Sida 7 . Copyright Erik Boberg
- Från västvärlden nästan försvunnen sjukdom
pga vidspritt vaccinationsprogram med ett säkert vaccin mot toxinet.
- Orsakas av
Corynebacterium diphteriae
.
Stam som producerar exotoxin
måste infektera för att ge sjukdom (de icke toxinproducerande stammarna koloniserar ibland svalget utan att sjukdom uppstår).
- Sprider sig
med aerosol, luftvägssekret, eller via hudskador.
- Bakterien fäster till epitelet
(med okänd mekanism) i larynx, näsa eller genitalier - eller till huden.
- Bakterien förökar sig lokalt,
utan att invadera djupare ned i vävnaden. Det är toxinet som står för både lokala skador och organskador till följd av sjukdomen.
- Toxinet förstör epitelceller och skapar ett ulcer
täckt av nekrotiskt exsudat (”falskt membran”) som snart blir mörkt och illaluktande och som blöder när man försöker skrapa bort det.
- Uttalad inflammation och svullnad uppstår
och cervikala lymfknutor kan bli förstorade, vilket skapar ett utseende kallat
tjurnacke.
- När larynx involveras
kan livshotande
respiratorisk obstruktion
uppstå.
- Involvering av enbart yttre näsan
ger en mildare sjukdom då toxinet inte absorberas särskilt väl härifrån. Patienten är dock mycket smittsam.
- Ett AB-toxin med en B-del som fäster det vid målcellen
och en
A-del som är aktiv.
När toxinet tagits upp i cellen bildas A-delen genom klyvning av den disulfidbrygga som håller samman de två delarna.
- Kodas av en bakteriofag
(temparat) som integreras i bakteriella kromosomen under den lysogena fasen.
- A-delen är ett enzym som fäster NAD till Elongeringsfaktor 2 (EF-2),
vilket skapar en ADP-ribosylering på en aminosyra i det proteinet.
- Elongeringsfaktorer är enzymer som skapar
B
B
peptidbindningar
under proteinsyntesen.
- EF-2 förlorar därmed sin funktion och proteinsyntes i cellen upphör.
- Toxinet är så stabilt
att en
enda molekyl kan ta död på en hel cell.
-
Det
medierar destruktionen av epitelet i svalget,
bildandet av
pseudomembranet
och
febern
.
-
Det kan även sprida sig genom lymfa och blod till övriga kroppen:
Nervceller och hjärtmuskelceller är extra känsliga och infekterade personer kan därför drabbas av
myokardit
(inom de två första veckorna, med EKG-förändringar och risk för hjärtsvikt) och
polyneurit
(pga demyelinering, om 9e kranialnerven påverkas fås förlamning av mjuka gommen och backflöde av vätska).
- Andra komplikationer är
nekros av njurtubuli och leverparenkym.
- Mortalitet: 3-23%.
- Det är viktigt att snabbt ställa diagnos
– sjukdomen är livshotande!
- Isolera snabbt en misstänkt patient
för att förhindra smittspridning.
- Behandlas med antitoxin
(som produceras i hästar – testa för hypersensitivitet mot hästserum) och
penicillin eller erytromycin
som adjunkt.
- Laryngeal difteri
kan kräva
tracheotomi.
- Diagnosen bekräftas med isolering och identifiering av organismen
och genom att demonstrera toxinproduktion med gelfällningstest (elek test).
- Innehåller toxoid:
Ett ämne som liknar difteri-toxinet, men som inte är aktivt. Det ger ingen sjukdom, men upphov till antikroppar som neutraliserar toxinet om man skulle bli infekterad.
- Del av DTP:
Ges vid 3 mån, 5 mån, 12 mån, 5-6 år, 14-16 år.
EF2
EF2
mRNA
Peptid som syntetiseras