Sida 2 . Copyright Erik Boberg

Definition och klinisk bild

Systemic Inflammatory Response Syndrome. Föreligger när 2 eller fler av nedanstående är uppfyllda:

- Feber > 38 eller < 36

- Hjärtfrekvens > 90/min

- Andningsfrekvens > 20/min eller PaCO2 < 4 kPa

- Leukocyter B-LPK > 12 x 10 9 /l eller < 4 x 10 9 /l, alternativt > 10% omogna former

Orsakas av infektioner, trauma, pancreatit, brännskador.

kliniska tecken på infektion
+
= Sepsis

Om något av detta föreligger…

Hypoperfusion

Metabol acidos (pH <7,30, BE < -5mmol/l) och förhöjda laktatvärden  (plasmalaktat > 1,5ggr övre normalgräns)

Organdysfunktion

- CNS: Akut förändring av mentalt status (tex konfusion)
- Lungor: Reduktion av PaO2 (PaO2/FiO2 < 33,3 eller 26,7 om lungan är fokus för infektion)
- Njurar: Oliguri (< 0,5 ml/kg/h trots adekvat vätska)
- Lever: Förhöjning av S-bilirubin (> 45umol/l och ALAT > 1,5 ukat/l)

Koagulation

- Reduktion av koagulationsfaktorer och trombocyter (< 80 x 10 9 /l eller > 50% förlust från högsta värdet trombocyter/koagulationsfaktorer senaste 3 dygnen)

Hypotension

- Systoliskt BT < 90, eller behov av vasopressorer för att uppehålla adekvat BT

…definieras det som svår sepsis

Om patientens hypotension ej snabbt (inom 1 timme) kan hävas med adekvat vätsketillförsel eller vasopressorbehandling kallas det:

Septisk chock

Riskgrupper (svår sepsis och septisk chock)

Låg respektive hög ålder, malign sjukdom, diabetes, alkoholism, aspleni, granulocytopeni, nedsatt immunförsvar av andra skäl.

BAS är även indikativt:
-
B lodtryck < 90 (systoliskt)
-
A ndningsfrekvens > 30
-
S aturation < 90
Räcker att en av dessa gäller för att sepsisrisk skall föreligga.

SIRS

Klinisk bild

- Hypotension först. Ge vätska (500 ml på 15-30 min). Fortsätter då BT att sjunka, samtidigt som tecken på hypoperfusion eller organdysfunktion föreligger så har man en definitiv septisk chock.
- Septiska chockpatienter är ofta initialt perifert varma till följd av den inflammatoriskt medierade kärlvidgningen. De blir efter ett par timmar perifert kalla och cyanotiska om inte behandling inleds som korrigerar hypovolemin.
- Försämringar kommer i allmänhet under det första dygnet. Kontrollera patienten med täta mellanrum som sedan glesas ut.

Svår primär sepsis

- I övrigt friska individer som drabbas av infektion med starkt virulent bakterie: Meningokocker, B-hemolytiska streptokocker grupp A, pneumokocker, H influenzae
- Även om bakterien är intermittent virulent kan den ge primär sepsis: gramnegativa infektioner från urinvägar eller bukorgan.
- Kraftfull aktivering av immunförsvaret ger fulminanta fall med snabb progrediering till svår sepsis och septisk chock.

Sekundär sepsis

- Patienter som drabbas av allvarlig infektion postoperativt, posttraumatiskt eller efter en föregående, lindrigare infektion orsakad av virus eller bakterier.
- Antiinflammatoriska reaktioner är delvis aktiverade och patienterna får inte lika snabbt förlopp som de i den primära gruppen.

Tertiär sepsis

- Intensivvårdspatienter med ett initialt trauma eller infektion som bara delvis svarat på given behandling.
- Utvecklar sekundära infektioner eller genomgår flera operationer.
- Får en långdragen och låggradig aktivering av vissa delar av inflammatoriska systemet medan andra delar (monocyter, makrofager, T-celler, granulocyter) är nedreglerade och i antiinflammatorisk fas.
- Den nämnda nedregleringen kan dominera vilket ger en susceptibilitet och infektioner av lågvirulenta patogener som KNS, enterokocker och candida.
- Ger en försämring med stigande CRP , feber, progredierande organdysfunktion.
- Chock och hypoperfusion mer ovanliga.

Patogener: Svår sepsis och septisk chock på IVA-avdelningar:

Gramnegativa tarmbakterier (E coli, Klebsiella, enterobacter)

40%

S aureus

15%

Streptokocker

10%

Pneumokocker

10%

Enterokocker

5%

Candida spp

5%

Strikt anaeroba (Bacteroides spp etc)

Ett fåtal %

Patogener efter åldersgrupp

Första levnadsveckan

E coli, streptokocker grupp B, Listeria (med eller utan meningit)

Barnaår upp till 20-års ålder

Pneumokocker, meningokocker, S aureus

Äldre patienter

Gramnegativa tarmbakterier

Referenser

Sepsis och septisk chock. Sjölin, J. Infektionsmedicin: 348-359 Utgåva 4 - Säve förlag: 2007 (Iwarson, S; Norrby, R)

Inga diskussioner om denna sida ännu.

medinsikt.se - © Erik Boberg 2018 Sitemap

Allt innehåll

Namn: Erik Boberg
Kort om mig: Läst läkarprogrammet i Linköping (examen januari 2012) och har försökt göra något kreativt av all faktainhämtning med hjälp av denna webbplats. Hoppas att jag kan förmedla något till den trogne läsaren!

Hoppas också att ni som läsare vill ge något tillbaka genom att kritisera (eller berömma) utvalda delar av mina kompendier genom era kommentarer.

- På så sätt blir innehållet inte bara mitt, utan också ert! Bra va?!