Sida 3 . Copyright Erik Boberg

- Förändringar: Ej uttalade cerebralt. Viss diffus axonförlust. Mest uttalade förändringar i ryggmärgen.
- Sjukdomsbild: Kronisk myelopati med spastisk parapares blir den dominerande sjukdomsbilden.

Diagnostik

- Specifikt test saknas: Påvisande av typiska CNS-lesioner, vilka är spridda i tid och rum utgör

Förlopp och diagnostik

Subklinisk

Mono-symptomatisk

Skovvist förlöpande

Sekundärprogressiv

Funktionsnedsättning

Förloppet vid MS

Hjärnvolym

Sjukdomsförlopp (toppar är skov)

Kognitiv dysfunktion

Varje pil motsvarar en ny påvisad lesion på MR: Som man kan se av bilden har det ofta uppstått lesioner som kan ses på MR innan de första symptomen debuterat. Detta pga att hjärnan har överkapacitet och en fokal skada inte måste ge upphov till symptom.

Tid

- Lätta sensibilitetsstörningar
- Opticusneurit
- Gångsvårigheter .

- Cerebellum: Ataxi, intentionstremor, dysmetri
- Trötthet
- Depression

- Urininkontinens
- Kognitiv dysfunktion

Förlopp och prognos

- Skov: Karakteristiskt, särskilt för tidig sjukdomsfas. I medel 1 skov/år i tidigt skede, därefter i lägre frekvens.
- Hastighet för insjuknande: Oftast progress under timmar-dagar. Kan också komma akut under minuter, eller långsammare.
- Remission: Börjar efter någon-några veckor. Fortgår i 1-2 mån eller längre.
- Pseudoskov: <24h duration. Kan bero på feber eller uttröttning. Räknas ej som ”riktiga skov”.
- Grad av symptomregress: Tidigt i förloppet oftast nästintill total. Senare i förloppet oftast restsymptom.
- Infektion och skov: Det verkar finnas ett samband mellan insjuknande i influensa, gastroenterit och ÖLI, och skovdebut hos MS-patienter. Vaccinationer är inte kontraindicerade.
- Graviditet och skov: Tycks skydda mot skov i någon mån. Post partum föreligger en måttligt ökad skovrisk. Det finns ej medicinska skäl att avråda från graviditet. Behandlingen måste dock ses över inför graviditet och amning.
- Prognos: Efter 15 års sjukdom har 30% ingen eller obetydlig påverkan på arbetsförmåga, 40% har normal förmåga att gå/cykla, 50% går utan stöd. Efter 25 år lever 75% (88% av matchade kontroller). Död inträffar genom infektioner i luft– eller urinvägar.
- Översiktlig prognos vid insjuknande: 1/3 får enbart enstaka skov i livet, 1/3 får måttligt handikapp, 1/3 blir svårt handikappade av sin sjukdom.

Sekundärprogressiv MS

- Långsamt progredierande sjukdom utan uttalade skovinslag. Degenerativa processer har tagit överhanden över de inflammatoriska i CNS. Ger ett mer påtagligt handikapp.

Primärprogressiv MS

- Hos 15% av pat. Från början progressivt förlopp. Vanligt om sjukdomen debuterar >35åå.

diagnostikens bas.
- Ofta krävs lång uppföljning för att säkert ställa diagnosen. Samtidigt vill man ställa diagnos så tidigt som möjligt för att kunna sätta in bromsande behandling.

Likvorundersökning

- Lokal IgG-produktion ses som oligoklonala band vid isoelektrisk

fokusering eller elfores. Dessa band skall ej återfinnas i serum. 90-95% av pat har detta.
- Cellstegring: Lätt lymfocytär (mononukleär) pleocytos och lätt påverkan på BBB (sällan kraftig sådan). Finns hos upp mot 1/3 av pat.
- Total avsaknad av likvorförändringar förekommer, men bör föranleda andra diagnostiska överväganden.

Magnetkamera

- Påvisar plack: Både symptomgivande och asymptomatiska, gamla som unga (ålder påvisas med gadoliniumkontrast).
- Påvisar differentialdiagnoser
- Spinal MR: Om ej klargörande MR hjärna, eller om pat har spinala symptom.

Neuropsykologisk testning

- Vid misstanke om kognitiv påverkan: Svårt att hålla tråden i samtal, bristande närminne, stresskänslighet etc.

Symptom i olika faser av MS