Sida 6 . Copyright Erik Boberg

Influensa

Neuraminidas: Viktigt för att nya replikerade virus skall kunna frigöra sig från värdcellen.

Hemagglutinin: Fäster till luftvägsepitelet.

Enkelsträngat RNA: Det finns 8 strängar i varje virus

Nukleoprotein: Bestämmer virusets typ (A, B, eller C)

Polymeras

Allmänt

- Finns över hela världen.
- Enkelsträngat RNA-virus , vars RNA är bundet till ett nukleoprotein som bestämmer virusets typ (A, B eller C).

Typer

- A: Farlig . Ger upphov till epidemier och ibland pandemier. Reservoar finns hos djur, främst hos fåglar. Orsakar säsongsinfluensan.
-
B: Infekterar inte djur. Ger bara upphov till epidemier . I stort sett samma bild som A, men mindre benäget till stora förändringar i genomet.
- C: Ger enbart upphov till lindrig ÖLI.

Ytantigen 

- På den sfäriska ytan sitter två ytantigen: Hemagglutinin och neuraminidas . De finns i olika typer (13 resp 9 st) och bestämmer virusets typ (H1N1, H3N2 etc).
- Antikroppar mot ytantigenen förhindrar respektive läker ut infektion.

Mutationer

- ”Antigenic dirft” är mutationer i hemagglutininet eller neuraminidaset som ger upphov till epidemier

då de gör att viruset kan undkomma existerande antikroppar.
- ”Antigenic shift” är byte av RNA-segment mellan olika virustyper som infekterat samma cell. Sker bara hos A-subtypen . På så sätt byts H och N ut helt och hållet hos viruset. Detta fenomen kan leda till att virus som tidigare bara infekterat djur även får förmågan att spridas till människor och kan ge upphov till pandemier.

Spridning

- Smittar främst under de kalla årstiderna (troligen då människor umgås mer inomhus tätt ihop, samt då immunförsvaret kan vara nedsatt pga kylan). Viruset smittar via inhalerad aerosol. Färre viruspartiklar krävs för att infektera nedre än övre luftvägarna.
- Smittar effektivast 1 dygn före till 2 dygn efter insjuknandet . 10-20% smittas under ett vanligt år, upp till 50% av pandemi.

Patogenes

- Inkubationstid är 1-3 dagar.
-
Viruset fäster med hjälp av hemagglutininet till sialinsyrareceptorer på luftvägsepitelet.
- Invaderar epitelceller i stora delar av luftvägarna och orsakar celldöd och inflammation pga cytokiner

frisatta från de skadade epitelcellerna och från infiltrerande leukocyter. Lungorna involveras ofta, i mer än 50% av fallen hos de över 65 år.
- Vaccin finns (måste dock nyskapas varje år pga ”antigenic drift”). Ger 50% skydd mot sekundär bakteriell pneumoni. Ges i Sverige till äldre (>65) och andra med underliggande sjukdom som gör dem mer mottagliga (tex KOL eller hjärtsvikt).

Sjukdomsbild

Äldre människor

- Ibland mer okarakteristiskt insjuknande med enbart feber och förvirring.

Laboratoriemässigt:

- Sänkt LPK och stegrade transaminaser (ASAT/ALAT) är vanligt.

Yttre hölje: Lipidmembran

Inre hölje: Kapsel.

Prognos:

- Feber kan kvarstå i en vecka eller vara bifasisk.

Allvarligare förlopp

- Enstaka fall
- Snabbt progredierande viruspneumonit
med allvarlig prognos.
- Kan ge bild av ARDS och leda till döden inom ett par dygn .
- Akut pneumoni kan också orsakas av influensa A.

Sekundär bakteriell infektion:

- Bakterieangrepp på det skadade luftvägsepitelet.
- Ger bakteriell penumoni.
- Vanligast pneumokocker , sedan H influenzae och S aureus.

Vaccin: Hämmar inbindning. Binder hemagglutinin.

Oseltamivir (Tamiflu) eller Zanamivir (Relenza): Hämmar neuraminidas och därmed frisättning av viruspartiklar från värdcellen

Insjuknande

- Snabbt insjuknande
- Feber upp till 39-40 grader.
- Huvudvärk, muskelvärk, påverkat allmäntillstånd.
- Fasen varar
i 3-5 dagar.

Fortsatt förlopp

- Torrhosta (kan komma något senare) som kan bli mycket besvärande.
- Brännande halssmärtor , heshet i efterförloppet.
- Ibland GI-symptom.

Lindrigare förlopp

- Då ffa snuva och långdragen hosta.

Barn

- ÖLI-symptom dominerar , pseudokrupp vanligt hos små barn.

0

5

14

Feber sjunker, allmäntillstånd förbättras i allmänhet efter 3-5 dagars sjukdom .

Sekundär bakteriell infektion

- Bild med viss förbättring av influensasymptomen, varpå patienten åter försämras med stigande feber och tillkomst av produktiv hosta, ibland hållsmärtor.

Dagar

Smittar effektivast 1 dygn före till 2 dygn efter insjuknandet. Behandling bör också sättas in under denna period

Referenser

Lower respiratory tract infections. Mims, C; Dockrell, H; Goering, R; Roitt, I; Wakelin, D; Zuckerman, M. Medical microbiology: 217-240 Utgåva 3 - Elsevier: 2004 (Mims, C; Dockrell, H; Goering, R; Roitt, I; Wakelin, D; Zuckerman, M)
The Lung. Maitra, A; Kumar, V. Basic Pathology: 479-540 Utgåva 8 - Saunders, Elsevier: 2007 (Kumar, V; Abbas, A; Fausto, N; Mitchell, R)

Inga diskussioner om denna sida ännu.

medinsikt.se - © Erik Boberg 2018 Sitemap

Allt innehåll

Namn: Erik Boberg
Kort om mig: Läst läkarprogrammet i Linköping (examen januari 2012) och har försökt göra något kreativt av all faktainhämtning med hjälp av denna webbplats. Hoppas att jag kan förmedla något till den trogne läsaren!

Hoppas också att ni som läsare vill ge något tillbaka genom att kritisera (eller berömma) utvalda delar av mina kompendier genom era kommentarer.

- På så sätt blir innehållet inte bara mitt, utan också ert! Bra va?!