Sida 13 . Copyright Erik Boberg

Medvetande

Denna känsla är mycket subjektiv och svår att definiera, men man brukar säga att medvetandet är sammanförandet av alla olika sensoriska intryck till en helhetsbild av omvärlden.

Uppmärksamhet

RF verkar vara inblandad i riktandet av vår uppmärksamhet mot något. Att rikta uppmärksamheten innebär att filtrera ut irrelevanta stimuli. Detta kan RF hjälpa till med då den kan kontrollera sensorisk input från ögon, öron, somatosensoriska neuron mm.

Retikulära formationen

- Den konstanta aktiviteten i RF medierar vår vakenhet genom att stimulera kortex och höja dess generella aktivitet. [Ett försöksdjur vars retikulära formation stimuleras kan gå från ett dåsigt tillstånd av ouppmärksamhet till ett aktivt uppmärksamt tillstånd.]
- Likt muskeltonus kan även medvetandet stimuleras och hämmas av olika delar av RF. De kaudala är hämmande, och de kraniella (rostrala) är stimulerande, precis som för muskelaktivitet.

Neuronala förbindelser
med effekt på medvetande

- Medvetandeeffekterna medieras via uppåtstigande kopplingar till intralaminära thalamiska nuklei.
- Samtidigt kan
retikulära formationen ändra faktorer som muskeltonus , andning och blodtryck – vilka reflekterar andra aspekter av vår vakenhet och uppmärksamhet.
- RF är mycket viktig för att vi
ska bli medvetna om nya sensoriska stimuli och reagera med tillbörligt svar på dem (tex att vi vänder huvudet åt en ny stimulus som vi upptäcker).
- RF sållar bland den information som ständigt når oss via sensoriken. Detta gör att vi kan sluta tänka på att vår rumpa är tryckt mot stolsitsen tex.
- RF kan kontrolleras viljemässigt: Vi kan bli varse stolsitsen mot rumpan om vi fokuserar. Detta kan vara grunden till vissa funktionella symptom som kan uppstå.

RF och EEG

- EEG: En ökad medvetenhet ses som en desynkronisering av EEG, vågorna blir oregelbundnare, får högre frekvens och lägre amplitud än vid lägre grad av medvetande. En elektrisk stimulering av RF ger ett desynkroniserat mönster på EEG.

Medvetande och uppmärksamhet

Text Box: - Kopplingarna mellan RF och thalamus är till stor del kolinerga. De sägs öka precisionen hos de medvetna prestationerna.
- Sensoriska och motoriska signalvägar kan klippas av utan att medvetandet rubbas, och med bibehållen förmåga hos RF att inducera EEG-förändringar när den stimuleras.
- Klipps däremot de banor som går från RF till de intralaminära thalamiska kärnorna så blir man medvetslös och den EEG-förändrande förmågan upphör.
Text Box: - Thalamus intralaminära nuklei får histaminerga fibrer från tuberomamillarnukleus i hypothalamus. Histaminet ökar vakenhet och medvetenhet. Detta kan förklara den sömnighet som kommer som en biverkning av antihistamin-preparat som används mot allergisk rhinit tex.
Text Box: - Direkta monoaminerga kopplingar finns också mellan RF och kortex (de kopplas inte om i thalamus).
Text Box: - Andra signalsystem (monoaminerga) med kopplingar till RF:
- NE från locus coeruleus reducerar distraherande stimulis effekt på kortex.
- Dopamin från VTA i mesencefalon ökar hastigheten hos verkställandet av uppgifter.
- Serotonin från nucleus raphe minskar frekvensen av impulsiva felresponser.
Text Box: - Sensoriska signaler från kroppen går via thalamus på sin väg till kortex. Dessa signaler kan i thalamus bromsas så att vi inte uppfattar dem och därmed kan sova.
Text Box: GABA skickas från hypothalamuskärnan VLPO (Ventrolaterala preoptiska) och hämmar insöndringen av ACh från RF, och av monoaminerna nämnda ovan. Detta tros inducera sömn.
Text Box: Adenosin: Hämmar också ACh-effekt på thalamus. Ger därmed bättre sömnförmåga. Koffein hämmar adenosinreceptorer.
- Man har teorier om att mängden adenosin speglar mängden av slaggprodukter i hjärnan (tex så är adenosin en nedbrytningsprodukt av cAMP). En teori bakom funktionen av sömn är att vi när vi sover rensar hjärnan från slagg.
Diffus strukturell skada

Ger utbredd skada på storhjärns-hemisfärerna
- Encefalit, meningit
- Utbredd anoxisk skada
- Subaraknoidal-blödning
- Kontusioner

Supratentoriell strukturell skada

Ger koma pga expansivitet och hjärnstamspåverkan till följd av inklämning . Ger oftast fokala funktionsbortfall
- Intracerebralt hematom
- Extracerebralt hematom
(sub-/epiduralt)
- Tumör
- Abscess
- Stor hemisfärinfarkt:
Ödem ger expansiv effekt
- Kontusion

Infratentoriell strukturell skada

Direkt påverkan på hjärnstam och formatio reticularis. Ger oftast fokala funktionsbortfall
- Infarkt
- Blödning
- Hjärntumör
- Abscess
- Anoxisk hjärnskada
- Kontusion

Metabol/toxisk påverkan

Ger utbredd skada på storhjärnshemisfärerna. Ger sällan fokala funktionsbortfall
- Exogen intoxikation
(alkohol, läkemedel)
- Endogen metabol rubbning: Hypoglykemi, elektrolytrubbningar, uremi, leverencefalopati
- Reversibel hypoxi:
Vasovagal/kardiell syncope
- Posiktalt koma efter EP-anfall
- SAB utan fokal skada
- Purulent meningit utan fokal skada.

Orsaker till koma

Referenser

Neurologisk symptomlära. Fagius, J; Aquilonius, S-M. Neurologi: 13-55 Utgåva 4 - Liber: 2006 (Fagius, J; Aquilonius, S-M)

2 trådar om denna sida i forumet

Katrin Lindroth
Kul och bra sida Erik! Googlade på brillenhematom och hamnade här, toppen :)
Britta Högmark Härdner
Djupt imponerad av det enorma arbete du har lagt ner på att göra hela medinsikt. Även en lekman begriper samband! Med den pedagogiska talangen hoppas jag att du får rika tillfällen i livet att sprida ditt kunnande! Stort tack!
Sida:0

Trådar på denna sida

medinsikt.se - © Erik Boberg 2024 Sitemap

Allt innehåll

Namn: Erik Boberg
Kort om mig: Läst läkarprogrammet i Linköping (examen januari 2012) och har försökt göra något kreativt av all faktainhämtning med hjälp av denna webbplats. Hoppas att jag kan förmedla något till den trogne läsaren!

Hoppas också att ni som läsare vill ge något tillbaka genom att kritisera (eller berömma) utvalda delar av mina kompendier genom era kommentarer.

- På så sätt blir innehållet inte bara mitt, utan också ert! Bra va?!