi?
- Arytmier?

Behandling

Varför behandla?

- Behandling minskar risken för kardiovaskulär sjuklighet och död (stroke 30-40% riskreduktion, hjärtsjukdom 15-30%). Resten av risken beror av andra riskfaktorer, behandla även dessa!
- Minskar ffa risk för
stroke, hjärtsvikt och njurskador
- Effekten på kranskärlssjukdom är måttligare
, detta förklaras med att andra riskfaktorer (rökning, blodfetter, diabetes) är mer betydelsefulla för uppkomsten av dessa förändringar än vad blodtrycket är.
- Större behandlingsvinst vid högre blodtryck. Större vinster hos äldre personer och hos personer med manifesta skador i hjärt-/kärlsystemet. Vinsten av behandlingen är relaterad till graden av uppnådd trycksänkning.
-
Samma relativa riskreduktion för kvinnor och män

Hur behandla?

- Hypertoni är en av många riskfaktorer och behandling av samtliga faktorer hos en patient är angeläget. Värdera alla patienter enligt SCORE-systemet.
- Livsstilsintervention: Till alla med mild hypertoni (140-159/90-99) i första hand. Behandla dock medicinskt vid flera samtidiga riskfaktorer (SCORE-diagrammet). Patienter med måttligt tryck (>160/100) bör efter försök med livsstilsintervention i 3 månader erbjudas medicinsk behandling. Patienter med högt tryck (>180/110) bör erbjudas medicinsk behandling så snart trycket verifierats genom upprepad kontroll.
- Se ovan under riskfaktorer för föreslagen livsstilsbehandling.

- Livsstilsbehandling har i olika studier visats kunna reducera BT med 1-5mmHg. Kan vara ensam behandling vid mild hypertoni, men är oftast att betrakta som ett komplement till farmakologisk behandling.
- Läkemedelsbehandling: De flesta etablerade antihypertensiva grupperna sänker BT med 12/8 mmHg (utöver placeboeffekten som brukar vara c:a 6/4). Alla patienter svarar inte likadant på alla

läkemedel varför man börr byta preparatgrupp vid uteblivet terapisvar.

Övriga riskfaktorer

- ASA: Som sekundärprevention vid manifest aterosklerotisk sjukdom (stroke, MI, angina, claudicatio etc)
- Statiner: Vid risk > 5% enligt SCORE, vid diabetes, vid manifest ateroskleros enligt ovan.

Referenser

Hypertoni. Nyström, F; Engfeldt, P. Läkemedelsboken: 339-354 Utgåva 2011 - Läkemedelsverket: 2011 (Odeberg, H; Andén, A; Carlsten, A; Gothefors, L; Gunnarsson, T; Jeppson, B et al.)

Inga diskussioner om denna sida ännu.

medinsikt.se - © Erik Boberg 2017 Sitemap

Allt innehåll

Namn: Erik Boberg
Kort om mig: Läst läkarprogrammet i Linköping (examen januari 2012) och har försökt göra något kreativt av all faktainhämtning med hjälp av denna webbplats. Hoppas att jag kan förmedla något till den trogne läsaren!

Hoppas också att ni som läsare vill ge något tillbaka genom att kritisera (eller berömma) utvalda delar av mina kompendier genom era kommentarer.

- På så sätt blir innehållet inte bara mitt, utan också ert! Bra va?!