Sida 4 . Copyright Erik Boberg

Kramptröskel

- Med kramptröskel menar man nervsystemets resistens mot att utveckla anfallsaktivitet.
-
Om kramptröskeln sjunker under en kritisk nivå uppstår ett epileptiskt anfall.
- Kramptröskeln varierar mellan individer och är genetiskt betingad. Dessutom varierar den med åldern. Vissa barn får tex feberkramper , utlösta av att de får feber. De har då en genetiskt betingad låg kramptröskel , under de första levnadsåren.
-
Många yttre och inre faktorer kan också påverka kramptröskeln. Epileptiska anfall är därför att betrakta som normala under vissa omständigheter och bör inte medföra att diagnosen epilepsi ställs.
-
Epilepsi innebär att individen får oprovocerade , upprepade epileptiska anfall.
- Gränsdragningen kan dock vara svår då många med epilepsi enbart eller företrädesvis får sina anfall under vissa provocerande betingelser. Dessa betingelser är dock sådana att de flesta friska individer inte skulle få ett epileptiskt anfall.
- Sömndeprivering, infektion med feber och hormoner: Mer potenta anfallsutlösande faktorer. Även normala individer löper stor risk att få ett epileptiskt anfall efter en långvarig sömndeprivering (flera dagar).
- Hyperventilation pga tex oro eller ångest kan också utlösa anfall.
- Både stress och avslappning kan vara anfallsutlösande hos olika individer. Sänkt vakenhet, tex på natten eller vid vila efter en hård arbetsdag kan hos vissa utlösa anfall, medan stresspåslag är utlösande hos andra.
- Blixtrande ljus, tex vid bilfärd genom en allé eller mot en bilkö kan utlösa anfall hos vissa individer. Fotostimulering används för diagnostik av epilepsi.

Extrema situationer

- Vid följande tillstånd bör ett epileptiskt anfall betraktas som normalt och inte föranleda någon epilepsidiagnos.

- Detta då de kraftfullt kan sänka kramptröskeln.
- Patienter som fått anfall av dessa orsaker
behöver sällan någon anfallsförebyggande behandling .
1. Inom 7 dagar efter insjuknande i stroke eller skalltrauma.
2.
Under aktiv fas av meningit eller encefalit
3.
Postoperativt efter intrakraniellt kirurgiskt ingrepp.
4. Droger:
Alkohol-intoxikation, kokain
5. Intoxikation: Kolmonoxid
6. Läkemedel: Tricykliska antidepressiva
7. Metabola rubbningar: Elektrolytrubbningar, hypoglykemi, uremi, cerebral anoxi, eklampsi
8. Feber hos barn

Orsaker till epilepsi

- De enskilda anfallen är oprovocerade, men det finns allti den grundläggande orsak till anfallsbenägenheten.
- Orsakerna utgörs av skador på hjärnbarken, vilka kan ge upphov till epileptogena foci.
- Stroke är den vanligaste orsaken bland vuxna. En stroke kan i akutskedet ge upphov till anfall, vilka inte ger patienten epilepsidiagnos. Dock kan i ett senare skede hjärnskadan utvecklas till en epileptisk härd som fortsätter att utlösa oprovocerade anfall.
- Hjärntumör är en annan vanlig orsak till epilepsi, varför en etiologisk utredning är viktig!

Ärftlighet hos epilepsi

- Den kryptogena epilepsin är fortfarande den vanligaste formen. Denna utgörs sannolikt till stor del av ärftliga former av epilepsi.
-
Vissa mycket ovanliga mutationer har kartlagts och visats kunna ge upphov till sjukdomen.
-
Till exempel finns en form som ger en selektiv förlust av Na-flöde in i GABA-erga interneuron. Detta ger förlust av deras förmåga att avfyra aktionspotentialer, släppa ut GABA och därmed hämma andra neurons signallering. Detta ger en hyperexcitabilitet (sänkt kramptröskel) och epilepsi.
-
De vanligaste formerna av ärftlig epilepsi har dock sannolikt en komplex nedärvning och är därmed svåra att kartlägga.

Läkemedel/droger som kan orsaka krampanfall

- Alkylerare (cytostatika): Busulfan, chlorambucil
- Antimalariapreparat: Klorokin, meflokin
- Antimikrobiella: Betalaktamer, kinoloner, aciklovir, isoniazid, ganciklovir
- Anestetika/analgetika: Meperidin, tramadol, lokalanestetika
- Immunmodulerare: Cyklosporin, interferoner, tacrolimuls
- Psykiatriska läkemedel: Antidepressiva, antipsykotika, litium
- Röntgenkontrastmedel
- Teofyllin
- Abstinens av sedativa:
Alkohol, barbiturater (kortverkande), bensodiazepiner (kortverkande)
- Illegala droger: Amfetamin, kokain, phencyklidin, metylphenidat
-
Flumazenil

Orsaker och utlösande faktorer

Orsak

Frekvens hos vuxen befolkning

Ingen påvisbar: Kryptogen/idiopatisk epilepsi.

40%

Cerebrovaskulär sjukdom

30%

Hjärntumör

11%

Alzheimers sjukdom

7%

Trauma

3%

Övrigt

11%

Orsaker till epilepsi efter ålder

Neonatalt (<1 månad)

Perinatal hypoxi/ischemi

Intrakraniell blödning och trauma

Akut CNS-infektion

Metabola rubbningar (hypoglykemi, hypokalcemi, hypomagnesemi, pyridoxinbrist)

Läkemedelsutsättning

Utvecklingsstörning

Genetiska sjukdomar

Barn (>1 mån—12 år)

Feberkramper

Genetiska sjukdomar (metabola, degenerativa och primära epilepsisyndrom)

CNS-infektion

Utvecklingsstörningar

Trauma

Idiopatiskt

Tonåringar och unga vuxna (12—35 år)

Trauma

Genetiska sjukdomar

Infektion

Hjärntumör

Illegala droger

Idiopatiskt

Äldre (>35 år)

Cerebrovaskulära sjukdomar

Hjärntumörer

Alkoholabstinens

Metabola sjukdomar (uremi, leversvikt, elektrolytrubbning, hypoglykemi)

Alzheimers sjukdom och andra degenerativa CNS-sjukdomar

Idiopatiskt

Referenser

Epilepsi. Tomson, T; Forsgren, L; Blom, S; Westerberg, C-E. Neurologi: 297-336 Utgåva 4 - Liber: 2006 (Fagius, J; Aquilonius, S-M)

Inga diskussioner om denna sida ännu.

medinsikt.se - © Erik Boberg 2017 Sitemap

Allt innehåll

Namn: Erik Boberg
Kort om mig: Läst läkarprogrammet i Linköping (examen januari 2012) och har försökt göra något kreativt av all faktainhämtning med hjälp av denna webbplats. Hoppas att jag kan förmedla något till den trogne läsaren!

Hoppas också att ni som läsare vill ge något tillbaka genom att kritisera (eller berömma) utvalda delar av mina kompendier genom era kommentarer.

- På så sätt blir innehållet inte bara mitt, utan också ert! Bra va?!