Sida 4 . Copyright Erik Boberg

Halveringstid

- Halveringstiden är den tid det tar för läkemedelskoncentrationen att halveras i kroppen efter en ensam given dos.
-
Koncentrationen faller exponentiellt pga halveringstiden. Detta för att elimineringshastigheten oftast är proportionell mot koncentrationen .
-
En längre halveringstid betyder att läkemedlet stannar längre i kroppen efter given dos, men också att det tar längre tid för steady state att uppnås vid kontinuerlig administrering! (A i bilden brevid)

Steady state

- Efter en tid av kontinuerlig tillförsel av ett läkemedel uppnås en jämvikt mellan elimination och absorption som resulterar i en jämn koncentration av läkemedel i kroppen. Detta kallas steady state.
-
Vanligen tar det 3-5 halveringstider att uppnå steady state. Är detta för länge måste en ”loading dose” ges intravenöst samtidigt som den kontinuerliga administreringen startar.
-
Om läkemedlet ges i infusion blir det inga variationer i koncentration över tid, utan ett jämnt steady state uppnås vars nivå är beroende av infusionshastigheten.
-
Ges läkemedlet i upprepade doser (2 tabletter/dag tex) kommer koncentrationen att variera över tid, men oscillera runt ”steady state”-värdet. Ju fler och mindre doser läkemedlet delas upp på, desto mindre blir oscilleringarna.
- Steady state koncentrationen är
dock enbart beroende av hastigheten med vilken läkemedlet administreras (mängd/tid).

Läkemedelseffekter

- 4 olika huvudsakliga mål i kroppen för proteinläkemedel: Receptorer, Enzymer, Bärarmolekyler, Jonkanaler
-
De kan även verka direkt på DNA (antimikrobiella mutagena ämnen) eller på kalciumsalter i benmatrix tex.
-
Många läkemedel binder även andra proteiner än sina mål , utan att ha någon effekt på dessa proteiner. Exempelvis plasma-albumin.
-
Ett perfekt läkemedel binder enbart till sitt målprotein. Något sådant existerar inte , därför får man biverkningar vid för höga doser. Detta kallas selektivitet.
-
En bra mål-receptor för ett läkemedel binder väldigt selektivt. Om receptorn binder allt får många olika ämnen kan läkemedelseffekten lätt konkurreras ut.
-
Affinitet = tendens hos läkemedel att binda sin receptor.
-
Efficacy = tendens hos läkemedlet att aktivera receptorn när det väl bundit.
-
En agonist har både affinitet och hög efficacy .
-
En antagonist har affinitet, men ingen efficacy. Den blockerar därmed receptorn för sina agonister.
-
En partiell agonist har affinitet och medioker efficacy. Dessa kan verka som antagonister när en full agonist (motsatsen till partiell) sätts in. Full agonist har 100% efficacy.

Antagonism

- Fysiologisk: Effekterna från två agonister med motsatt effekt på en cell eller ett organ tar ut varandra. Exempel är histamin (som ökar saltsyraproduktionen från magsäcken) och Omeprazol (som minskar denna).
-
Farmakokinetisk: Antagonisten verkar genom att minska koncentrationen aktivt läkemedel vid verkningsplatsen. Enzyminduktion i levern som ger ökad grad av nedbrytning av läkemedlet. Läkemedel som ger minskat tarmupptag av andra substanser. Antagonister som verkar genom att öka njurelimineringen av ett läkemedel .
-
Kompetitiv: Ämnet har affinitet för en receptor, men saknar efficacy. Därmed konkurrerar den med receptorns agonist om platsen.
-
Styrkan hos en kompetitiv antagonist mäts i hur stor mängd agonist som måste tillföras för att återställa det svar som fanns från organet innan antagonisten sattes till och kallas dos rat (dose ratio).

- Doseringsfel med kompetitiva antagonister kan korrigeras genom att hög halt agonist administreras.
-
Irreversibel kompetitiv: Bunden agonist släpper efter lång tid eller inte alls. Emax sjunker . Exempel är Omeprazol (Losec). Mycket potenta läkemedel!
-
Non-kompetitiv: Receptorns effekt hindras utan att bindningsstället för receptorns ligand upptas. Ett exempel är Ca2+-kanalblockerare som hindrar muskelkontraktion och samtidigt inhiberar effekten av muskelstimulerande medel. Andra exempel är ämnen som sätter sig på andra ”sites” hos receptorerna och förändrar deras konfiguration så att en bindning till liganden blir omöjlig eller inte ger någon effekt. Emax sjunker även här.

Tid

Koncentration av läkemedlet

% av maximal effekt (Emax)

Koncentration av läkemedlet

% av maximalt antal receptorer bundna till läkemedel

10

100

1000

Dos-respons kurva

- Det gröna läkemedlet är mer potent än det röda då en mindre koncentration krävs för full effekt.

Kompetitiv antagonism

- Ökande konc av antagonisten (10-100-1000) kräver ökande koncentrationer läkemedel för att resultera i maximal inbindning till målreceptorer.

% av maximalt antal receptorer bundna till läkemedel

Non-kompetitiv/irreversibel antagonism

- Oavsett dos av läkemedel kan aldrig samma mängd bundna receptorer uppnås i närvaro av antagonist.

10

100

1000

Referenser

Drug elimination and pharmacokinetics. Rang, HP; Dale, MM; Ritter, JM; Flower, RJ. Pharmacology: 113-128 Utgåva 6 - Churchill Livingstone, Elsevier: 2007 (Rang, HP; Dale, MM; Ritter, JM; Flower, RJ)
How drugs act: general principles. Rang, HP; Dale, MM; Ritter, JM; Flower, RJ. Pharmacology: 8-23 Utgåva 6 - Churchill Livingstone, Elsevier: 2007 (Rang, HP; Dale, MM; Ritter, JM; Flower, RJ)

Inga diskussioner om denna sida ännu.

medinsikt.se - © Erik Boberg 2017 Sitemap

Allt innehåll

Namn: Erik Boberg
Kort om mig: Läst läkarprogrammet i Linköping (examen januari 2012) och har försökt göra något kreativt av all faktainhämtning med hjälp av denna webbplats. Hoppas att jag kan förmedla något till den trogne läsaren!

Hoppas också att ni som läsare vill ge något tillbaka genom att kritisera (eller berömma) utvalda delar av mina kompendier genom era kommentarer.

- På så sätt blir innehållet inte bara mitt, utan också ert! Bra va?!