Sida 1 . Copyright Erik Boberg

Aspergers syndrom

- Autistiska syndrom utgör en glidande skala med Aspergers syndrom i den mer välfungerande änden och Autism i den andra.

områden med funktions-nedsättning

- Social interaktion: Oförmåga. Empatistörning med oförmåga att läsa av sociala situationer, ansiktsuttryck, gester, verbal och icke-verbal kommunikation.
- Kommunikation: Entonigt, gällt och skanderande språk. Perfekt grammatik. ”På bättringsvägen” = gatuadress. Mimikfattigdom, stereotypa leenden, stel, genomborrande blick.
- Begränsade och repetitiva beteenden och intressen (fantasifattigdom): Extrema intressen (väderrapporter, tågtidtabeller, skräcködlor etc). Tvingar på omgivningen intressen på tjatigt och malande sätt. Patienterna finner nöje i upprepningarna och fixeringarna.
- Aspergers syndrom saknar: Signifikant försening av språklig utveckling (enstaka ord vid 2åå, kommunikativa fraser vid 3åå), samt försenad kognitiv utveckling.
- Samtal med anhöriga (förälder/syskon) oundgängligt för diagnos.

Epidemiologi och genitik

- Familjär anhopning talar för genetisk komponent.
- Prevalens: 4 promille.
- Manlig dominans: 2-3:1

Etiologi

- Till stor del okänd.
- Hjärndysfunktion eller kromosomavvikelse: I 60% av fallen. Hjärndysfunktionen ffa prefrontalt, ett område som är viktigt för social interaktion.

Prognos och komplikationer

- De flesta kan leva ett förhållandevis normalt och självständigt liv.

- Sekundärt kan de få depression, paranoida symptom, asteni, tvångssyndrom eller missbruk.
- Kriminalitet: Udda intressen + oförmåga till inlevelse riskerar att ge lagöverträdelser. Dock saknas uppsåt att skada andra.

Behandling

- Ej behandlingsbart vare sig med psykofarmaka eller psykoterapi.
- Avlasta föräldrar och patienten själv från skuldkänslor.
- Specialpedagogik i skolan. Denna kan ta tillvara de speciella intressena och kunskaperna som patienterna ofta har.

ADHD/ADD

- ADHD = Attention Deficit Hyperactivity Disorder
- ADD = Attention Deficit Disorder
- DAMP = Dysfunktion i fråga om Avledbarhet, Motorik och Perception. Vidare begrepp som även innefattar motorisk klumpighet och perceptionssvårigheter.

Etiologi

- Avvikelser i nucleus caudatus och corpus callosum

- Primära hjärnskadefaktorer hos >50%: Låg födelsevikt, asfyxi, hypoglykemi, hyperbilirubinemi
- Rökning och alkohol under graviditet (hos modern) ökar risken för hyperaktivitet hos barnet.
- Ärftlighet: Hyperaktivitet hos primärsläktingar i 20% av fallen. 51% konkordans hos enäggstvillingar, 33% hos likkönade 2-äggs tvillingar.
- Föräldrarnas attityd under uppväxten spelar ingen roll för utvecklingen av syndromet. Detta kan lindra skuldkänslor!

Symptom

- Ouppmärksamhet: Slarvfel i skolarbete eller yrkesliv, misslyckande med arbetsuppgifter, undvikande av aktiviteter som kräver mental uthållighet, distraktion av yttre stimuli.
- Hyperaktivitet: Mycket prat, svårighet att hålla kroppen stilla, rastlöshet.
- Impulsivitet: Otålighet, svårighet att vänta på sin tur, störande inhopp i andras samtal eller aktiviteter.

Förlopp och diagnostik

- Symptom visar sig tidigt men diagnos ställs oftast vid skolstart då kraven på diciplin, uppmärksamhet och socialt samspel skärps.

Initiativ till basutredning: Rektor, arbetslag, vårdnadshavare, barn– och elevhälsoteam

Samtycke från vårdnadshavare. Rektor beslutar om första pedagogisk utredning . Efter denna första utredning beslutar rektor efter samråd med barn– och elevhälsoteamet om basutredning

Psykologutredning

Medicinsk utredning

Pedagogisk utredning

Social utredning

Gemensam analys, sammanfattning, rekommendation. Vårdnadshavare informeras

Ev remisser: BUP, ansökan särskola etc.

Överlämnande till rektor

Åtgärder i lärandemiljön

Uppföljning planeras.

Basutredning

- Görs ofta via skolan och initieras på föräldrarnas begäran. Används för att ställa neuropsykiatriska diagnoser och samtidigt ge en ”bruksanvisning” på hur barnet fungerar och bör hanteras.
- Pedagogisk bedömning: Inlärning, beteende, social förmåga i skolmiljön. Behövs extra lärarresurser? Behös specialskola?
- Psykologisk bedömning: Begåvningsnivå, beteende. Hur långt kan barnet förväntas komma i sin kognitiva utveckling? Vilka är barnets främsta svårigheter?
- Medicinsk bedömning: Anamnes av föräldrar, undersökning. Andra sjukdomar? Bakomliggande orsaker?

Arbetsgång vid basutredning (från örebro landsting)