Array ( [Tag] => patofysiologi [tag_url] => patofysiologi ) Arytmier

Mekanismer

Sinus-knuta

AV-nod

His bunt

Höger skänkel

Vänster skänkel

P-våg: Förmaks-depolarisation

PQ-sträcka: AV-nod och His bunt

R-våg: Kammar-depolarisation (mot apex)

S-våg: Kammar-depolarisation (mot basen)

ST-T segment: Repolarisation av kammaren. Cellerna är refraktära.

Q-våg: Septum-depolarisation (vä-hö)

EKG-utseende (avledning II)

-80mV

+40mV

Na-kanaler öppnas: Na strömmar in i cellen och depolariserar denna.

Ca-kanaler öppnas: Ca strömmar in och ger kontraktionen.

K-kanaler öppnas: K strömmar ut ur cellen och repolariserar denna

Aktionspotential och rytmgenerering

- Beroende på vilka kanaler som sitter i cellmembranen har olika celler i hjärtmuskulaturen och retledningssystemet olika egenskaper
-
Den tröskel vid vilken Na-kanalerna öppnas och vid vilken aktionspotentialen startar kan nås antingen per automatik eller då cellen depolariseras av en angränsande cell.
-
De celler som själva depolariserar sig till tröskeln blir pacemakerceller, alltså celler som genererar en rytm.
- Pacemakerceller finns i SA-noden, AV-noden och i purkinjefibrerna i retledningssystemet. De har alla olika frekvens, beroende på egenskaperna hos och fördelningen av de kanaler som sitter i deras membran.
-
De pacemakerceller som har högst frekvens kommer att styra hjärtrytmen då deras depolarisering av de andra cellerna ständigt kommer att bestämma när de ska fyra av sina aktionspotentialer.
- SA-noden har en inbyggd frekvens på 60/min
- AV-noden på 50/min
- Purkinjefibrerna på 35/min.
-
Frekvensen hos SA-noden kan moduleras med hjälp av sympaticus och parasympaticus.
-
Sympatiskt stimuli gör att den spontana repolariseringen av  SA-noden under diastole (den som ligger till grund för pacemakeraktiviteten) går fortare, brantare backe. Rytmen ökar.
-
Parasympatiskt (vagalt) stimuli gör att maximala diastoliska potentialen blir mer negativ. Detta gör att en större negativitet måste depolariseras i diastole för att nå tröskelvärdet för Na-kanalerna och därmed depolarisation. Rytmen sjunker.

Tröskel-värde för depolarisa-tion

Spontan diastolisk repolarisation

Refraktärperiod: Under denna är cellerna inte exciterbara. Delas in i absolut och relativ.

Reentry fenomen

- Uppstår när 2 vägar bildas genom hjärtat med olika egenskaper för fortledning av aktionspotentialer (se bild nedan).
-
Bildandet av de två vägarna kan ha olika genes: En infarkt ändrar myokardets egenskaper i infarktområdet och kan på så sett bilda den ena vägen, medan den andra utgörs av friskt omgivande myokard.
- WPW-syndrom är en strukturell missbildning med bildande av en extra överledande väg mellan förmak och kammare (förutom AV-noden).
- Förmaksfladder, ventrikeltakykardi och AVNRT är alla syndrom som härrör från ett reentry-fenomen.

Väg 1:
- Långsam konduktionstid
- Kort refraktär-period

Väg 2:
- Snabb konduktionstid
- Lång refraktär-period

1. En impuls kommer till ”vägkorsningen” och leds båda vägarna. Då den leds fortare längs väg 2 kommer den att gå upp bakåt längs väg 1 och släckas ut när de båda möts. Samtidigt leds den vidare nedåt...

2. Nästa impuls som kommer leds inte ned i väg 2 då denna är refraktär pga sin längre refraktärperiod. Detta gäller särskilt om nästa slag är ett extraslag (som ju kommer snabbare än vanliga slag). Istället leds impulsen ned i väg 1 och backar upp i väg 2 (som ju hunnit ur sin refraktärperiod när impulsen väl kommer ned till botten)

3. Medan impulsen backar upp längs väg 2 hinner väg 1 ur sin refraktärperiod (som ju är kort). Detta gör att väg 1 kan depolariseras av väg 2 och ett nytt slag fortleds ned i systemet— ett (till) extraslag!

4. Man kan lätt inse att detta kommer att fortsätta: När väg 1 leder ned en impuls hinner väg 2 ur sin refraktärperiod (trots väg 2:s långa repolarisationstid, eftersom att väg 1 har långsam konduktionstid) så att väg 2 sedan kan leda upp impulsen till väg 1 osv... En rundgång har uppstått, vilken kan vara ett fokus för en ektopisk rytm i förmak eller kammare.

Referenser

Abnormalities of cardiac rythm. Silbernagl, S. Color atlas of pathophysiology: 186-193 Utgåva 2 - Thieme: 2010 (Silbernagl, S; Lang, F)
Cardiac impulse generation and conduction. Despopolous, A; Silbernagl, S. Color atlas of Physiology: 192-193 Utgåva 5 - Thieme: 2003 (Despopolous, A; Silbernagl, S)

1 trådar om denna sida i forumet

Mirjam Moussali
Grym sida! Duktig du är!
Sida:0

Trådar på denna sida

medinsikt.se - © Erik Boberg 2024 Sitemap

Allt innehåll

Namn: Erik Boberg
Kort om mig: Läst läkarprogrammet i Linköping (examen januari 2012) och har försökt göra något kreativt av all faktainhämtning med hjälp av denna webbplats. Hoppas att jag kan förmedla något till den trogne läsaren!

Hoppas också att ni som läsare vill ge något tillbaka genom att kritisera (eller berömma) utvalda delar av mina kompendier genom era kommentarer.

- På så sätt blir innehållet inte bara mitt, utan också ert! Bra va?!