Sida 1 . Copyright Erik Boberg

Patogenes bakom uppkomst av celiaki

Virus

Bakterier

Gliadin

Stressad epitelcell

IFN typ 1
IL-15

Transglutaminas 2 (TG2)

Antigen- presenterande cell

Mogen antigen- presenterande cell: Uttrycker co-stimulatorer och MHC-II med presentation av gliadin och TG2/gliadin komplex.

CD4+ T-cell
Reaktiv mot gliadin

Afferent lymfbana

Peyerskt plack, eller mesenterisk lymfkörtel

B-cell zon

T-cell zon

Deaminerat gliadin

MHCII (HLA DQ2 / DQ8): Dessa subtyper av HLA krävs för att sjukdomen skall uppstå, då bara dessa kan binda epitoper från det deaminerade gliadinet.

Komplexbildning mellan gliadin och TG2

TG2 antikroppar

Gliadin antikroppar

Aktivering av APC

B-cell mot gliadin

B-cell mot TG2-gliadin

TNF α , IFN γ

HLA-E

MIC A/B

MHC1

Intraepitelial cytotoxisk (CD8+) T-lymfocyt. Aktiveras mha de molekyler som visas nedan och som uppregleras som svar på att epitelcellerna är stressade. Det är okänt vilket antigen som sitter på dess MHC1

Epitelceller går i apoptos. Ger villusatrofi.

Ökar stress mot epitelceller. Ökar uttrycket av HLA-E/MIC som sedan kan aktivera CD8+

Bakterier och virus, samt gliadinpeptider stressar tarmepitelet.

Deamiderat gliadin tros vara mer immunogent.

Aktiverad T-hjälparcell (CD4+): Uttrycker proinflammatoriska molekyler, stressar epitelceller, rekryterar inflammatoriska celler, bidrar till epitelskada.

Plasmaceller: Producerar antikroppar mot gliadin och TG2, vilka kan användas för diagnostik. Deras roll i patogenesen är fortfarande oklar.

Tarmlumen

Lamina propria

Atrofierat tarmepitel: Ger läckage pga förstörda tight junctions, och minskat upptag av näringsämnen (malabsorption). Resulterar i diarré och näringsbrist (järn, B12, folat etc).

NKG2D