Sida 7 . Copyright Erik Boberg

Anamnes

- Duration, förlopp (gradvis, snabbt, episodiskt, stegvis/ettappvis), utlösande faktor (skallskada, stroke, förgiftning, läkemedelsbiverkan, psykisk sjukdom, traumatisk livshändelse)? Tidigare kognitiva symptom ?
- Ärftlighet?
- Vilka problem upplever patienten och de anhöriga?
- Vilka förväntningar har de på utredningen?

Symptom från olika delar av hjärnan

- Fråga anhöriga!
- Temporallob:
Hur är patientens närminne? Har det förändrats på sistone? Svårt att minnas aktuella händelser (privata och massmediala), tidpunkter, överenskommelser, innehåll i samtal? Tidsuppfattning? Minneshjälpmedel (lappar, anteckningsblock)?
- Frontallob: Hur beter sig patienten i sociala sammanhang? Emotionell avflackning? Trögare tänkande? Temperament? Humor? Omdöme? Insikt? Osäkerhet vid vardagliga praktiska sysslor (klä på sig, köksredskap, reglage på hushållsapparater, i bilen etc)?
- Parietallob: Känner patienten igen föremål i omgivningen (bilder, ansikten, objekt, symboler)? Hur är det med lokalsinnet? Avståndsbedömning?
- Språkstörning: Ordglömska? Benämningssvårigheter? Avtagande förmåga/intresse för samtal, läsning, radio, TV? Svårt att fylla i blanketter, betala räkningar, växla pengar?
- Motoriska störningar: Förlamning? Kramper? Stelhet i muskulaturen? Trögare kroppsrörelser, gång? Balansrubbning? Darrhänthet? Otydligt tal?
- Psykiska symptom: Nedstämdhet? Omotiverad upprymdhet? Labilt humör? Aggressivitet? Ängslan? Rastlöshet? Sömnsvårigheter? Tvångstankar/-handlingar? Hallucinationer? Vanföreställningar?

Status

- Puls/BT: Vid vaskulär demens: Hypertoni,

ortostatisk hypotention, oregelbunden puls
- Lungor: Ofta normalt
- Buk: Normal
- Neurologi: Dyspraxi vid finger-näs, knä-häl. Fokalneurologi vid vaskulär demens. Nedsatt minnestest. Benämningssvårigheter. Visospatial oförmåga (svårt att rita en genomskinlig kub).

MMT + Klocktest

- MMT: Test med maximalt 30 poäng som testar varierade kognitiva funktioner.
- Klocktest: Patienten ombeds rita en klocka och ställa visarna på tio i 11.

Provtagning

- EKG
- Blodprover:
Albumin + S-Ca (eller joniserat Ca) för hyperkalcemi. Homocystein (B12-brist). Hypotyreos (TSH/T4). Ev borrelios, lues, HIV.
- CT skalle: Alltid på yngre, vid snabbt förlopp, vid fokalneurologiska fynd utan förklaring.

Funktionsdiagnostik (arbetsterapeut)

- Kartlägga resurser, svårigheter, behov.
- Utgör underlag för ställningstagande till åtgärder kopplade till tex kommun (hemtjänst, annat boende etc)
- Lämplighet att inneha körkort, vapen. Är man inte lämplig att köra bil så är man i princip inte heller lämplig att bära vapen.
- Ifrågasätt körkort om påtaglig nedsättning i: Uppmärksamhet, koncentrationsförmåga, psykomotorisk hastighet, omdöme, insikt, visospatiala funktioner, exekutiva funktioner (se och förstå sammanhang, förmåga att genomföra och planera aktivitet ändamålsenligt och målinriktat), arbetsminne (hålla information tillgänglig för nästa handling), semantiskt minne (förvärvade kunskaper), episodiskt minne (komma ihåg vart man skall åka)
- Definitivt inte körkort om: Konfusion (ev 6 mån uppehåll), neglect, medelsvår-svår demens.

Åtgärder

- Kontakt med specialist om tidig debut, oklar diagnos.
- Vid depressionsmisstanke: Behandla med antidepressiva. Uppföljning! Depression kan vara ett tecken på en debuterande demens.

Behandling

- Acetylkolinesterashämmare (donepezil—Aricept, rivastigmin—Exelon, galantamin—Reminyl): Minskar nedbrytningen av ACh. Förbättrar kognitiv och global funktion. Behandlingen endast symptomatisk. Upphör den så återgår patienten till det tillstånd som motsvarar sjukdomens naturliga progress. Biverkningar oftast illamående, kräkningar.
- Partiella glutamatantagonister (memantin—Ebixa): Oklar exakt verkningsmekanism. Blockerar sannolikt postynaptiska NMDA-receptorer och skyddar de postsynaptiska neuronen från exponering av glutamat från de undergående neuronen. Minskar undergång av postsynaptiska neuron. Effekt på globala och kognitiva funktioner vid demens. Få biverkningar. I tillägg till acetylkolinesterashämmare

vid försämring trots optimering av den behandlingen. Detta för att ytterliggare en tid skjuta upp en flytt till speciellt boende.

Utvärdering

- Frekvens: Initialt efter 3 månader. Sedan en gång per år.
- Utvärdera social och medicinsk utveckling, samt effekt av behandling. Överväg utsättning av behandling om dålig funktion. Märks då ingen större skillnad behöver inte behandlingen återinsättas.

Handläggning av demens

Biomarkörer vid LP (specialistutredning)

- Celler (infektion), albuminkvot (barriärskada), immunoglobuliner (intratekal produktion?). T-tau högt vid Alzheimer, men även andra sjukdomar med kraftig degeneration (Creuzfeldt-Jacobs, stor vaskulär skada). P-tau mer specifikt för Alzheimers. A β 42 sjunker vid Alzheimer pga plackaggregering. Tillsammans med högt P-tau starkt talande för Alzheimers sjukdom.

Sjukdom

T-tau (ökning)

P-tau (ökning)

A β 42 (minskning)

Alzheimers sjukdom

Måttlig-Hög

Måttlig-Hög

Måttlig-Hög

Lindrig kognitiv nedsättning med progress till Alzheimer

Måttlig-Hög

Måttlig-Hög

Måttlig-Hög

Åldrande, depression, alkoholdemens, parkinsons sjukdom, PSP

Normal

Normal

Normal

Creuzfeldt-Jacobs sjukdom

Mycket hög

Måttlig-Hög

Normal-Måttlig

Frontotemporal demens

Normal-mild

Normal-mild

Normal-mild

Lewykroppsdemens

Normal-mild

Normal-mild

Måttlig

Vaskulär demens

Oklart

 

 

Inga diskussioner om denna sida ännu.

medinsikt.se - © Erik Boberg 2018 Sitemap

Allt innehåll

Namn: Erik Boberg
Kort om mig: Läst läkarprogrammet i Linköping (examen januari 2012) och har försökt göra något kreativt av all faktainhämtning med hjälp av denna webbplats. Hoppas att jag kan förmedla något till den trogne läsaren!

Hoppas också att ni som läsare vill ge något tillbaka genom att kritisera (eller berömma) utvalda delar av mina kompendier genom era kommentarer.

- På så sätt blir innehållet inte bara mitt, utan också ert! Bra va?!