Sida 3 . Copyright Erik Boberg
-
Incidens:
15/100 000 inv.
- Prevalens:
4,5/1000 inv
- Livstidsrisk:
0,7%
- 1,4ggr vanligare hos män
än hos kvinnor.
- Genomsnittlig debutålder:
15-30år. 15-20 åå för män och 20-30 åå för kvinnor. Detta kan bero på att östrogen har en dopaminhämmande effekt och därför skyddar kvinnor under puberteten.
-
Blandning av genetik och miljö
(som vanligt)
- Man tänker sig att sjukdomen uppstår som en
blandning av stress
(narkotika, social isolering mfl livsstilsfaktorer)
och sårbarhet
(ärftlig benägenhet, skador på hjärnan tidigt i utvecklingen)
-
Första generationens släktingar
till en person med schizofreni löper 10% risk att utveckla sjukdomen. Sekundärsläktingar löper 3% risk.
-
Hos enäggstvillingar
löper den andra tvillingen 30-40% risk att bli sjuk om den första är sjuk.
- Hos tvåäggstvillingar
är samma siffra 10%.
-
Flera gener som tycks ge en ökad risk har identifierats
, bla fler som har med glutamattransmission i hjärnan att göra. Ingen mutation har hittats som huvudorsak till sjukdomsutbrott. Det verkar som om den genetiska etiologin innefattar mutationer i flera olika gener, inte bara en.
-
Det faktum att båda enäggstvillingarna får schizofreni endast i 30-40% av fallen
där en av dem har det styrker att miljöfaktorer är viktiga för sjukdomsutvecklingen.
- Det har föreslagits att
förändringar tidigt i barnets utveckling
ligger bakom sjukdomen.
-
Obstetriska komplikationer
(asfyxi – försämrad syretillförsel till barnet under fostertiden eller
födseln som ger skador; fetal malnutrition; gulsot och prematuritet) förekommer i ökad frekvens hos de som senare insjuknar i schizofreni.
-
Influensaepidemier ökar schizofreniförekomst
då modern drabbas och sprider viruset till barnet via placentan. I andra trimestern är fostret särskilt känsligt, då hjärnan då befinner sig i en stark utvecklingsfas.
-
Studier av hjärnor hos de som nyligen utvecklat schizofreni
visar en
kortikal atrofi
med vidgade ventriklar som sedan ej förvärras med tiden. Detta är
tecken på en irreversibel förändring
som skett tidigt i utvecklingen och som sedan orsakat sjukdomen.
-
Missbruk av cannabis, fencyklidin, alkohol och amfetamin
är miljöfaktorer som fått stor betydelse. Drogmissbruk är en orsak till schizofreni som debuterar senare i livet.
Hos de missbrukare som får schizofreniliknande symptom finns ofta sjukdomen bland primärsläktingar
. Detta leder till en hypotes om att en ärftlig predisposition ger utslag när individen försvagas av sitt missbruk.
-
Social isolering
är av betydelse för sjukdomsutvecklingen (räknas som psykogen faktor). Flera studier som gjorts visar att personer som är socialt avskiljda på olika sätt (antingen drar sig undan kontakt, är osäkra, passiva, tillbakadragna eller pratiga, bråkiga, snattande och förstörande) har en
ökad tendens att utveckla schizofreni
.
-
Personer med Huntingtons sjukdom
har ofta en period med schizofrena symptom (upp till 15 år) innan de ersätts av demens och dyskinesier.
Hos dessa patienter behöver ingen predisposition för schizofreni föreligga
(varken ärftlig eller miljömässig), utan deras symptom orsakas av neurokemiska förändringar till följd av sjukdomen.
- De förändringar som Huntingtonpatienter får leder till en
minskad hämning av thalamokortikala neuron
. Detta liknar den förändring som en ökning av dopaminerg signallering ger (stimulering via D1-receptorer på de neuron som innerverar GPi från striatum).
-
Premorbida personligheten:
Svårighet att upprätta och bibehålla känslomässiga relationer. Andra människor upplever en känsla av avstånd och brist på känslomässigt gensvar. De har ofta få vänner, svårt att hitta partner.
- Kontaktstörning
med antingen hämning och överkontroll, eller kompenserande utveckling av destruktivitet och dominans.
- Inåtvändhet med
tillbakadragenhet, osäkerhet, passivitet
- Eller utåtagerande med
pratighet, bråkighet, störande i skolan, skolk, snatteri, skadegörelse.
-
Svårt att finna samband mellan
oönskade livshändelser som inte har samband med sjukdomen och insjuknande eller återfall. Det verkar dock som att sådana ofta spelar en roll.
- Krig och katastrofer
påverkar inte incidensen av schizofreni nämnvärt. De livshändelser man istället ofta kopplar till insjuknande är anhörigas bortgång, flytt hemifrån, avvisning från det andra könet etc.
- Det kan dock vara svårt att fånga rätt händelse:
Till synes banala händelser kan vara deletära för en schizofren patient om de aktiverar kontaktångest.
-
Schizofrena är överrepresenterade i lägre socioekonomiska grupper.
Den premorbida personligheten är här avgörande då den försvårar utbildning på högre nivå, eller då personerna med denna personlighet aktivt väljer yrken där de slipper sociala kontakter och förpliktelser.
-
Föräldrar till schizofrena individer
har samma fördelning av socioekonomisk status som övriga befolkningen. Låg SES i sig är alltså inte en prediktor för insjuknande, men en allvarlig konsekvens av sjukdomen.
- En långvarig psykos
är mycket
svårare att behandla
än en som inte pågått så länge.
- Man tror att ett
psykotiskt tillstånd är toxiskt för hjärnan
och ger
bestående förändringar
, vilka för patienten från ett tillstånd med intermittenta besvär till ett mer kroniskt.
