Frakturläkning

Text Box: Cellskada: Hypoxi, acidos, nekros, cytokiner
Text Box: Inflammation: Tillkallande av granulocyter, lymfocyter, makrofager, mastceller

Nysyntes av kollagen.

Hematom

PDGF, TGF β

Trombocyt

Resorption av död vävnad

Kärltillväxt

Text Box: Proliferation och differentiering av stamceller som sitter på benytorna

Migrering av fibroblaster

BMP, IGF1

Callus har bildats

Brosket mineraliseras från sidorna och övergår i ben.

1. Vid en fraktur uppstår genast ett hematom . Detta hematom för med sig trombocyter som bildar ett koagel och frisätter PDGF .

2. Cellskadan som uppstår sätter igång en inflammation . Leukocyter kallas till platsen av cellskräp och produkter på koaglet. Dessa resorberar den döda vävnaden och frisätter ytterligare tillväxtfaktorer .

3. PDGF lockar till sig fibroblaster, vilka  bildar kollagen.

4. Tillväxtfaktorerna och hypoxin inducerar angiogenes och kärlinväxt i området. Kollagenet och de nybildade kärlen bildar en granulationsvävnad.

5. BMP och IGF1 frigörs också vid en fraktur. Troligen finns de inbäddade i skelettet.  Dessa tillväxtfaktorer stimulerar stamceller (gula) som sitter på periostala och endostala ytor på skelettet att proliferera och differentiera .

6. Där syretillgången är rik , dvs i skelettändarna, pga deras rika blodförsörjning, differentierar stamcellerna till osteoblaster som anlägger nytt skelett. Detta gör att ben börjar växa ut från båda ändarna av frakturen för att täcka ytan av frakturområdet.

7. Där syretillgången är fattig , dvs mitt inne i frakturområdet, differentierar stamcellerna till chondrocyter och börjar anlägga brosk. Brosk kan växa interstitiellt, dvs utvidga sig, medan ben bara kan växa från befintliga benytor.

8. En kallus bildas när det nyanlagda skelettet bildat en spolformad uppdrivning runt frakturen. Det centralt bildade brosket förkalkas (mineraliseras) varpå chondrocyterna dör.

9. Kallusen tjänar som en byggnadsställning för den senare benbildningen som utgår från benet i märghålan. Denna benomvandling av brosk liknar den som sker vid den embryonala benbildningen och vid bentillväxt hos barn . Förutsättningen för en god benbildning är här att det finns en tillräcklig cirkulation i området.

10. Med tiden remodelleras sedan det nybildade skelettet enligt principen för allt ben—att yttre påfrestningar styr bentillväxt och –resorption. Slutresultatet blir ett skelett som röntgenologiskt inte går att skilja från det övriga benet i frakturändarna.

Läkningshastighet

- Beror av vaskularisering: Diafysära frakturer tar 2-4 ggr så lång tid på sig att läka som metafysära.
- Barn läker frakturer mycket snabbare än vuxna (tex 1 vecka jfr 6-8 veckor för en humerusfraktur uppkommen vid partus jfr uppkommen i vuxen ålder). Troligen beror detta på barnets relativt högre skelettmetabolism , och att barn har större andel stamceller , vilka också är mer aktiva än de vuxnas.

1 trådar om denna sida i forumet

Elmira Dar
Klockrent Erik! :D tack för du fixat det här :) man kopplar ihop allt direkt :P
Sida:0

Trådar på denna sida

medinsikt.se - © Erik Boberg 2017 Sitemap

Allt innehåll

Namn: Erik Boberg
Kort om mig: Läst läkarprogrammet i Linköping (examen januari 2012) och har försökt göra något kreativt av all faktainhämtning med hjälp av denna webbplats. Hoppas att jag kan förmedla något till den trogne läsaren!

Hoppas också att ni som läsare vill ge något tillbaka genom att kritisera (eller berömma) utvalda delar av mina kompendier genom era kommentarer.

- På så sätt blir innehållet inte bara mitt, utan också ert! Bra va?!

Aktuell sida: Frakturläkning