Sida 5 . Copyright Erik Boberg

Utredningsmål

1. Fastställa diagnosen

- Typiska symptom + tecken till nedsatt hjärtfunktion
- Vid tveksamhet: Vägledning av positivt svar på behandling med farmaka mot hjärtsvikt
- Ekokardiografi behövs i de flesta fall för att fastställa diagnos. Det visar även på ev systolisk eller diastolisk dysfunktion samt klaffvitier

2. Bedöma svårighetsgraden av svikten

- Graderas enligt NYHA  (New York Heart Association)

Laboratorieprover

Natriuretiska peptider

- BNP, Nt-Pro-BNP: Tolkas lika, men Nt-Pro-BNP har högre normalvärden
- Insöndras från kammare och förmak som svar på stigande fyllnadstryck och uttänjning
- Nivåerna av peptiderna  korrelerar väl till graden av hjärtsvikt och till prognos.
- Specificitet: De stiger även vid annan svår hjärtsjukdom, tex akut koronart syndrom  och klaffel, sepsis. Ökad ålder, nedsatt njurfunktion, förmaksflimmer och kvinnligt kön ger alla högre värden. Obesitas kan ge lägre värden.
- Diagnostiskt värde: Höga värden talar för hjärtsvikt och låga värden talar starkt emot. Medelhöga värden ger misstanke om hjärtsvikt.
- Värdefulla i akut situation för diagnos av akut dyspné

Elstatus

- Na, K, kreatinin

Leverstatus

- ASAT, ALAT, ALP, bilirubin
- Medför hjärtsvikten någon påverkan på leverfunktionen?

Blödningsstatus

- Protrombin, APTT
- Ger svikten en sådan påverkan på leverfunktionen att koagulationen är påverkad?

Blodstatus

- Hb, LPK, TPK

Thyroideastatus

- TSH, T3, T4
- Hypertyreos/hypotyreos som orsak till

svikt/symptom?

B-glukos

- Diabetes som orsak till svikt?

CRP

- Infektion som orsak till försämring av kronisk svikt?

Differentialdiagnoser

- Kardiell ischemi (angina pectoris, hjärtinfarkt) utan hjärtsvikt
- Lungsjukdomar som ger dyspné: KOL, astma
- Pneumoni
- Icke kardiella orsaker till lungödem: Lungemboli, ARDS
- Njur– och leversvikt med ödem: Ger retention av salt och vatten, men utan bakomliggande hjärtsjukdom.
- Perifiera orsaker till ödem: Åderbråck, fetma
- Anemi eller blödning

Övrig utredning

EKG

- 12 avlednings-EKG skall alltid tas.
- Hjärtrytm
- Vänsterkammarhypertrofi
- Tidigare hjärtinfarkt
- Grenblock/AV-block
- Ett normalt EKG utesluter i princip vänstersidig systolisk dysfunktion.

Röntgen thorax

- Hjärtats storlek och form
- Lungkretsloppet
- Differentialdiagnostik: Pneumoni, KOL tex.
- Lungödem: Patienter med akut hjärtsvikt har ofta interstitiella och/eller alveolära ödem, medan patienter med kronisk hjärtsvikt ofta saknar dessa pga en förbättrad förmåga hos lymfatiska kretsloppet i lungan att dränera vätska.

Ekokardiografi

- Indicerad vid alla nyupptäckta fall av hjärtsvikt.

- Bra som uppföljning av hjärtfunktionen, tex när patienten söker för akut försämring av sin svikt.
- Abnormaliteter i ventrikelväggen till följd av tidigare hjärtinfarkt
- Tjocklek på ventrikelväggen visar på hypertrofi
- Klaffvitier
- Tryck i lungkretsloppet: Kan mätas vid undersökningen.
- Ejektionsfraktion (EF): Normal EF (>50%) tyder på adekvat systolisk funktion, sänkt EF (<30-40%) tyder på försämrad kontraktilitet. Mitralisinsufficiens ger dock tex ett bra EF, då en mängd blod vid detta tillstånd pressas tillbaka till förmaket under systole.
- MR är golden standard för morfologi och mätning av volymer.

Arbetsprov

- Maximal förmåga ger ett mått på graden av hjärtsvikt.
- Kan värdera bakomliggande ischemi
- VO2 (syreupptag) < 14ml/kg indikerar hjärttransplantation då det har visats att dessa patienter klarar sig bättre efter transplantation än om de enbart medicineras.

Bandspelar-EKG

- Arrytmier

Koronarangiografi

- Ischemisk hjärtsjukdom

Utredning—kronisk hjärtsvikt

3. Fastställ orsaken till svikten