Sida 1 . Copyright Erik Boberg

Etanol

GABA

Ca

Glutamat

Na

NMDA

Aktivering av postsynaptisk cell
Farmakologiska effekter av etanol

- Ökar effekten av GABA på GABAA-receptorer (likt bensodiazepiner, fast svagare och ej lika konsekvent)
- Hämmar öppningen av Ca2+-kanaler som svar på depolarisation av nervterminaler och hämmar därmed transmittorfrisättning.
- Hämmar funktionen hos NMDA-receptorer
- Etanolets effekter på nervcellsfunktion liknar de som adenosin har via sina A1-receptorer. Man tror att hämning av adenosintransportören kan ge vissa av etanolets effekter på CNS.
- Effekten är oftast hämmande , men vissa system exciteras till följd av disinhibering (hämning av hämning). Dessa inkluderar belöningssystemet .
- Opioidreceptorantagonister reducerar alkoholens belöningseffekter , vilket indikerar att någon form av opioidsignallering medieras av etanol.
- En större effekt produceras när plasmakoncentrationerna

stiger än när de är stadiga eller sjunkande.

Kronisk administrering:

- Orsakar tolerans – större mängder krävs för att uppnå effekt.
- Irreversibla neurologiska effekter med förtunning av kortex och degenerering av cerebellum , vilket ger en irreversibel demens och motoriska svårigheter hos alkoholister. Perifer neuropati är ett annat vanligt problem.
- De neurologiska skadorna är inte bara en följd av etanolet , utan även av dess metaboliter (tex acetaldehyd) och av vitaminbrister som ofta uppkommer (tex tiaminbrist).
- Etanol kan förstärka effekten av andra läkemedel (tex bensodiazepiner, tricykliska antidepressiva, antipsykotiska läkemedel, opiater, narkotika) på nervsystemet.

Vesikel med neurotransmittorer

Text Box:

Vid långvarigt alkoholmissbruk sker en kompensatorisk överproduktion av de receptorer som hämmas av etanolen och en nedreglering av de receptorer som stimuleras. Detta ger tolerans och risk för abstinensbesvär vid avslut av intaget.

NMDA

Alkoholberoende

- Livstidsprevalens: 7% av män, 3,5% av kvinnor. 1/4 av dessa berörs vid en given tidpunkt. Alkoholberoende är en folksjukdom!
- Vem blir beroende? Genetik, medicin, psykologi, sociala faktorer samverkar. Bortadopterade individer i späd ålder får också ett genomslag om de har ett biologiskt arv.

Förloppstyp 1

- Relativt sen debut: >25åå. Familj och arbete etablerade.
- Psykogent beroende eller kontrollförlust
- Skuldkänslor kopplade till drickandet
- Personlighetsmässig dependens och introversion
- Om blandmissbruk: Endast bensodiazepiner

Förloppstyp 2

- Tidig debut: <25åå
- Spontant alkoholsökande beteende
- Slagsmål, bråk och polisingripanden kopplade till drickandet.
- Hög grad av sensations– eller nyhetssökande
- Låg harm avoidance
- Drag av, eller fullt ut:
Antisocial personlighetsstörning, livslång anamnes på impulsivitet, lögner, bråk, avsaknad av adekvata skuldkänslor.
- Stor överlappning med annat missbruk: Cannabis, centralstimulantia, bensodiazepiner.
- Barn till föräldrar med typ 2 löper mycket högre risk att själva bli alkoholister, än barn till typ 1.
- Polymorfismer i gener som är involverade i alkoholnedbrytning: Varianter som leder

till ackumulation av acetaldehyd är skyddande. Gener till subenheter i GABA-receptorn är kopplade till ökad beroenderisk.
- Andra riskfaktorer: Antisociala/aggressiva/utagerande/spänningssökande personligheter. Avsaknad av socialt nätverk/ensamhet. Hög tillgänglighet på alkohol. Yrken med dryckeskultur (restaurangpersonal, sjömän, journalister)

Alkoholberusning

- Oacceptabelt beteende redan vid låga alkoholnivåer: Misstänk blandintox (komplicerat rus) med läkemedel/andra droger.
- Medvetslöshet: Differentiering mot HUSK MIDAS.
- En berusning är inte detsamma som beroende! Dock kan man anta att personen är beroende om denne haft en högre halt än 1 promille (22mmol/l) i samband med arbete eller i trafiken (detta är oftast inte möjligt utan en substantiell toleransutveckling).

Abstinens

- Koncentrationsfallet av etanol har lika stor betydelse som den faktiska nivån: Den beroendes hjärna med förändrade receptorer (se till vänster) är hyperexcitabel, pga patologisk jämvikt mellan exciterande och hämmande system.
- Ospecifika symptom: Takykardi, BT-stegring, svettning, tremor, oro, ångest, nedstämdhet, sömnstörning, matleda, illamående, kräkningar.
- Specifika symptom: Abstinenshallucinos, Delirium tremens, krampanfall.

Överstimulering pga uppreglering av NMDA-receptorer och nedreglering av GABA-receptorer. Abstinensbesvär . Risk för EP-anfall .

Inga diskussioner om denna sida ännu.

medinsikt.se - © Erik Boberg 2017 Sitemap

Allt innehåll

Namn: Erik Boberg
Kort om mig: Läst läkarprogrammet i Linköping (examen januari 2012) och har försökt göra något kreativt av all faktainhämtning med hjälp av denna webbplats. Hoppas att jag kan förmedla något till den trogne läsaren!

Hoppas också att ni som läsare vill ge något tillbaka genom att kritisera (eller berömma) utvalda delar av mina kompendier genom era kommentarer.

- På så sätt blir innehållet inte bara mitt, utan också ert! Bra va?!