Sida 5 . Copyright Erik Boberg

Nomeklatur

- Neoplasi = nytillväxt
- Neoplasm ≈ tumör
- Onkologi = läran om tumörer (oncos = tumör, logos = lära [grekiska])

Benign

- Oskyldiga mikroskopiska och grova karakteristika – förblir lokal, kan inte sprida sig (metastasera), mottaglig för kirurgisk borttagning; patienten överlever generellt sett.
- Lägg till ändelsen –om till den celltyp som tumören har sprungit från så får du dess namn, tex fibrom (från fibrös vävnad) eller chondrom (från broskvävnad). Undantag: Lymfom, dessa är maligna tumörer från lymfatisk vävnad.
- Epiteliala benigna tumörer klassificeras efter dess mikroskopiska eller makroskopiska mönster eller efter deras ursprungsceller.
- Adenom: En benign epitelial tumör som har ett körtelliknande utseende, eller en benign epitelial tumör som urspringer från körtelceller, men inte har ett körtelliknande utseende. (Njurtubulitumör som ser ut som en körtel och tumör från binjurekortex som inte ser ut som en körtel är båda adenom.)
- Papillom: Benigna epiteliala klumpar som växer på någon yta och producerar mikroskopiska eller makroskopiska fingerliknande ”fronds” (=palmblad, ormbunksblad)
- Polyp: Klump som projiceras ovanför en mukosal yta, tex i tarmen och formar en makroskopiskt synbar struktur. Vissa maligna tumörer kan också se ut som polyper.
- Cystadenom: Ihåliga cystliknande klumpar, ses ofta i äggstockarna.

Malign

- Kallas även cancer (latin för krabba; fäster sig till ett område och tar över det på ett obstinat sätt), kan invadera och förstöra angränsande strukturer, metastasera, orsaka död.
- Sarkom: Maligna tumörer som kommer från

mesenchymal vävnad. Fibrös cancer = fibrosarkom, från chondrocyter kallas de chondrosarkom (den celltyp de uppstår ur ger deras namn).
- Karcinom: Epiteliala maligna tumörer. Då epitel i kroppen kommer från alla tre groddbladen (njurtubuliepitel från mesoderm, hudepitel från ektoderm och tarmepitel från endoderm) kan carcinom genereras från alla dessa celltyper.
- Mesenchymala celler kan alltså ge upphov till både sarkom och carcinom.
- Adenocarcinom växer i körtelliknande mönster.
- Skivepitelkarcinom producerar skivceller (squamous cells).
- Divergent differentiering: tumörcellerna utvecklas åt olika hall och man får en tumör med blandade celltyper (mixed tumors).
- Pleomorft adenom: tumör med divergent differentierade celler i tex salivkörteln (där man ofta kan se epiteliala komponenter i fibromyxoid stroma med öar av brosk och ben).
- Teratom: Innehåller mogna eller omogna celler eller vävnad från fler än ett (ibland alla tre) groddblad. Kommer från totipotenta stamceller som vanligen finns i äggstockar och testiklar och ibland onormalt kan påträffas i avskilda embryonala rester från centrallinjen. Dessa stamceller kan differentiera till vilken celltyp som helst.

2 Tumör-komponenter

- Parenkym: Transformerade (neoplastiska) celler. Ger tumören dess karakteristika och dess biologiska beteende. Nomeklaturen är skapad utefter tumörernas parenkym.
- Stroma: Stödjande vävnad från värden med bindväv, blodkärl, inflammatoriska celler. Bildar stöd för de växande parenchymala cellerna och ger dem näring.

Benign tumör:
- Liten, välavgränsad, icke invasiv, långsamt växande
- Omges ofta av fibrös kapsel.
- Väl differentierad
- Ger ej upphov till metastaser

Malign tumör:
- Stor, icke välavgränsad, invasivt växande, snabbt växande
- Central nekros och blödning
- Odifferentierade celler
- Sprider metastaser.

Ovarium

Ven

Metastas

Uterus

Vagina

Cervix

Adnexa

Fimbriae

Benign—malign tumör