- Förstärk ev reponerad fraktur med en gipsskena inför röntgen.

Trombosprofylax

- Alla patienter som skall genomgå större kirurgi behöver trombosprofylax. Det är alltså indicerat att överväga detta vid alla frakturer av allvarligare art och frakturer som troligen kommer att opereras.
- Öppna frakturer, frakturer i stora ben etc
- Utan trombosprofylax
får uppemot 50% av alla som genomgår tex en höftprotesoperation en DVT. Med risk för lungemboliutveckling.

Kärlskador

- Skademekanismer: Skarp kant perforerar ett kärl eller att utdragning av ett kärl skadar kärlväggens

Grovreposition av frakturer.

Anamnes

- Energimängd: Högenergiskada (tex trafikolycka) eller lågenergiskada (tex snubbling)? Högenergivåld ger sämre prognos, ffa pga mer uttalad mjukdelsskada.
-
Typ av fraktur: Hur gick det till när du fick frakturen? Dagliga aktiviteter (idrottande?)? Tidigare sjukdomar, läkemedel (tumör, kortisonbehandling, njursjukdom, etc)?
- Onormal belastning på normalt ben =
Traumatisk fraktur .
- Upprepad mindre belastning som ger utmattning av skelett =
Stressfraktur .
- Normal belastning på ett försvagat ben (osteoporos, cancermetastas) =
Patologisk fraktur.

Systematiskt lokalstatus

- Systematisk kartläggning av skadorna.

Finns öppna frakturer? Om sår kommunicerar med frakturen. Stor risk för infektion!
-
Ge bredspektrumantibiotika riktad mot hudflora (cefalosporin eller kloxacillin) redan på akuten.
- Ge
tetanusprofylax
- Spola ur såret grovt:
Med koksalt. Lägg på sterilt förband. Planera sedan för operation med omfattande rengöring och borttagande av devitaliserad vävnad . Bör göras skyndsamt, men om det är mitt i natten kan kirurgin vänta till dagen efter

då det är viktigare att den utförs av van och kunnig ortoped.

Undvik smärtsam undersökning i största möjliga mån. Framför allt på barn. Jämför alltid om möjligt höger och vänster sida.
- Testa
aktivt rörelseomfång grovt.
-
Palpera igenom skelettet , börja med intilliggande områden. Avsluta med försiktig palpation av skadan.
-
Stabilitet: Måste oftast testas efter lokalbedövning. Frakturändarna kan vara intryckta i varandra så att frakturen är stabil. Även dessa frakturer är dock oftast potentiellt instabila och kräver därför oftast extern eller intern fixation.

Lokalisation och typ av fraktur? Har betydelse för läkning, framtida prognos och därmed handläggning!
- Ledfraktur? Ledfrakturer har sämre prognos än frakturer som inte engagerar leder. Ledskador kan ge upphov till förslitningsförändringar (sekundär artros).
-
Fraktur i tillväxtzon hos barn: Kan ge snedtillväxt.
- Diafysär fraktur: Läker långsammare än metafysär fraktur pga sämre blodtillförsel.
- Avulsionsfraktur: Muskelfästen som ryckts loss pga kraftiga kontraktioner.

Distalstatus

- Nervfunktion: Kontrollera rörelse och känsel distalt om skadan. Försök att utröna vilka dermatom som drabbats och vilka nerver som eventuellt är skadade.
- Kärlförsörjning: Palpera pulsar distalt om skadan. Blekhet och perifer kyla tyder på nedsatt cirkulation.
-
Upprepa distalstatus! Skadeförloppet är dynamiskt och förhållanden kan förändras.

Reponera

- Alla uppenbara frakturer, slutna såväl som öppna!
- Reponera grovt, men försiktigt:
Lägg extremiteten ”rätt” så att benen pekar i färdriktningen.
- Detta minskar smärta, minskar blödning, minskar mjukdelsskador (nerver, senor, muskler, hud, kärl), förenklar transport och stabilisering.
- Gör om distalstatus efter reponering.

Allra först: Akut omhändertagande

A+B: Säkra luftvägar och andning. Intubering? Skada på bröstkorgen? Pneumotorax?
C: Ev hjärtkompression. Sänkt huvudända. Volymsubstitution. Kontrollera blödning med tryckförband.
- Sätt minst 1 grov infart och ge vätska. Kolloider (stannar i blodbanan, ger mindre volymbehov) + ringeracetat.
- Mät BT, saturation, cyanos och andningsfrekvens. Är patienten i cirkulatorisk chock?
- Beställ blodgruppering och bastestning. 0– blod? 4 enheter erytrocyter + 4 enheter färskfrusen plasma + 1-2 enheter trombocytkoncentrat = helblod.
- Tag och följ Hb. Initialt normalt vid blödning, sjunker sedan pga resorption av EC-vätska.
D: Bedöm vakenhetsgrad (RLS). Tecken till skalltrauma? Sänkt medvetande pga chock? Om instabil ryggskada, varsamhet vid förflyttning.

Vanlig lokalisation för nervskador

Nerv som skadas

Fraktur/luxation i nedre halsryggen

Ryggmärg

Axelluxation

N axillaris

Humerusdiafysfraktur

N radialis

Armbågsluxation

N ulnaris

Medial kondyl/epikondyl

N ulnaris

Fraktur i övergång mellan bröst– och ländrygg

Ryggmärg, cauda equina

Höftluxation

N ischiadicus

Lateral knäskada

N peroneus

Volymförlust i % och (liter)

Puls

BT

Allmänna symptom

10 (0,5)

-

-

Förloras vid blodgivning... Inga symptom

20 (1,0)

-

Nedsatt perifer cirkulation. Kompenseras av venös vasokonstriktion + vätskemobilisering från vävnader. Yrsel och BT-fall i stående.

30 (1,5)

Sänkt visceral perfusion. Törst, sympaticuspåslag. Minskad diures, dålig kapillär återfyllnad, oro, takypné, takykardi

40 (2,0)

↑↑

↓↓

Sänkt perfusion av hjärta och hjärna. Chockbild med uttalad BT-sänkning, omtöckning, konfusion. Anuri.

Fraktur med stor risk för kärlskada

Kärl som skadas

Suprakondylär humerusfraktur

A brachialis

Armbågsfraktur/-luxation

A brachialis

Knäfraktur/-luxation

A poplitea

Höftfraktur

Multipla kärl

Frakturlokalisation

Uppskattad blodförlust

Överarm

0,5l

Underarm

0,3l

Bäcken

1-3l

Lår

1-2l

Underben

0,5l

Inga diskussioner om denna sida ännu.

medinsikt.se - © Erik Boberg 2017 Sitemap

Allt innehåll

Namn: Erik Boberg
Kort om mig: Läst läkarprogrammet i Linköping (examen januari 2012) och har försökt göra något kreativt av all faktainhämtning med hjälp av denna webbplats. Hoppas att jag kan förmedla något till den trogne läsaren!

Hoppas också att ni som läsare vill ge något tillbaka genom att kritisera (eller berömma) utvalda delar av mina kompendier genom era kommentarer.

- På så sätt blir innehållet inte bara mitt, utan också ert! Bra va?!

Aktuell sida: Trauma och frakturer