Sida 7 . Copyright Erik Boberg

Val av preparat

- Vid lindrigare depressioner är effekten av de olika preparaten i stort sett likvärdig.  Använd här SSRI pga färre biverkningar och mindre risk för allvarlig toxicitet vid överdosering.
- Vid otillräcklig effekt kan man byta preparat till ett med en annan profil (SSRI -> Selektiv noradrenalinupptagshämmare) och då erhålla en förbättrad effekt.
-
Vid djupare depressioner får man en bättre effekt av de bredare preparaten än av SSRI. Venlafaxin och duloxetin är användbara, liksom TCA.
-
Koncentrationsmätning av TCA är möjlig och samband mellan koncentration och effekt är etablerade.
-
Vid depression hos unga (<18) är enbart fluoxetin godkänt. Då endast i kombination med psykoterapi. Detta då många antidepressiva ökar risk för suicidalitet och självskadebeteende hos unga.
- Vid depression hos äldre (>65) i första hand SSRI / mirtazapin. Venlafaxin / duloxetin i 2:a hand och i 3:e ett TCA. Om TCA , välj nortriptylin som har lite snällare biverkningsprofil. Längre tid till effekt , större risk för biverkningar!

Biverkningar

- Allvarliga biverkningar sällsynta.
- Hypomana överslag är inte en bivekan: Dessa visar på en disposition för manodepressivitet som motiverar tillägg av antimaniska läkemedel.
- Tricykliska antidepressiva påverkar även andra receptorer än 5-HT och NE. Detta ger fler biverkningar än de modernare preparaten, vilka är mer selektiva.

Sedativa effekter

- Blockad av histaminreceptorer .
- Dåsighet och trötthet avtar i regel efter hand
- Öka dosen successivt och ge hela dosen till kvällen för att mildra dessa biverkningar.
- Kan göra att
särskild sömnmedicinering blir onödig.

Antikolinerga effekter

Hyposalivation:

- Vanligt! Hög ålder + depression + farmaka samverkar.
-
Muntorrhet, tröghet vid tal progredierar till plack, karies, gingivit, parodontit, ulcerationer på tungan.
- Behandla med noggran ritual för tandborstning. Salivstimulerande medel som sura drycker, sockerfritt tuggummi. Saliversättning.

Obstipation

- Behandling: Bulkmedel (laxantia), fiberrik kost.

Miktionssvårigheter

- Hos äldre med prostatism kan det medföra urinretention med behov av kateterisering och karbakolin (subkutant—kolinergt medel)

Ackommodationsstörning

- Endast besvärande hos yngre som fortfarande kan ackommodera för närseende.

Mydriasis

- Allvarligt om obehandlat trångvinkelglaukom: Kan täppa till helt och utlösa akut glaukom. Mät ögontrycket vid misstanke.

Förvirring, visuella hallucinationer

- Särskilt hos äldre: De kan stå på olika preparat med antikolinerg verkan, vars effekter adderas.

Svettning

- Både antikolinerg och serotonerg biverkning.

Serotonerga effekter

Illamående och kräkningar

- 5-HT3 receptorer i area postrema .
- Förklarar delvis frånvaron av viktökning, vilken annars är en vanlig biverkan av antidepressiva.

Sömnstörning, tremor, huvudvärk, nervositet (ångest, agitation)

- Beror av ökad serotonerg stimulering.
- Brukar avta under behandlingen .

Sexuella funktionsstörningar

- Upphävd orgasm, utebliven ejakulation.
- Underskattad biverkan. Dosberoende.

- Motverkas med
sildenafil (Viagra)
- Mirtazapin, reboxetin, moklobemid ger färre sexuella funktionsstörningar än övriga preparat.

Utsättningsfenomen

- Vid snabb utsättning av SSRI. Går över på 1-2 veckor. Ej att betrakta som verkligt läkemedelsberoende.
-
Elektriska stötar i nacke och armar vid huvudvridning eller ögonrörelser i sidled.
-
Yrsel, illamående, irritabilitet, sömnstörningar, koncentrationssvårigheter.

Serotonergt syndrom

- Efter överdosering av SSRI, SNRI och atypiska antidepressiva medel. Förekommer även vid terapeutiska doser .
- Risk särskilt stor vid kombination med annat läkemedel som frisätter serotonin (analgetika—tramadol, meperidin, fentanyl, eller levodopa, litium,  valproat, sumatriptan mfl)
- Beror av kraftig ökning av serotonerga neurotransmissionen i CNS.
- Symptom: Akatisier (motorisk oro), tremor, svettning, oro, agitation, konfusion, diarré, hyperreflexi, klonus (rytmiskt upprepad sträckreflex pga plötslig sträckning i muskel), takykardi, rigiditet, hypertermi.
- Kan vara livshotande: Kan ge rhabdomyolys, njursvikt, andningsinsufficiens, leversvikt, multiorgansvikt.
- Behandling: Framför allt symptomatisk. Sedation (bensodiazepiner) och nedkylning vid hypertermi. Vid allvarlig rigiditet och temp > 39 kan total muskelrelaxering och respiratorbehandling behövas.
- Antidot: Cyproheptadin (Periactin) - licenspreparat.  Serotoninantagonist som ges peroralt.

Kardiovaskulära effekter

- FFA vid oselektiva upptagshämmare och maprotilin.
-
Lägre doser: Antikolinerg påverkan. Takykardi, hypotension.
- Måttliga doser: Adrenerg påverkan. Takykardi, arytmi (flacka, inverterade T-vågor, förlängd PQ/QT-tid). Postural hypotension ( α 1-adrenerg blockad).
- Höga doser: Kinidinlik. Överledningsrubbningar, ventrikulära arytmier, minskad kontraktilitet.
- Hjärtsjuka patienter och äldre patienter: Större risk för besvärande ortostatism, plötslig medvetandeförlust, plötslig död (mors subita). SSRI eller nyare antidepressiva i första hand . Vid djup depression ECT (ger en mindre kardiell påfrestning än flera månader med antidepressiva).

Cheese reaction: (MAO-hämmare)

- Tyramin, en aminosyra som bildas vid nedbrytning av viss mat (tex vid tillverkning av vissa typer av ost – Brie), har en starkt BT-höjande effekt .
-
Det tar sig in i NE:s nervterminaler och tar sig in i de vesikler som vanligen lagrar NE.
-
På detta sätt konkurrerar tyraminet med NE om transportproteinet som vanligen för in NE i vesiklerna, vilket resluterar i högre cytoplasmiska koncentrationer av NE .
-
De högre cytoplasmiska koncentrationerna läcker ut passivt i synaptiska klyftan och orsakar BT-höjning som är så kraftig att den kan ge hjärnblödning.
-
Vanligen förstörs tyramin av MAO i tarmväggen , samt i nervterminalerna. MAO-hämmare kan därför ge denna farliga BT-höjning då man ätit bla viss typ av ost (cheese reaction).
- Hypertoniker som äter moklobemid , bör ta läkemedlet direkt efter maten och de bör vara försiktiga med tyraminhaltig mat (lagrad ost, ansjovis, mfl födoämnen som utsatts för inverkan av mikroorganismer)

Sänkt kramptröskel

- Ger risk för epileptiska anfall. Endast hos disponerade individer. Kan förebyggas med gradvis dosökning.
- Maprotilin har högre benägenhet än andra

Inga diskussioner om denna sida ännu.

medinsikt.se - © Erik Boberg 2018 Sitemap

Allt innehåll

Namn: Erik Boberg
Kort om mig: Läst läkarprogrammet i Linköping (examen januari 2012) och har försökt göra något kreativt av all faktainhämtning med hjälp av denna webbplats. Hoppas att jag kan förmedla något till den trogne läsaren!

Hoppas också att ni som läsare vill ge något tillbaka genom att kritisera (eller berömma) utvalda delar av mina kompendier genom era kommentarer.

- På så sätt blir innehållet inte bara mitt, utan också ert! Bra va?!