Sida 1 . Copyright Erik Boberg

Absorption och eliminering av läkemedel

4. Glukoroniden hydrolyseras av tarmfloran.
-
Antibiotikakurer

3. Enterohepatisika kretsloppet

- Tarm -> v. porta -> lever -> galla -> tarm: 20% av ett upptaget läkemedel kan cirkulera i detta. Då fungerar cirkulationen som en reservoar för läkemedlet.
- Viktigt för tex morfin och etylöstradiol.

1.
Läkemedlet konjugeras med glukoronid i levern
2. Det koncentreras i gallan
3. Det förs till tarmen

Levern: (biotransformation)
1. P450-systemet.
2. Konjugering med tex gallsalter.

Systemkretsloppet: Upptag av läkemedel (eller metaboliter) i perifera vävnader.

V hepatica

A hepatica

V porta

Ett läkemedel vi har stoppat i oss

V renalis

A renalis

1. Absorption från GI-kanal

- Passiv transport viktigast: svaga syror/baser absorberas bättre än starka (blir oladdade i olika pH och kan då diffundera över cellmembran i tarmepitelet)
-
Bärarmedierad transport: Levodopa, fluorouracil, järn, Ca mm.
-
Absoptionen påverkas av: GI-motilitet/peristaltik (viktig!), Blodförsörjning, partikelns storlek och utformning, fysiokemiska faktorer
-
Interaktionsexempel: Tetracykliner binder lätt Ca2+ och hindras då från att tas upp. De ska därför inte ätas tillsammans med mjölk.

3.

1.

2. Första passage metabolism

- Den metabolism som sker från intaget (gäller för oralt intag) till att läkemedlet passerat levern ut i systemkretsloppet för första gången.
- Medför att
upptagen dos blir mindre än intagen dos , därmed måste oralt distribuerade läkemedel ges i högre koncentrationer än de som ges peroralt (tex intravenöst).
-
Stora individuella variationer i

förstapassagemetabolism kan finnas. Detta gör det svårt att förutsäga hur stora verksamma koncentrationer patienten kommer att få efter intagen dos.
- Biotillgänglighet: Den mängd av läkemedlet som når systemcirkulationen efter oral administration.
-
Många läkemedel designas för att lätt tas upp i tarmen (i inaktiv form) och sedan brytas ned till aktiv form i levern under förstapassagemetabolismen. Dessa kallas prodrugs .

2.

Andningsvägarna

- Administrationsväg för vissa läkemedel (främst då för lokal verkan, men en del av läkemedlen absorberas till systemet vilket kan ge biverkningar—hjärtklappning av bronkdilaterande B2-agonister tex).
-
Eliminationsväg: Ej kvantitativt viktig.

Ett läkemedel som har inhalerats

4. Elimination via feces

- Oftast inte den viktigaste eliminationsvägen , men viktig för vissa läkemedel och vid nedsatt njurfunktion.
- Den del av läkemedlet som konjugerats till gallsalter och
inte åter spjälkas loss av tarmfloran elimineras denna väg.

Rektal administrering

- God lokal och systemeffekt , bra då oral administration är svår (kräkningar etc)

Absorption via Huden

- Enbart lipidlösliga läkemedel
-
För lokal hudverkan (tex steroider – kortison) eller systemisk verkan (nikotinplåster, hormoner)
-
Första passage-metabolismen undviks , preparatet levereras i jämnt tempo över tid
-
Intramuskulär och subkutan injektion: snabbare än oralt, men beroende av blodflöde till platsen

Elimination via njurarna

- Viktigaste vägen , endast hydrofila läkemedel.
- Konjugeringen i levern
gör lipofila läkemedel hydrofila så att de kan elimineras via njuren.
- Hastigheten mycket varierande (penicillin på ett varv genom njuren, diazepam extremt långsamt).
- Glomerulär filtration: Allt under 20 000 dalton filtreras fritt (majoriteten av alla läkemedel). De som binder plasma-albumin filtreras långsammare då bara den fria (obundna) fraktionen av läkemedlet kan filtreras.
- Tubulär sekretion: Läkemedel i den plasma som inte filtrerats kan sekreras via 2 aktiva, icke selektiva transportsystem.
- Diffusion genom tubuli-väggen: Alla lipidlösliga läkemedel. Långsam eliminering då diffusionen resulterar i ett 99%-igt återupptag när primärurinen koncentreras till 1% av sin ursprungliga volym.
- Om läkemedlet inte blir konjugerat eller inaktiverat av metabolisering i levern så återstår endast diffussionen som begränsande faktor för verkningstiden. Dessa läkemedel skall användas med försiktighet då patienten har nedsatt njurfunktion (äldre, njurskadade).

4.

Intravenös administrering

- Snabbast och säkraste vägen når först hjärta och lungor, sedan systemet.

(som hämmar tarmfloran) kan
minska effekten av vissa läkemedel som är beroende av den enterohepatiska cirkulationens effekter på plasmakoncentrationen.
5. Det nu åter aktiva läkemedlet tas upp i portavenen och återförs till levern för ny metabolisering.

Referenser

Absorption and distribution of drugs. Rang, HP; Dale, MM; Ritter, JM; Flower, RJ. Pharmacology: 98-128 Utgåva 6 - Churchill Livingstone, Elsevier: 2007 (Rang, HP; Dale, MM; Ritter, JM; Flower, RJ)
Drug elimination and pharmacokinetics. Rang, HP; Dale, MM; Ritter, JM; Flower, RJ. Pharmacology: 113-128 Utgåva 6 - Churchill Livingstone, Elsevier: 2007 (Rang, HP; Dale, MM; Ritter, JM; Flower, RJ)

Inga diskussioner om denna sida ännu.

medinsikt.se - © Erik Boberg 2017 Sitemap

Allt innehåll

Namn: Erik Boberg
Kort om mig: Läst läkarprogrammet i Linköping (examen januari 2012) och har försökt göra något kreativt av all faktainhämtning med hjälp av denna webbplats. Hoppas att jag kan förmedla något till den trogne läsaren!

Hoppas också att ni som läsare vill ge något tillbaka genom att kritisera (eller berömma) utvalda delar av mina kompendier genom era kommentarer.

- På så sätt blir innehållet inte bara mitt, utan också ert! Bra va?!