Vilozon
- Hårt förankrad till epifysen.
- Vilande celler och 80% matrix

Proliferationszon
- Celldelning, ffa i övre delen
- Celler formar sig i regelbundna kolumner.

Hypertrofizon
- De mycket metabolt aktiva cellerna hypertrofierar och antar en mer rundad form
- Största delen av volymexpansionen sker här. Cellvolym och matrixvolym ökar.

Förkalkningszon
- Matrix förkalkas. Detta genererar förkalkade broskrör som ben sedan kan växa på.
- Mekaniskt svagaste delen av tillväxtzonen. De flesta fysiolyser går genom detta lager.

Resorptionszon
- Kärl penetrerar in från metafysen, varpå kondrocyterna dör.

Epifysen

Från denna kommer tillväxtzonens huvudsakliga kärlförsörjning. Om epifysen fraktureras och kärlen skadas kan därför delar av tillväxtzonen dö, vilket ger avbruten tillväxt och risk för tex deformering av ledytor.

Metafysen

Kärl penetrerar in från denna, men de har en dålig förmåga till försörjning av tillväxtzonen. Denna kommer istället huvudsakligen från epifysen.

GH

IGF-1

Stimulering av tillväxt:
- GH stimulerar till aktivering av vilande broskceller
- GH stimulerar produktion av IGF1 ffa i lever, men även lokalt
- IGF1 stimulerar till proliferation och differentiering

bildade vid födseln.
- Benet remodelleras sedan för att få sin slutgiltiga form med kortikalt ben som omger en kärna av spongiöst.
4. Efter hand omvandlas även broskepifyserna på samma sätt som diafyserna gjorde. De förkalkas (D)och kärl växer in med benbildande celler (E). Detta kallas bildandet av sekundära förbeningscentra.
- De flesta sekundära förbeningscentra har inte bildats vid födsel. De bildas under barnaåren. Detta är anledningen till att barns skelett till stora delar består av brosk och är svårare att bedöma på röntgen.
5. Tillväxten av benen sker sedan från fysplattorna, vilka är broskplattor mellan de primära och sekundära bencentra.
- De tillväxer och förbenas gradvis. Samtidigt remodelleras benet så att den ursprungliga formen bibehålls trots längdtillväxten.

Leder

- Skapas genom en aktiv process där celler går i apoptos och lysosomala enzymer bryter ned vävnaden så att skelettanlagen delar sig.
- Broskcellerna mellan två blivande separata ben dör och ersätts av ledhåla
- Lokala celler specialiseras till ledbrosk, menisker och ledhinna.
- Stödjande strukturer som ledband, samt bursor och recesser utvecklas efter hand.
- Mekanisk belastning har betydelse för hur lederna utvecklas och fostret måste kunna röra på sig för en normal utveckling.
- Klumpfot uppkommer tex troligen delvis pga neuromuskulära störningar vilka förhindrar adekvat rörelse av fostrets leder.

Tillväxt

- Sker genom bildning av rör av förkalkat brosk i tillväxtzonerna (fyserna).
- Dessa rör uppstår då broskcellerna i fyserna

prolifererar, hypertrofierar och omger sig av matrix som sedan förkalkas.
- På de förkalkade rören kan sedan benbildningen ske då de fungerar som byggnadsställningar för de benbildande cellerna.
- På detta sätt snabbas tillväxten av benen upp vesäntligen, eftersom att brosk kan växa mycket snabbare än ben.