Sida 6 . Copyright Erik Boberg

Varför blir vissa sjuka?

- Uppenbarligen blir inte alla sjuka trots att den enzymatiska klyvningen av APP till A β verkar kunna ske hos alla. Varför?

5-10% av fallen är familjära

- Minder än 1% beror på kända mutationer
- Andra fall beror på en familjär känslighet, eller är helt sporadiska.
- Personer med Downs syndrom (trippel kromosom 21) får Alzheimers då genen för APP sitter på kromosom 21. De producerar därför onormalt stora mängder av A β.
- Mutation i γ- sekretas, även kallat presenilin , ger en familjär form av Alzheimers då den leder till ökad A β- produktion.

- SORL1 är en gen som tros kunna orsaka sent inträffande Alzheimers om den muteras . Mutationen tros ge förändrad intracellulär transport så att APP hamnar i större utsträckning i de compartments där A β bildas.
- ApoE4 associeras med 30% av de sporadiska fallen. Man vet inte varför den skulle vara farlig dock. Man tror att den är inblandad i reparation av skadade nervceller och därmed ökar risken för skador till följd av A β- ackumulering om mutation gjort den overksam.

Nedsatt signallering och demenssymptom

- A: Skador på signalvägar från primära sensoriska areor till multimodala associationskortex gör att pat inte kan tolka sinnesintryck korrekt.
- B: Skador på signalvägar från bakre till främre multimodala associationskortex till gör att de tolkade sinnesintrycken inte kan vidarebefodras till frontala associationskortex, varför pat kanske vet vad han/hon behöver göra, men inte har förmågan att omsätta tanke i handling.

Klinisk bild vid Alzheimer

Begynnande demens

- Förändringarna (plack och härvor av Tau) uppstår

först i entorhinala kortex i hippocampus.
- Glutaminerga, pyramidala celler i lager III av hippocampus-kortex bortfaller. Bortfallet korrelerar väl med fynd av fibriller (A β).
- Därför drabbas ofta patienternas minnesfunktion (som är lokaliserad till hippocampus) först.
- Närminnet drabbas först , men är lätt att kompensera (med minneslappar och dyl), varför sjukdomen oftast upptäcks av omvärlden först när långtidsminnet börjar drabbas.
- Många får depressionssymptom i början , ofta kopplade till oro till följd av den nedsatta funktionen. Yrkesverksamma personer kan fara mest illa här.
- MMT: 24-30p

Lätt demens

- Patienterna blir desorienterade, och får afasi (man hittar inte ord, begränsat ordförråd). Språksvårigheter kan ibland vara initiala symptom.
- Spatial förmåga är nedsatt (missar stolen när de ska sätta sig)
- Svårigheter med komplexa resonemang (associationsbanor, kortikokortikala banor drabbade), avancerat tal.
- Mild dyspraxi (svårighet att klara av vardagliga uppgifter)
- MMT 18-25p

Medelsvår-svår demens

- Patienterna får allt svårare att tolka de sinnesintryck de får.
- Svår dyspraxi (klarar sig inte längre på egen hand
- Minskat driv (motivation) kan göra att omgivningen betraktar pat som personlighetsförändrad. Pat är ofta omedveten om sina problem på detta stadie.
- Till slut får får pat svårt att minnas namn och ansikten hos närstående.
- Bristande tolkningen av sinnesintryck gör att de inte vet vad de ska göra när de blir kiss- eller bajsnödiga (inkontinens)
- Hittar ej i invanda miljöer , vet inte om det är dag eller natt.

Alzheimers sjukdom

- Klarar till sist inte att äta själv .
- MMT: 0-11p (svår)

Sena stadier

- Motoriska och sensoriska centra drabbas sent , men patienterna blir oftast till slut immobila (innan dess stel gång, framåtlutning, urin- och avföringsinkontinens).
- Dödsorsak kan vara infektioner, tex pneumoni. De blir ofta avtacklade och intorkade.