och in i dessa växer nerver och kärl runt dag 36.
6. Den ektodermala åsen delar sig i 5 delar och styr på så sätt att fingrarnas och tårnas anlag växer ut. Fingrarna separerar dag 44.
- Armbågar och knän pekar initialt ut lateralt. Armarna roterar sedan utåt så att armbågarna hamnar bakåt och benen roterar inåt så att knäna hamnar framåt.
- Denna rotation ger dermatomens form, med raka dermatom i övre extremitet och polkagrisrandiga dermatom i nedre extremitet.
1. De ”broskmodeller” (A) av skelettbenen som bildas under tidigt fosterstadium förkalkas efter vecka 4 (B).
- Broskcellerna delar sig, förstoras och dör.
2. In i det förkalkade brosket växer kärl (C). Kärlen för med sig celler som bryter ned det förkalkade brosket och benbildande celler.
3. De benbildande cellerna anlägger spongiöst ben på den byggnadsställning som det förkalkade brosket utgör. Dessa kallas primära förbeningscentra (C) och är i stort sett samtliga
- Groddbladen är organiserade kraniokaudalt och dorsoventralt.
- Bålen växer sedan kraniokaudalt och extremiteterna proximodistalt.
- Organisering av mesoderm i ett 40-tal pariga cellmassor (somiter)
- Från dessa sker den fortsatta utvecklingen på ett segmentellt sätt.
- Mellan 20:e och 30:e dagen har somiterna delats in i de som skall bli skelett (sklerotom) och muskler (myotom).
- Extremiteterna börjar bildas.
- Notokorden (neuralsträngen) anläggs kring dag 15 och
utgör en längsgående sträng längs hela embryot.
- Kring notokorden anläggs kotorna.
- Sklerotomen som skall bli kotor anläggs kring notokorden. Sedan bildas varje kota av delar av 2 sklerotom (enligt bilden).
- Diskarnas anulus fibrosus bildas av celler i anslutning till de plan där sklerotomen delar sig för att bli halvor av två kotkroppar.
- Diskarnas nucleus pulposus bildas av notokorden som i övrigt tillbakabildas.
- Anlaget för nervsystemet ligger initialt dorsalt om mesodermet och notokorden.
- Ektodermet bildar en ränna som sluts till ett rör. Denna täcks sedan dorsalt av de multipla anlagen till kotornas bakre partier och den kompletta ryggraden med innehållande märg bildas.
- Revben och tvärutskott anläggs separat.
- Börjar bildas efter 28 dagar.
1. Börjar som små knoppar (extretmitetsanlag)
2. En ektodermal ås bildas i änden av anlaget. Denna styr utvecklingen av anlaget och är nödvändig för extremitetens utväxt.
3. I mitten av 4:e veckan kondenserar mesenkymet i extremitetsanlaget till former som skall bli de olika skelettdelarna.
4. Dessa former täcks sedan av brosk. Brosket utgör en förlaga till den framtida extremiteten och kan växa i takt med att fostret växer. Ben måste brytas ned och byggas upp för att växa till, medan brosk kan svälla och deformeras för att växa.
- Denna bildning av ben från brosk kallas endokondral benbildning och i stort sett alla kroppens ben utom tex klaviklarna och skallbenen bildas på detta sätt.
- Membranös benbildning är den alternativa benbildningen. Den utgår istället från bindväv.
5. Muskelanlag omger de blivande skelettbenen
- Utvecklingen sker i huvudsak under de 2 första fostermånaderna. Efter denna tid har skelett och leder i princip samma struktur och form som hos en vuxen.
- Tidiga störningar kan därför ge missbildningar: Toxiner, farmaka, virus, hypoxi
- Mesodermet bildar större delen av rörelseapparaten (skelett, leder, muskler)
- Ektodermet bildar nervsystemet, ytterhuden och delar av brosk och ben i skallen.
- Ektodermet har en styrande funktion för den lokala utvecklingen av de övriga groddbladen.
Extremitets-missbildning |
Förklaring |
Genes |
Polydaktyli |
Övertaliga fingrar eller tår |
|
Syndaktyli |
Fusion mellan fingrar eller tår |
Kortison (stabili-serar lysosomala membran så att enzymer ej kan dela) |
Adaktyli |
Avsaknad av samtliga fingrar/tår på extremitet |
|
Ameli |
Avsaknad av extremitet |
|
Fokomeli |
Kort, missbildad extremitet (liknar sälfenor) |
|
Hemimeli |
Distal underutveckling av extremitet |
|
Meromeli |
Partiell avsaknad av extremitet |
|