Sida 2 . Copyright Erik Boberg

Central pares

- Nedsatt kraft vid viljemässig rörelse.
- Hög och okontrollerbar kraft till följd av spasticitet .
-
Grupper av muskler drabbas (den kortikala representationen utgörs av samordnade rörelsefunktioner).
- Små kortikala skador: Endast en arm kan drabbas.
- Hemipares: Vanligare med sådana mer utbredda nedsättningar
- Parapares: Ryggmärgsprocess.
- Svårighetsgrad: Varierar från total paralys till lätt motorikstörning (då oftast enbart snabba precisionsrörelser—finmotorik drabbad).
- Bevarad funktion i axial muskulatur: De ventromediala motorneurongrupperna innerveras av kortikospinala neuron från båda hemisfärerna. De kan ha en relativt bevarad funktion, medan extremitetsmuskulaturen, och ffa finmotoriken i denna, är hårt drabbad vid unilateral hemisfärskada.
- Stegrade senreflexer: Pga minskad hämning från kortikospinala neuron på α och γ motorneuron. Reflexbågen är ju bevarad vid central pares.
- Clonus: Repeterade alternerade kontraktioner hos agonister och antagonister som tex producerar svängningar av en extremitet fram och tillbaka. Orsakas av att hämningen av reflexbågen är bortfallen —då kan reflexsvaret i sin tur utlösa en ny reflex i den antagonistiska muskeln .
- Babinskis tecken: Dorsalflexion av stortån vid stimulering av laterala fotranden. Ett klassiskt symptom på desinhibition vid övre motorneuronskada. Positivt hos alla barn < 1 år, sedan utvecklas en hämning av reflexen.

Spasticitet

- Beror också av den minskade hämningen på sträckreflexer. En överkänslighet för uppkomst av sträckreflex ger ökad tonus i muskulatur som sträcks ut, särskilt om sträckningen sker snabbt.
-
I status kan tonus vara normalt (lågt) vid långsam passiv sträckning, medan en tonusökning uppkomer om sträckningen sker snabbt.

- Spasticitet mest uttalad i muskulatur som motverkar gravitationen: Flexorer i arm och extensorer i ben. Detta ger en karakteristisk hållning med flekterad arm invid kroppen och extenderat ben i knä– och fotled (dorsalextension).
- Gångmönster: Vid spasticitet + bevarad gångförmåga gör patienten halvcirkelformade rörelser utåt med benet för att undvika att stöta det i golvet.

Förkortningsreflexen

- Kraftig flexion av benet vid hudstimulering av benet eller foten.
-
Samma mekanism som vid spasticitet—upphävd central hämning.

Pares vid primär muskelskada

- Vid någon form av myopati som ger nedsatt muskelkraft.
- Senreflexerna kommer att försvagasi proportion till bortfallet av fungerande muskelfibrer.  Till skillnad från vid neurogen pares kvarstår reflexer (om än svaga) även när musklerna är gravt atrofierade.

Hyperkinesier

- Involuntära rörelser som man tror uppkommer till följd av desinhibition av automatiserade motoriska program, till följd av skador på de strukturer som vanligen håller tillbaka dessa.
- Basala ganglierna är vesäntliga för kontrollen av de centrala rörelseprogrammen, och skador i dessa ger ofta upphov till hyperkinesier.
- Choreatiska rörelser vid ffa Huntingtons sjukdom eller vaskulär skada på nucleus subthalamicus. Sträckrörelser i fingrar och tår, ögonbrynshöjningar, muntrutningar, svajande huvud– och bålrörelser.
- Tics: Snabba, lokaliserade, upprepade hyperkinesier med i övrigt normal motorik. Tvångsmässiga och volontära eller organiskt betingade.

Myoklonier

- Karaktär: Avgränsade, snabba ofrivilliga muskelryckningar.
- Genes: Spontant vid avslappning, överaskningsstimuli, metabol CNS-påverkan (elektrolytrubbning, uremi, leverencefalopati), strukturell skada (i kortex, hjärnstam, cerebellum, ev ryggmärgen), encefalit (infektiös, postinfektiös), Creutzfeldt-Jakobs sjukdom, epilepsi (juvenil myoklonisk, progressiv myoklonusepilepsi).
- Hypagogna ryckningar: Precis vid insomnandet. Normala. Bekanta för de flesta.
- Patofysiologi: Oftast oklar. Sannolikt desinhibition som gemensam nämnare.

 

Muskeltonusrubbningar

Symptom
Mekanism
Sjukdom

Spasticitet: Hastighets-beroende tonusökning. Stegrade reflexer.

Nedsatt kortikal hämning av reflexer.

Stroke, MS, ryggmärgsskada, mfl

Rigiditet: Icke hastighets-beroende tonusökning.  Normala reflexer

Oklar.

Mb Parkinson

Dystoni: Ofrivilliga långsamma rörelser + oförmåga att kontrollera muskeltonus (tonus ökar).

- Dopamin-blockad i striatum pga neuroleptika
- Ofta oklar.

- Torsionsdystoni
- Segmentell/ fokal dystoni
- Mb Wilson, Parkinson, Huntington
- Akut neuroleptika-biverkan

Referenser

Neurologisk symptomlära. Fagius, J; Aquilonius, S-M. Neurologi: 13-55 Utgåva 4 - Liber: 2006 (Fagius, J; Aquilonius, S-M)

1 trådar om denna sida i forumet

Mahtab Tabben
Du är BÄST! Hur sjutton ska man tacka dig nog för att du har fixat en sådan här fantastisk hemsida!?
Sida:0

Trådar på denna sida

medinsikt.se - © Erik Boberg 2018 Sitemap

Allt innehåll

Namn: Erik Boberg
Kort om mig: Läst läkarprogrammet i Linköping (examen januari 2012) och har försökt göra något kreativt av all faktainhämtning med hjälp av denna webbplats. Hoppas att jag kan förmedla något till den trogne läsaren!

Hoppas också att ni som läsare vill ge något tillbaka genom att kritisera (eller berömma) utvalda delar av mina kompendier genom era kommentarer.

- På så sätt blir innehållet inte bara mitt, utan också ert! Bra va?!