Sida 2 . Copyright Erik Boberg
- Pga extravasalt vätskeutträde
till följd av ökad kärlpermeabilitet pga endoteldysfunktion.
- Ger förhöjda Hb-värden:
Kan ses före sjukdomsdebuten.
- Doppler av uterinartärer: Ökad resistens (särskilt med diastolisk notch) i v 22-24 ger ökad risk för preeklampsi, samtidigt som ett normalt fynd har ett högt negativt prediktivt värde för svår preeklampsi.
ger en
ischemisk placenta
som får små infarkter och frisätter endoteltoxiska substanser (Th1-cytokiner?).
- Systemisk endoteltoxicitet
ger aktivering med vasokonstriktion (hypertoni), aktivering av koagulationssystemet (trombocyt– och koagulationsfaktorbrist), samt ökad permeabilitet (vätskeutträde till extracellulärrummet, proteinuri).
- Oftast normal
, trots att proteinurin kan vara massiv. 3% får akut njursvikt.
- Grad av proteinuri
och grad av fetal/maternell morbicitet är inte korrelerade.
- Huvudvärk, fotopsi, skotom:
Vanliga symptom.
- Hyperreflexi och klonus:
Tecken till progress till eklampsi.
- Stroke:
Ibland vid svår okontrollerad preeklampsi
- Främst vid svår preeklampsi: Hemolys, DIC, HELLP. 10-15% av kvinnorna drabbas.
- Stegrade enzymer:
Gamma-GT, ASAT, ALAT, bilirubin är ofta normalt sett lägre hos gravida än hos icke gravida. En stegring är därför att betrakta som mer allvarlig hos en gravid.
- Leverpåverkan
förekommer i samband med HELLP-syndromet.
- Dysfunktion är starkt kopplad
till preeklampsi.
- Ökad risk för:
Intrauterin tillväxthämning (20%), ablatio placentae (3%), fetal hypoxisk hjärnskada (1%), intrauterin fosterdöd (2%).
- Fostret är ofta riskerat
pga att man måste förlösa förtidigt (40% av barnen förlöses prematurt) pga risk för modern i samband med preeklampsin.
- Lungödem/aspiration: 3% risk.
Används för kvinnor som har ökad risk för preeklampsi.
- ASA:
I lågdos (50-100mg/dag) kan minska risken att drabbas. Används preventivt för kvinnor som vid förra graviditeten insjuknat tidigt i preeklampsi. Förbättrar neonatal utgång.
- Vid diagnos:
BT, proteinuri (grad med dygnsalbumin i urin eller albumin/kreatinin-kvot), Hb, TPK, elektrolyter, kreatinin, urat (stegrat vid preeklampsi), ALAT, ASAT, S-albumin
- Misstanke om koagulopati/HELLP:
antitrombin, fibrinogen, D-dimer, APTT, LD, haptoglobin
- Upprepad provtagning:
En gång per dag-vecka beroende på svårighetsgrad.
- Fetal diagnostik vid diagnos:
UL (vikt, fostervattenmängd, flöde i umbilicalartär), CTG.
- Fetal övervakning:
Skatta vikt varannan vecka, UL med fostervattenmängd + doppler 2 ggr/v, CTG dagligen.
- Efter partus:
3-4 dygns övervakning post partum. HELLP och eklampsi kan debutera efter förlossning, dock ovanligt efter 72h.
- Om stor risk för HELLP / eklampsi
kan inläggning på
IVA
för övervakning vara indicerad.
- Förlossning:
Den enda kurativa behandlingen! Induktion av förlossning eller kejsarsnitt. När kvinnan bedöms stabil.
- När ska man förlösa?
Ju tidigare desto högre risk för fostret, ju senare desto högre risk för mamman!
- Svår preeklampsi:
Ta ställning senast v32-34.
- Lindrig preeklampsi:
Förlossning senast vid fullgången tid.
- Maternella indikationer för förlossning:
Svår terapiresistent hypertoni, påverkad njurfunktion, eklampsi, DIC, ablatio placentae, lungödem, stroke, leverruptur.
- Fetala indikationer för förlossning:
Uttalad
intrauterin tillväxthämning, tecken till fetal stress.
- Om eklampsi:
Stabilisera modern (BT, krampfrihet) innan sectio.
Ej urakut!
- Sänk inte för mycket:
Placentans blodtillförsel från uterus är pga preeklampsin dålig och för lågt tryck kan därför ge fetal kronisk hypoxi och tillväxtrubbning.
- Indicerat vid SBT > 160 och/eller DBT > 110:
Målblodtryck 140/90.
- Akut behandling:
Vid BT > 160/110 + CNS-symptom pga risk för hypertensiv encefalopati.
- Långtidspreparat:
Labetalol (oselektiv beta + alfa hämmare), pindolol (oselektiv betahämmare), nifedipin (kalciumblockerare).
- Akuta preparat:
Dihydralazin (SMC-relaxerare, NO-liknande), labetalol iv, nifedipin po
- Behandling av riskfaktorer via distriktsläkare efter genomgången preeklampsi pga de framtida kardiovaskulära riskerna.
Riskfaktorer för preeklampsi |
|
Riskfaktor (x ökad risk) |
Kommentar |
Antifosfolipidsyndrom (10) |
|
Tidigare preeklampsi (7) |
Stor återupprepningsrisk. |
Förstföderska (3) |
Kvinna i graviditet nr 2 som varit normotensiv under nr 1 har 90% reducerad risk om pappan är densamma. |
Flerbörd (3), äggdonation, mola hydatidosa |
Immunologisk påverkan??? |
Hereditet (3) |
Även på faderns sida! Svärmoder, svägerska |
BMI > 25 (2), Diabetes (oavsett typ) under graviditeten (4), hyperlipidemi, PCOS |
Också ökad diabetes– och kardiovaskulär risk senare i livet. Latent glukosintolerans/risk för hypertoni (3,7)/IHD (2,2), stroke(1,8) vilka ”avmaskeras” under graviditetens speciella förhållanden? |
Modern > 40 år (2) |
|