Kalium

Kroppsinnehåll:
- 3,5 mol
- 70% av K finns i muskelceller. Kreatinin-utsöndringen i urinen är relaterad till muskelmassan så länge man inte lider av  något tillstånd med ökad muskelnedbrytning (svält, infektion, cancer). Detta gör att man kan beräkna totala mängden K i kroppen till c:a 200ggr urinutsöndringen av kreatinin (mmol/dygn) hos individer utan muskelnedbrytande sjukdom.

Utsöndring: 90% av det K som tas upp varje dag utsöndras igen. 90% av utsöndringen sker via njurar.

Text Box: Njurar: 
- Plasmakoncentrationen måste regleras strikt pga påverkan på elektrisk aktivitet över cellmembraner.
- Njurarna fortsätter att utsöndra K (10-20mmol/dag) även vid påtaglig hypokalemi.
- Det tar 1-2 veckor för K-sparande mekanismer att träda in vid intag < 50mmol/dygn.

IN: Via födan, 50-150mmol/dag

Text Box: GI: 10% av utsöndringen. 
- Feces + deskvamerat epitel + endotel
- Utsöndringen stiger vid abnormt snabb tarmpassage och ökade fecesmängder. Kan leda till negativ K-balans.

Kräkningar: Kan ge stora K-förluster.

Aldosteron:
- Ökar K-utsöndringen indirekt genom att Na byts mot K i de proteiner som aldosteronet aktiverar syntes av för att spara Na.
- Dels direkt genom att aldosteron stimulerar aktiv sekretion av K.

Glukokortikoider:
- Har viss mineralo-kortikoid verkan
- Ökar GFR och därmed mängden Na som kan bytas med K i distala nefronet.

Intracellulärt K
- 98% av K i kroppen finns intracellulärt.
- Avgörande för upprätthållandet av cellernas IC volym, membranpotential och elektriska aktivitet.
- Koncentrationsgradienten upprätthålls mha Na/K-pumpen

Katekolaminer: Stimulerar via beta2-receptorer till K-upptag i ffa muskelceller.
Insulin: Gör att glukos passerar tillsammans med K in i celler.

Intracellulär acidos: Vätejonerna binder till fosfater och proteiner. Detta minskar antalet negativa joner i cellerna och K blir i överskott, varför det vandrar ut extracellulärt.
- K-konc i plasma stiger 0,6mmol/l för pH-sänkning på 0,1

Acidos:
- Det  som bestämmer vilken av H eller K som skall bytas mot Na vid reabsorptionen av denna i distala tubuli är tillgången på respektive jon i nefronet.
- Vid acidos byts därför H i större utsträckning mot Na och man tenderar att få hyperkalemi. Det omvända gäller vid alkalos.

Kroppsinnehåll:
- 60mmol/kg = c:a 4mol totalt
- 140 mmol/l i ECF, 10mmol/l i ICF
- En del inlagrat i skelettet

IN: Via födan, 150mmol/dag

UT: 10mmol/dag obligata förluster

Njurar: Huvudsakligen

GI: Liten del.

Hud: Viktigt vid kraftig svettning

Aldosteron
Glukokortikoider
- Ökar återresorption i njurar och retenerar därmed natrium

Natriumförluster vid:
- Minskad steroidproduktion (Addisons sjukdom etc)
- Aldosteronhämmare (spironolakton etc)
- Njursjukdom med minskad cellmassa i njurtubuli

Kontroll av Na-balans

- Njurarna kan minska sin utsöndring av Na till nästan ingenting och kraftigt öka den som svar på höjda eller sänkta koncentrationer.
- Na, HCO3 och Cl  är de joner som i huvudsak bestämmer osmolaliteten i plasma. Av dessa ffa Na då den är en katjon som binds till plasmaproteinernas negativa laddningar och hålls kvar i blodbanan.

Natrium

ANP: Frisätts vid stor EC-volym och sträckning av förmak

Inga diskussioner om denna sida ännu.

medinsikt.se - © Erik Boberg 2017 Sitemap

Allt innehåll

Namn: Erik Boberg
Kort om mig: Läst läkarprogrammet i Linköping (examen januari 2012) och har försökt göra något kreativt av all faktainhämtning med hjälp av denna webbplats. Hoppas att jag kan förmedla något till den trogne läsaren!

Hoppas också att ni som läsare vill ge något tillbaka genom att kritisera (eller berömma) utvalda delar av mina kompendier genom era kommentarer.

- På så sätt blir innehållet inte bara mitt, utan också ert! Bra va?!