Sida 6 . Copyright Erik Boberg

Varför blir vissa sjuka?

- Uppenbarligen blir inte alla sjuka trots att den enzymatiska klyvningen av APP till A β verkar kunna ske hos alla. Varför?

5-10% av fallen är familjära

- Minder än 1% beror på kända mutationer
- Andra fall beror på
en familjär känslighet, eller är helt sporadiska.
- Personer med Downs syndrom
(trippel kromosom 21) får Alzheimers då genen för APP sitter på kromosom 21. De producerar därför onormalt stora mängder av A β.
- Mutation i γ- sekretas, även kallat presenilin , ger en familjär form av Alzheimers då den leder till ökad A β- produktion.

- SORL1 är en gen som tros kunna orsaka sent inträffande Alzheimers om den muteras . Mutationen tros ge förändrad intracellulär transport så att APP hamnar i större utsträckning i de compartments där A β bildas.
- ApoE4 associeras med 30% av de sporadiska fallen. Man vet inte varför den skulle vara farlig dock. Man tror att den är inblandad i reparation av skadade nervceller och därmed ökar risken för skador till följd av A β- ackumulering om mutation gjort den overksam.

Nedsatt signallering och demenssymptom

- A: Skador på signalvägar från primära sensoriska areor till multimodala associationskortex gör att pat inte kan tolka sinnesintryck korrekt.
-
B: Skador på signalvägar från bakre till främre multimodala associationskortex till gör att de tolkade sinnesintrycken inte kan vidarebefodras till frontala associationskortex, varför pat kanske vet vad han/hon behöver göra, men inte har förmågan att omsätta tanke i handling.

Klinisk bild vid Alzheimer

Begynnande demens

- Förändringarna (plack och härvor av Tau) uppstår

först i entorhinala kortex i hippocampus.
- Glutaminerga, pyramidala celler i lager III av hippocampus-kortex bortfaller. Bortfallet korrelerar väl med fynd av fibriller (A β).
- Därför drabbas ofta patienternas minnesfunktion (som är lokaliserad till hippocampus) först.
- Närminnet drabbas först , men är lätt att kompensera (med minneslappar och dyl), varför sjukdomen oftast upptäcks av omvärlden först när långtidsminnet börjar drabbas.
- Många får depressionssymptom i början , ofta kopplade till oro till följd av den nedsatta funktionen. Yrkesverksamma personer kan fara mest illa här.
- MMT: 24-30p

Lätt demens

- Patienterna blir desorienterade, och får afasi (man hittar inte ord, begränsat ordförråd). Språksvårigheter kan ibland vara initiala symptom.
- Spatial förmåga är nedsatt (missar stolen när de ska sätta sig)
- Svårigheter med komplexa resonemang (associationsbanor, kortikokortikala banor drabbade), avancerat tal.
- Mild dyspraxi (svårighet att klara av vardagliga uppgifter)
-
MMT 18-25p

Medelsvår-svår demens

- Patienterna får allt svårare att tolka de sinnesintryck de får.
- Svår dyspraxi (klarar sig inte längre på egen hand
- Minskat driv (motivation) kan göra att omgivningen betraktar pat som personlighetsförändrad. Pat är ofta omedveten om sina problem på detta stadie.
- Till slut får får pat
svårt att minnas namn och ansikten hos närstående.
- Bristande tolkningen av sinnesintryck gör att de inte vet vad de ska göra när de blir kiss- eller bajsnödiga (inkontinens)
- Hittar ej i invanda miljöer , vet inte om det är dag eller natt.

Alzheimers sjukdom

- Klarar till sist inte att äta själv .
- MMT: 0-11p (svår)

Sena stadier

- Motoriska och sensoriska centra drabbas sent , men patienterna blir oftast till slut immobila (innan dess stel gång, framåtlutning, urin- och avföringsinkontinens).
- Dödsorsak kan vara infektioner, tex pneumoni. De blir ofta avtacklade och intorkade.

Risk– och skyddsfaktorer

Hög ålder

Viktigaste riskfaktorn

- Låg hjärnvolym
- Låg utbildning/arbete
- Låg mental kapacitet i ungdomen
- Social inaktivering/inaktivitet
- Skalltrauma

Dessa är kopplade till minskad reservkapacitet hos hjärnan. Detta skulle kunna tidigarelägga en eventuell debut av Alzheimer. De ökar dock inte risken att drabbas.

- Högt kolesterol
- Högt blodtryck
- Kranskärlssjukdom
- Rökning
- Övervikt
- Diabetes

Ökar risken för cerebrovaskulära sjukdomar, vilka tillsammans med Alzheimer-patologi skulle kunna ge en tidigare debut. Inte heller dessa ökar risken för att drabbas.

- Alkohol (rödvin) i måttlig mängd
- Aktiv livsföring
- Läkemedel: NSAID? Statiner?

Skyddsfaktorer.

Referenser

The Nervous System. Frosch, MP. Basic Pathology: 859-902 Utgåva 8 - Saunders, Elsevier: 2007 (Kumar, V; Abbas, A; Fausto, N; Mitchell, R)

Inga diskussioner om denna sida ännu.

medinsikt.se - © Erik Boberg 2018 Sitemap

Allt innehåll

Namn: Erik Boberg
Kort om mig: Läst läkarprogrammet i Linköping (examen januari 2012) och har försökt göra något kreativt av all faktainhämtning med hjälp av denna webbplats. Hoppas att jag kan förmedla något till den trogne läsaren!

Hoppas också att ni som läsare vill ge något tillbaka genom att kritisera (eller berömma) utvalda delar av mina kompendier genom era kommentarer.

- På så sätt blir innehållet inte bara mitt, utan också ert! Bra va?!