Sida 7 . Copyright Erik Boberg

Differentialdiagnoser vid krampanfall

- Syncope: Vasovagal, arrytmiutlöst, klaffsjukdom, hjärtsvikt, ortostatisk hypotension
- Psykologiska orsaker: Psykogent krampanfall, hyperventilering, panikattack
-
Metabola rubbningar: Blackouts efter alkohol, delirium tremens, hypoglykemi, hypoxi, psykoaktiva läkemedel
-
Migrän: Konfusorisk migrän, basilarismigrän
- TIA-attack: I basilarisartären
-
Sömnstörningar: Narkolepsi/kataplexi, benign sömnmyokloni
-
Rörelserubbningar: Tics, icke-epileptisk myokloni
-
Barn: Migrän med återkommande buksmärta, och kräkningar. Benign paroxysmal vertigo. Apnéer. Nattskräck. Sömngångare

Psykogena anfall

- Icke epileptiskt beteende som liknar epileptiska anfall. Man kan ha både ”äkta” epilepsi och psykogena anfall!
-
Uttryck som mer karakteriserar dessa: Vändning av huvudet från sida till sida, assymetriska skakningar av extremiteterna med stor amplitud, ryckningar i alla fyra extremiteter utan medvetandeförlust
- De håller ofta i sig under en längre tid, och kan komma och gå under minuter till timmar.
- Kan vara mycket svåra att skilja från framför allt fokala anfall med medvetanderubbning, och särsklit när dessa utgår från frontalloben då de då kan ta sig väldigt underliga uttryck.
- Video-EEG: Mycket användbart för att skilja dessa två tillstånd åt.
- Serum prolactin: Stiger i många fall direkt efter ett generaliserat krampanfall eller ett krampanfall med mevetanderubbning, medan det inte stiger efter psykogena anfall.

Abstinenskramper

- Debut: 12-36h efter avslutat intag av alkohol.

- Ofta tillsammans med andra abstinenssymptom. Oro, tremor, etc.
- Generaliserat toniskt-kloniskt anfall med några minuters duration. Om fokalt anfall, misstänk fokal lesion!
- Vanligen självbegränsande anfall , dock förekommer status epilepticus.
- Vid första anfallet skall DT hjärna göras. EEG är ua i fria intervall.

Anamnes

- Tidigare sjukdomar: Hereditet? Perinatal skada? Feberkramper? Skalltrauma? CNS-infektion? Annan sjukdom?
- Utlösande faktorer: Alkohol? Sömnbrist? Hög/låg medicinkoncentration (vid epilepsi under behandling)? Hypoglykemi? Bildskärmsflimmer?

Ljud? Trauma? Menstruation? Infektion?
- Symptom som föregår anfallet: Aura? Utveckling av anfallssymptom?
- Beskrivning av anfallet: Noggrann beskrivning mycket viktigt för diagnos. Ta hjälp av anhöriga/vittnen. Duration? Reagerar patienten på tilltal eller lyder uppmaningar under anfallet? Medvetandesänkning? Är anfallen stereotypa?
- Postiktala symptom: Minns patienten något efter anfallet? Postiktal pares?

Status

- Det viktigaste är fokal neurologi och tecken till ökat ICP (staspapill).
- Fogs test: Patienten får gå på utsidan av fötterna. Observera under tiden händerna. Om rörelsemönstret hos händerna är olika på båda

sidorna kan fokalneurologi misstänkas. Vid gång på utsidan av fötterna behövs så mycket koncentration på den rörelsen att man släpper fokus från händer, detta gör att rubbningar i deras rörelser lättare framträder.
-
Misstänk fokal lesion om: Fokalt anfall eller sekundärt generaliserat anfall. Postiktala fokala symptom (tex hemipares). Neurologiska symptom på ökat ICP (huvudvärk, sänkt medvetandegrad, staspapill, kräkning, illamående). Nackstyvhet (meningism). Fokala neurologiska bortfall.

Provtagning/vidare utredning

- Blodprover: Blod och leverstatus, P-glukos, elektrolyter (+ Ca, Mg), S-antiepileptika, CRP, temp, urinprov, gravtest ev.
- EKG: Arytmi? Kardiell sjukdom?
-
DT hjärna med kontrast: Akut uteslutande av intrakraniell process, tex tumör eller CVI. Gör om allmänpåverkad patient utan känd epilepsi eller om fokalneurologi i status.
- LP: Vid misstanke om intrakraniell infektion.
- MRT hjärna: Ej akut, men är viktigt i diagnostiken för tex mesial temporallobsepilepsi, eller för att hitta mindre tumörer etc.
- EEG: Kan vara diagnostiskt om fokala anfall med EEG-aktivitet även i vila föreligger. Inget EEG i akutskedet, men det är en del av en vidare utredning på neurologen. Vid normalt EEG gå vidare med sömn-EEG. Sfenoidal-EEG och långtidsregistrering med videoövervakning är möjligt på specialistklinik.

Första krampanfall

- Anamnes, status och provtagning enligt ovan.
-
Lägg in patienten för observation: Akut bakomliggande orsak kan föreligga. Vid behov övervakning.
- Sätt inte in profylaktisk behandling vid enstaka krampanfall! I undantagsfall (helt oprovocerat anfall, lesion på DT/MR, EEG med övertygande epileptisk aktivitet, status epilepticus som första anfall) kan

Handläggande av epilepsi

Karakteristika

Generaliserat epileptiskt anfall

Syncopé

Omedelbara utlösande faktorer

Oftast inga

Emotionell stress, valsalvamanöver, ortostatisk hypotention, kardiella etiologier

Förebrådande symptom

Inga eller aura (om sekundär generalisering av fokalt anfall, tex konstig lukt)

Trötthet, illamående, tunnelseende, diafores (kraftig svettning)

Övergång till medvetslöshet

Oftast omedelbar

Gradvis över ett par sekunder (kan vara plötslig vid vissa arytmier)

Duration av medvetslöshet

Minuter

Sekunder

Duration av toniska och kloniska rörelser

30-60s

Aldrig mer än 15s

Ansiktets utseende under händelsen

Cyanos, fradga kring munnen

Blekhet

Desorientering och trötthet efteråt

Många minuter—timmar

<5 min

Muskelvärk efter händelsen

Vanligt

Ibland

Tungbett

Ibland

Sällan

Inkontinens

Ibland

Något mer sällsynt

Huvudvärk

Ibland

Sällan

Referenser

Epilepsi. Tomson, T; Forsgren, L; Blom, S; Westerberg, C-E. Neurologi: 297-336 Utgåva 4 - Liber: 2006 (Fagius, J; Aquilonius, S-M)

Inga diskussioner om denna sida ännu.

medinsikt.se - © Erik Boberg 2017 Sitemap

Allt innehåll

Namn: Erik Boberg
Kort om mig: Läst läkarprogrammet i Linköping (examen januari 2012) och har försökt göra något kreativt av all faktainhämtning med hjälp av denna webbplats. Hoppas att jag kan förmedla något till den trogne läsaren!

Hoppas också att ni som läsare vill ge något tillbaka genom att kritisera (eller berömma) utvalda delar av mina kompendier genom era kommentarer.

- På så sätt blir innehållet inte bara mitt, utan också ert! Bra va?!