1. Av någon anledning (inhalerade ämnen tex asbest, blodburna toxiner, okända antigen) stimuleras de alveolära makrofagerna så att de aktiveras och startar en inflammation i alveolerna (alveolit).

2. Makrofagerna sekrerar IL-8, LTB4 mfl som rekryterar och aktiverar neutrofiler.

3. Oxidanter och proteaser från makrofager och neutrofiler degraderar ECM och alveolepitel.

4. Makrofagerna släpper dessutom ut TGF- β, PDGF som attraherar fibroblaster och stimulerar deras proliferation. Detta genererar ECM (fibros).

5. När typ1 pneumocyter dör prolifererar typ2 pneumocyter och bidrar till fibros genom utsöndring av TGF- β, PDGF; samt till makrofagattrahering genom

makrofagkemotaktiskt protein 1.

Effekter

- Alveolit (ackumulering av inflammatoriska och immuneffektorceller i alveolväggar och interstitier) uppstår till följd av retningen från det initierande agenset. Denna är i normalfallet mild och självbegränsande , varpå den löser upp sig och vävnaden restaureras.
- Om man pga genetisk predisposition, autoimmun sjukdom eller samtidig annan sjukdom inte kan reglera det inflammatoriska svaret normalt får man en överdriven fibrotisering och funktionsförlust i lungan.
- Detsamma inträffar om lungans reparerande mekanismer blir överkörda till följd av för stark eller

Restriktiva parenkymsjukdomar/interstitiella sjukdomar

- Inflammatoriska sjukdomar som drabbar lungparenkymet.
- Ger skada på alveolernas epitel och interstitiell vaskulatur , vilket påverkar ventilations-perfusionskvoten så att man får hypoxi.
- Andningssvikt fås med tiden då sjukdomen utvecklats tillräckligt långt. Ofta i kombination med hypertension i lungkretsloppet som påverkar hjärtat (cor pulmonale)
- Många av dessa sjukdomar har okänd etiologi och patogenes.
- De överlappar varandra i histologiskt utseende.

Inflammation i lungparenkymet

ihärdig initierande stimulering.
- Resultatet blir då fibros som ersätter funktionellt lungparenkym: Minskad diffusionsarea, minskad VC.
- Vid fibros infiltrerar också den nybildade bindväven mellan lungkapillärer och alveoler: Ökat avstånd för gaser att diffundera över.
- Fibrosen hindrar också lungans normala expansion genom att öka compliance . Detta gör att ett högre andningsarbete krävs, vilket kan leda till dyspné, speciellt vid ansträngning.
- FRC minskar dessutom pga detta.
- Kärlbädden minskar pga ökat tryck på kapillärer eller destruktion av dessa. Det leder till pulmonell hypertension och cor pulmonale.

O2

CO2

O2

Alveolär vägg (bestående av alveolära epitelceller och basal-membran). Vid fibros minskar lungornas compliance lokalt vilket leder till minskad ventilation av vissa alveoler. Detta ger sänkt V/Q-kvot och shuntning av blod vilket är den viktigaste bidragande orsaken till hypoxin vid restriktiv lungsjukdom.

Patofysiologi—interstitiell lungsjukdom

CO2

Erytrocyt

Oxidanter, proteaser

 IL-8, LTB4 mfl: Kemotaktiska för neutrofiler

Hypertrofi och hyperplasi av typ II pneumocyter.

TGF- β, PDGF : Lockar till sig fibroblaster.

Prolifererar och skapar ECM , vilket leder till fibros i lungparenkymet.

Initialt utlösande skada/faktor: Inhalerade ämnen, blodburna toxiner, okända antigen. Stimulerar till makrofagaktivering i alveolerna