Sida 6 . Copyright Erik Boberg

- Om spridning sker till kontralaterala hjärnhalvan blir pat medvetslös och anfallet har övergått från ett enkelt till ett komplext fokalt anfall.
-
Om spridning sker till kortiko-talamo-kortikala banor kan grand mal inträffa. Sekundär generalisering.
- Om anfallet drabbar sensoriska kortex fås parestesier (”sockerdrickskänsla”, ”domning”) i kontralaterala kroppshalvan. Det kan spridas på samma sätt som det motoriska Jackson-anfallet, eller spridas till motor-kortex och då ge motoriska symptom.
- Anfallen kan även drabba andra områden (se bild) som tex synkortex, Brocas och Wernices areor och hörselkortex. Patienten får då symptom som korrelerar till drabbat område.

Fokalt anfall med medvetanderubbning

- Anfallet består tre komponenter: Aura, medvetandegrumling och automatismer. Alla patienter har inte alla komponenter, och de kan vara olika uttalade hos olika individer.
- Anfallen utgår oftast från
temporallobens främre och mediala delar , men kan även utgår från basala eller mediala delar av framloben.

Aura

- Den del av anfallet som föregår medvetandegrumlingen och som därför kan beskrivas av pat.
- Vilken aura patienten får beror på vilket område det initiala anfallet engagerar.

Medvetandegrumling

- Varierar från uttalad till lättaste grad (nedsatt uppmärksamhet, lätta felreaktioner).

Automatism

- Ofrivilliga, mer eller mindre koordinerade motoriska aktiviteter
- Orofaryngeala
, dvs smackningar, trutrörelser med munnen, tuggningsrörelser, sväljningar, repetitiva ord.
-
Andra fenomen: Plockar med händerna, slår armar mot knän eller bordsskiva.
-
Ambulatoriska automatismer: Pat går omkring etc.
- Ju mer avancerade rörelser desto ytligare är medvetandesänkningen. De mest avancerade automatismerna uppträder postiktalt.
- Ansiktsuttryck oftast frånvarande eller rädsla. Kan dock vara glatt, förnöjt, roat.

Autonoma symptom

- Ansiktsfärg: Rodnad eller blek
-
Hjärta: Takykardi, bradykardi, arytmier
- Ögon: Pupillstorlek varierar.
- Ökad salivation, urinavgång, piloerektion

Epilepsisyndrom

Juvenil myoklon epilepsi

- Okänd orsak. Koppling till hereditet. Troligen polygen nedärvning.
- Ger generaliserade kramper
- Debuterar i tidiga
tonåren.
- Bilaterala myoklona ryck som kan vara enstaka eller upprepade. Kommer ofta på morgonen och kan provoceras fram av sömndeprivering. Oftast blir pat ej medvetslös under kramperna.
-
Absenser och grand mal förekommer också hos dessa patienter.
- Svarar bra på antiepileptika.

Lennox-Gastaut syndromet

- Orsakas av skada på CNS från trauma, infektioner, perinatal hypoxi/ischemi, samt av utvecklingsrubbningar. Syndromet är ett icke specifikt svar hos hjärnan på diffus neuronskada.
- Ger epilepsi (grand mal, atoniska, atypiska absenser) + patologiskt EEG (spike and wave 3Hz) +

försämrad kognitiv funktion oftast
- Dålig prognos
pga svårkontrollerad epilepsi och pga underliggande sjukdom.

Mesial temporallobsepilepsi

- Vanligaste syndromet associerat med lokaliserade anfall.
- Beror av förändring i ena temporalloben med selektiva förluster av neuron, oftast i hippocampus.
-
Uppstår oftast tidigt och en familjeanamnes, samt anamnes på feberkramper är vanligt.
- Anfallen föregås ofta av en aura, varpå patienten stannar upp och stirrar framför sig. Komplexa automatismer är vanligt. Postiktal desorientering, minnesförlust och dysfasi (om focus i dominanta hemisfären).

- Ger uni– eller bilaterala anteriora temporala spikes på EEG.
- På MR ses karakteristiska förändringar i hippocampus.
- Viktigt att diagnosticera då epilepsin ofta svarar dåligt på medicinering, men kan vara mycket effektivt hjälpt av kirurgi med borttagande av den drabbade delen av temporalloben.

Typ av anfall

Epileptiskt syndrom

Lokaliserade

Utan medvetandesänkning (tidigare enkla)
- Med motoriska symptom (Jackson)
- Med sensoriska symptom
- Med andra symptom

Symptomatiska (sekundära)
- Temporallobsepilepsi (mesial temporallobsepilepsi)
- Frontallobsepilepsi
- Parietallobsepilepsi
- Occipitallobsepilepsi

Med medvetandesänkning (tidigare komplexa)
- Med start som enkla -> medvetandepåverkan
- Medvetandepåverkan från start

Idiopatiska (Primära)
- Benign barnepilepsi

Fokala anfall som generaliseras sekundärt

Kryptogena: Troligen symptomatiska, men specifik orsak är okänd.

Generaliserade

Absenser (petit mal)

Idiopatiska (primära)
- Absensepilepsi
- Juvenil myoklon epilepsi

Myokloniska anfall

Kloniska anfall

Toniska anfall

Kryptogena (symptomatiska)
- Lennox-Gestaut syndromet

Tonisk-kloniska anfall (grand mal)

Atoniska anfall

Oklassificerbara anfall / Epilepsi av oklar typ

Område i hjärnan
Aura

Temporallob

- ”Epigastric rising”
- Automatismer

Occipitallob/temporallob

Visuell aura

Referenser

Epilepsi. Tomson, T; Forsgren, L; Blom, S; Westerberg, C-E. Neurologi: 297-336 Utgåva 4 - Liber: 2006 (Fagius, J; Aquilonius, S-M)

Inga diskussioner om denna sida ännu.

medinsikt.se - © Erik Boberg 2017 Sitemap

Allt innehåll

Namn: Erik Boberg
Kort om mig: Läst läkarprogrammet i Linköping (examen januari 2012) och har försökt göra något kreativt av all faktainhämtning med hjälp av denna webbplats. Hoppas att jag kan förmedla något till den trogne läsaren!

Hoppas också att ni som läsare vill ge något tillbaka genom att kritisera (eller berömma) utvalda delar av mina kompendier genom era kommentarer.

- På så sätt blir innehållet inte bara mitt, utan också ert! Bra va?!