Sida 2 . Copyright Erik Boberg
- Nedsatt kraft
vid
viljemässig
rörelse.
- Hög och okontrollerbar kraft
till följd av
spasticitet
.
-
Grupper av muskler drabbas
(den kortikala representationen utgörs av samordnade rörelsefunktioner).
- Små kortikala skador:
Endast en arm kan drabbas.
- Hemipares:
Vanligare med sådana mer utbredda nedsättningar
- Parapares:
Ryggmärgsprocess.
- Svårighetsgrad:
Varierar från total paralys till lätt motorikstörning (då oftast enbart snabba precisionsrörelser—finmotorik drabbad).
- Bevarad funktion i axial muskulatur:
De ventromediala motorneurongrupperna innerveras av kortikospinala neuron från båda hemisfärerna. De kan ha en relativt bevarad funktion, medan extremitetsmuskulaturen, och ffa finmotoriken i denna, är hårt drabbad vid unilateral hemisfärskada.
- Stegrade senreflexer:
Pga minskad hämning från kortikospinala neuron på
α
och
γ
motorneuron. Reflexbågen är ju bevarad vid central pares.
- Clonus:
Repeterade alternerade kontraktioner hos agonister och antagonister som tex producerar svängningar av en extremitet fram och tillbaka. Orsakas av att
hämningen av reflexbågen är bortfallen
—då kan reflexsvaret i sin tur
utlösa en ny reflex i den antagonistiska muskeln
.
- Babinskis tecken:
Dorsalflexion av stortån vid stimulering av laterala fotranden. Ett klassiskt symptom på desinhibition vid övre motorneuronskada.
Positivt hos alla barn < 1 år,
sedan utvecklas en hämning av reflexen.
- Beror också av den minskade hämningen på sträckreflexer.
En överkänslighet för uppkomst av sträckreflex ger ökad tonus i muskulatur som sträcks ut, särskilt om sträckningen sker snabbt.
-
I status kan tonus vara normalt (lågt) vid långsam passiv sträckning, medan en tonusökning uppkomer om sträckningen sker snabbt.
- Spasticitet mest uttalad i muskulatur som motverkar gravitationen:
Flexorer i arm och extensorer i ben. Detta ger en karakteristisk hållning med flekterad arm invid kroppen och extenderat ben i knä– och fotled (dorsalextension).
- Gångmönster:
Vid spasticitet + bevarad gångförmåga gör patienten halvcirkelformade rörelser utåt med benet för att undvika att stöta det i golvet.
- Kraftig flexion av benet
vid hudstimulering av benet eller foten.
-
Samma mekanism
som vid spasticitet—upphävd central hämning.
- Vid någon form av myopati
som ger nedsatt muskelkraft.
- Senreflexerna
kommer att försvagasi proportion till bortfallet av fungerande muskelfibrer. Till skillnad från vid neurogen pares kvarstår reflexer (om än svaga) även när musklerna är gravt atrofierade.
- Involuntära rörelser
som man tror uppkommer till följd av desinhibition av automatiserade motoriska program, till följd av skador på de strukturer som vanligen håller tillbaka dessa.
- Basala ganglierna
är vesäntliga för kontrollen av de centrala rörelseprogrammen, och skador i dessa ger ofta upphov till hyperkinesier.
- Choreatiska rörelser
vid ffa Huntingtons sjukdom eller vaskulär skada på nucleus subthalamicus. Sträckrörelser i fingrar och tår, ögonbrynshöjningar, muntrutningar, svajande huvud– och bålrörelser.
- Tics:
Snabba, lokaliserade, upprepade hyperkinesier med i övrigt normal motorik. Tvångsmässiga och volontära eller organiskt betingade.
- Karaktär:
Avgränsade, snabba ofrivilliga muskelryckningar.
- Genes:
Spontant vid avslappning, överaskningsstimuli, metabol CNS-påverkan (elektrolytrubbning, uremi, leverencefalopati), strukturell skada (i kortex, hjärnstam, cerebellum, ev ryggmärgen), encefalit (infektiös, postinfektiös), Creutzfeldt-Jakobs sjukdom, epilepsi (juvenil myoklonisk, progressiv myoklonusepilepsi).
- Hypagogna ryckningar:
Precis vid insomnandet. Normala. Bekanta för de flesta.
- Patofysiologi:
Oftast oklar. Sannolikt desinhibition som gemensam nämnare.
Muskeltonusrubbningar |
||
Symptom |
Mekanism |
Sjukdom |
Spasticitet: Hastighets-beroende tonusökning. Stegrade reflexer. |
Nedsatt kortikal hämning av reflexer. |
Stroke, MS, ryggmärgsskada, mfl |
Rigiditet: Icke hastighets-beroende tonusökning. Normala reflexer |
Oklar. |
Mb Parkinson |
Dystoni: Ofrivilliga långsamma rörelser + oförmåga att kontrollera muskeltonus (tonus ökar). |
- Dopamin-blockad i striatum pga neuroleptika |
- Torsionsdystoni |