Sida 2 . Copyright Erik Boberg

Vad är personlighet?

- Det inrotade och stabila mönster av tankar, känslor och beteenden som karaktäriserar en individs unika livsstil och anpassning.

Varför ska man fundera kring personlighet och personlighetsstörning?

- Personlighetsstörningar är vanliga: 10% prevalens i befolkningen, 30% i psykiatrisk öppenvård och 50% i psykiatrisk slutenvård.
- De påverkar behandlingsval: Personer med borderline personlighetsstörning har sämre behandlingsframgångar.
- De påverkar den terapeutiska alliansen: Kontakten mellan läkare och patient blir svårare (den utgör normalt sett en placeboeffekt). Vårdpersonal kan bli uppretad på personlighetsstörda individer.
- De påverkar prognosen: 10% av borderline-patienter suiciderar tex.
- De utgör en sårbarhetsfaktor: Patienterna kan ha stora problem med att bara gå och handla mat tex.

När skall man fundera kring personlighets-störning?

- Anomalier: Pat beter sig ”knasigt”
- Beteendestörningar: Självdestruktivitet (90% har borderline), eller massivt undvikande beteende tex.
- Rapportering vid ronden tar lång tid: Dessa patienter väcker ofta mycket känslor hos personalen på avdelningen.
-
Långa sjukskrivningar

Några praktiska saker att tänka på

- Patienten är ofta omedveten om sin störning: Kontaktinitiativ kommer ofta från anhöriga, eller så söker patienten för en pålagrad psykisk eller somatisk åkomma.
- Samsjuklighet är vanligt: Tänk på att syndrom per definition är övergående/återkommande, medan en personlighetsstörning är konstant över tid.
- Skilj personlighetsstörning från syndrom: En deprimerad patient kan ofta beskriva sig själv som ”tillbakadragen”, ”värdelös”, ”räddhågsen” och kan också säga att det alltid varit så. När denne sedan tillfrisknar framkommer en annan bild.
- Ta hjälp av anhöriga: Patienten ofta omedveten om sin störning. Extra viktigt om patientens kulturella bakgrund är vitt skiljd från behandlarens. Tag dock inte kontakt med någon bakom patientens rygg, då detta kan förstöra den terapeutiska relationen.

Hur utreder man personlighetsstörning?

- SCID II: Strukturerad klinisk intervju. Ett inledande formulär fylls i av patienten. Intervjun fokuseras sedan kring de områden där patienten själv har antytt att det finns problem.
- TCI: Temperament and Character Inventory. Självskattning med 238 frågor. Svaren gås systematiskt igenom och diskuteras tillsammans med psykolog.

Utredning och diagnostik

Störning
Behandling
Prognos/förlopp

Paranoid personlighetsstörning:
- Ta patientens misstänksamhet på allvar för att kunna etablera en allians.
- Var tydlig och genuint pålitlig.

- Psykoterapi: Färdighetsträning, stöd. Om motiverad.
-
Ej gruppterapi .

- Kan utveckla ångest/depressioner. Psykofarmaka då indicerad.
- Livslång problematik. Tendens att försämras om behandling ej lyckas.

Schizoid personlighetsstörning:
- Uppmärksamma och respektera behov av emotionell distans.

- Social färdighetsträning. Om motiverad.

- Livslång störning oftast.
- Ej vanligare än för befolkningen i helhet med utveckling till schizofreni .

Schizotypal personlighetsstörning:
- Respektera individens uppfattning (tex medlemsskap i religiös eller politisk sekt)
- Bli överens om att ni inte är överens.

- Psykoterapi: Åtgärda social oförmåga. Fokus på egendomligheter i relaterande och beteende.
- Neuroleptika: Om säreget tänkande antar mer psykotisk valör.

- Ofta ångest/depression: Psykofarmaka då indicerad.
- Oftast relativt stabil avvikelse genom livet. Förändras oftast ej nämvärt.
-
Inga säkra belägg för ökad risk att övergå i schizofreni .
- Förhöjd
suicidfrekvens .

Borderline personlighetsstörning:
- Begränsa utrymmet för utagerande beteende.

- Ofta en serie akutinterventioner för att hantera påkommande emotionella kriser.
- Sluten eller öppen vård.
- Om de nekas mottagande eller om man skriver ut dem mot deras vilja finns en klart ökad risk för suicid!
-
DBT , antidepressiva , ev stämningsstabiliserare

- Komplikationer: Affektiva störningar, ätstörningar, drogproblem, PTSD.
- Hög förekomst av
självskadebeteende och suicid (3-10%!)
- Intensiteten tenderar att avta efter 30 års ålder.

Histrionisk personlighetsstörning:
-
Ej göra avkall på empatin trots att hjälpsökande beteendet oftast ej är adekvat/funktionellt.

- Psykoterapi: Mer kontakt med känslor. Sturkturering av tankar och beteende.

- Ångest, nedstämdhet vanliga komplikationer. Psykofarmaka.
- Underskatta inte risk för suicidhandling.
- Symptomen minskar med åren.

Narcissistisk personlighetsstörning:
- Ej mer nytta för pat om man är tillmötesgående än om man är kylig och formell.

- Psykoterapi begränsat värde . Pat vill sällan ha hjälp.

- Återkommande depressioner. Farmaka.
- Betydande suicidrisk vid samtidig depression.
- Tenderar att försämras med åren.

Fobisk personlighetsstörning:
- Respektera individens behov av distans.

- Stämningshöjare ibland bra då de kan möjliggöra förändringsförsök.
- Psykoterapi viktigast . Gärna gruppterapi.

- Kan förbättras betydligt med långvarig psykoterapi.

Osjälvständig personlighetsstörning
-
Lägger över ansvaret på dig.

- Psykoterapi kan vara till nytta.

- Kan förbättras med psykoterapi.
- Annars ofta mycket lidande.

Tvångsmässig personlighetsstörning
- Söker ofta på eget initiativ.

- Psykoterapi , ev antidepressiva.

- Svårt att förändras djupgående
- Kan klara sig bra ändå.

Inga diskussioner om denna sida ännu.

medinsikt.se - © Erik Boberg 2017 Sitemap

Allt innehåll

Namn: Erik Boberg
Kort om mig: Läst läkarprogrammet i Linköping (examen januari 2012) och har försökt göra något kreativt av all faktainhämtning med hjälp av denna webbplats. Hoppas att jag kan förmedla något till den trogne läsaren!

Hoppas också att ni som läsare vill ge något tillbaka genom att kritisera (eller berömma) utvalda delar av mina kompendier genom era kommentarer.

- På så sätt blir innehållet inte bara mitt, utan också ert! Bra va?!

Aktuell sida: Personlighetsstörningar