Sida 2 . Copyright Erik Boberg

stående. Parkinsonpatienter tenderar att gå framåtlutade.
- Kognitiv dysfunktion: Nedsatt närminne, minskad mental och finmotorisk snabbhet (tar tid att ”få fram saker”). Passivitet, oförmåga att planera (frontallobssymptom). Subtil vakenhetsstänkning. Uttalad demens = sannolikare med annan diagnos.
- Blåsrubbning: Täta trängningar initialt. Progress till inkontinens. Drabbar också avföringen.

Epidemiologi—NPH

- Prevalens: 22/100 000
- Incidens: 5,5 / 100 000. Ungefär densamma som för MS.
- Ålder: Förekommer i alla åldrar, men medelålder för debut är 73 år.

Utredning

- Sjukgymnast: Hjälper till med bedömning av motorik och postura.
- Neuropsykologisk testning: Utförs av arbetsterapeut.
- Neuroradiologi: CT/MRT kan visa på vidgade ventriklar och ett högt Evans index, men det går inte att säkert urskilja NPH från parenkymatrofi. Avsaknad av uttalade vitsubstansförändringar eller atrofi talar för NPH.
- LP: Borrelia-serologi, annan immunologi i CNS?

CSF-tapptest

- Utförande: Gångtest dag 1. 4h före samma tidpunkt dag 2 tappas pat på 50ml likvor. Vid samma tidpunkt dag 2 görs ett nytt gångtest. 10% förbättring är positivt utfall.
- Pos tapptest + klinik + radiologi: Ger en bekräftad diagnos
- Neg tapptest: Utesluter inte värde av operation (shunt).

CSF-infusionstest

- Tillförsel av vätska till CSF under ett konstant tryck. Flöde och tryckökning mäts. Resistensen i systemet är talande för om NPH föreligger (hög resistens).

Icke kommunicerande hydrocefalus—akut handläggning

- CT/MR: Med kontrast. Påvisar även ev tumör.
- Handlägg sedan skyndsamt: Remiss till NK + ring!

Behandling

- Kirurgisk: Ventrikulocisternostomi eller inläggning av shunt/dränage akut.

Shuntkomplikationer

- 80% får någon komplikation inom 10 år efter inopererad shunt. 50% av shuntarna är bytta efter 5 år.

Mekanisk komplikation ger ökat ICP

- Mekanisk komplikation: Stopp i slangen, avbrott, migrering av shunten, felplacering.
- Hos vuxna samma symptom som vid det akuta insjuknandet: Huvudvärk, illamående, kräkning, trötthet, medvetandesänkning, konfusion, visusnedsättning (papillödem), blickpares.
- Hos barn: Blickpares, spänd fontanell, apnéer, hyperreflexi, vida skalpvener, växlande huvudomfång, dålig aptit.

Infektion

- Frekvens: 7%.
- Oftast peroperativ kontamination med hudflora: S Aureus, KNS.
- Oklar feber: CRP ofta lågt. Även symptom som vid shuntstopp.
- Åtgärder: Lp/punktion av shuntkammare (celler, laktat, odling), borttagning av shunten (obligat!), ventrikeldrän om beroende av dränage, antibiotika, ny shunt när infektionen läkt (blank likvorodling).

Undershuntning ger ofullständig symptomlindring

- Besvär på morgonen: Huvudvärk som släpper när man gått upp.
- Spädbarn: För snabbt växande huvudomfång.

Övershuntning

- Sammanfallet ventrikelsystem: Huvudvärk som liknar LP-huvudvärk (lindras vid sänggående)
- Spädbarn: Omlotta benkanter, minskat huvudomfång. Kan ge prematur slutning av suturerna i skallen med behov av uppklippning.
- Risk för subduralhematom: Bryggvener spricker.
- MRT kan ställa om en ställbar shunt: De ställs med magneter. Måste finnas kompetens för återställning.