Sida 2 . Copyright Erik Boberg

Symptom

- Varierar pga de vitt skilda lokalisationerna hos placken mellan olika patienter.
- Mer känsliga områden: Synnerven, ryggmärgens baksträngar. Kan ge markanta symptom (amaurosis fugax, nedsatt sensibilitet).
- Mindre känsliga områden: Periventrikulär vit substans. Ofta kliniskt tyst.
- Debutsymptom: Vanligast med lätta sensibilitetsstörningar, opticusneurit, eller

gångsvårigheter.

Sensoriska symptom

- Parestesier och lätt domning: Vanligt. Ofta debutsymptom. Lätt att missa pga normalt status och diskreta symptom. Ofta ansikte, ena armen, båda benen. Kan spridas till större områden.
- Lhermittes parestesier: Demyelinisering i baksträngarna i halsryggmärgen. Kan ge korta parestesier (som elstötar) när nacken böjs framåt (pga sträckning av ryggmärgen). Stötarna strålar ned längs ryggen och ut i låren.

Smärta

- Neurogen och nociceptiv. Vanlig.
- Central: Ihållande, brännande, molande, stickande, skärande. Ofta samtidig störd känsel. Ffa i benen.
- Trigeminusneuralgi: Hos 5% av MS-pat.
- Ländryggssmärta: Kan orsakas av olämplig belastning, ökad muskeltonus, osteoporos. Kan ha inslag av rotsmärta.
- Nociceptiv: Muskelsammandragningar i benen kan vara mycket plågsamma, ge kramper. Tros bero på abnorm impulsbildning i de demyeliniserade nerverna. Behandlas med karbamazepin (Tegretol).

Motoriska symptom

- Pareser: Centrala (reflexstegring, spasticitet, Babinskis tecken). Mono/parapares ffa. Tyngdkänsla, snubblingstendens vid promenad.
- Ben mer drabbade än armar
- Cerebellum: Ataxi (kan vara mycket invalidiserande, ger ataktisk dysartri), intentionstremor, dysmetri. Dessa symptom ovanliga vid debuten. Ger dålig prognos.

Synstörningar

- Unilateral opticusneurit: Vanlig debut. 1-7 dygns accentuering. Rörelsesmärta i ögat, ömhet, nedsatt visus. Centralt skotom + nedsatt färgsinne (macula drabbas hårdast). Förbättring av syn inom 2v oftast.
- Senare i förloppet är ofta båda synnerverna

Symptom

skadade. Kan vara symptomfritt med låg säkerhetsmarginal, vilket innebär att fysisk ansträngning eller stegrad temperatur ger övergående synnedsättning hos pat.
- Intranukleär oftalmoplegi: Relativt specifik för MS.

Yrsel

- Ostadighet, balansstörning: Vanligt. Pga ataxi.
- Pons-lesion: Kan ge häftig yrsel, spontannystagmus, kräkning.

Blås och tarmstörningar

- Mycket vanligt: Tidigt i sjukdomen förstoppning, urinträngning. Senare urininkontinens (överaktiv blåsa) och ev avföringsinkontinens.
- Ökad risk för UVI

Sexuell dysfunktion

- Mycket vanligt: Båda könen! Nedsatt libido, impotens, autonom störning, förändrad sensibilitet, svårighet att uppnå orgasm.

Psykiska störningar

- Depression: Klart ökad risk. Beror troligen på sjukdomens allvarlighetsgrad.
- MS-patienter har en 7ggr så hög suicidfrekvens som övriga befolkningen.
- Kognitiv förmåga: Nedsatt inlärning, uppmärksamhet, begreppsbildning. Blir problem först vid mer avancerad sjukdom.

Trötthet

- Troligen på grund av den pågående inflammationen . Ger liknande trötthet som vid influensa och kan vara förlamande för patienten. Upplevs oftast som det svårast symptomet.
- Mycket vanligt: 70-90% av alla MS-pat.
- Andra orsaker till trötthet hos MS-pat: Sömnstörning, kronisk smärta, depression, medicinering. Kan vara åtgärdbara!

Paroxysmala symptom

- Orsakas sannolikt av ökad temperaturkänslighet

hos partiellt demyeliniserade fibrer. De får ökad excitabilitet och kan aktiveras av mekanisk påverkan eller av impulsaktivitet i angränsande fibrer.
- Hypokalcemi förvärrar hyperexcitabiliteten.
- Behandling: Antiepileptika brukar ha god effekt. Karbamazepin ffa.
- Symptom: Övergående visusnedsättning, ljusblixtar, fokala epileptiska anfall, trigeminusneuralgi, Lhermittes symptom, kramper, dysartri, ataxi.