Sida 5 . Copyright Erik Boberg

Generaliserade anfall

Toniskt-kloniskt anfall (grand mal)

- Plötsligt uppträdande generell epileptisk aktivitet i båda hemisfärerna. Primärt generaliserat eller generalisering av fokalt anfall (se tidigare).
- Framhornscellerna och motoriska kranialnervs-kärnorna nås av okontrollerade excitatoriska impulser. Först kontinuerligt, sedan rytmiskt under klonisk fas.

1. Omedelbar medvetandeförlust

- Några generella kloniska ryckningar så att extremiteter flekteras och pat ramlar.

2. Tonisk fas

- 10-30s. Generell kramp. Extremiteter först flekterade sedan extenderade. Ögon öppna och uppåtroterade. Bröstkorg och buk pressas samman.
- Ökat intratorakalt tryck ger sänkt venöst återflöde och röd ansiktsfärg .
- Denna övergår i blå cyanotisk färg pga exspiratorisk apné till följd av kramp i buk och bröst, samt pga ökad syrekonsumtion från krampande muskler. Cyanosen kvarstår genom hela kloniska fasen.
- Autonom tonisk fas: Konstant vidgade pupiller pga sympaticusövervikt. Samtidigt ymnig svettning, piloerektion (håren ställer sig upp?), samt kraftigt stegrad puls och BT.

3. Klonisk fas

- 30-60s. Startar med tremor i slutet av tonisk fas, vilken sjunker i frekvens och ökar i amplitud.
- Korta symmetriska ryckningar i hela kroppen, vilka glesas ut och till slut avstannar med en sista ryckning.
- Tuggning pga klonus i tuggmuskler: Risk för bett i tunga och kind.
- Autonom klonus: Pupillerna varierar i storlek (mydriasis—normala) i takt med muskelryckningar.

4. Postiktal fas

- Total slapphet under några sekunder. Sedan tonusökning i ansiktsmuskler (några s—flera min) pga bortfall av hämning av hjärnstammen från kortex (babinskis tecken kan vara positivt).
- Autonom slapphet: Nedsatt sfinktertonus kan ge urinavgång. Fecesavgång mer ovanligt.
- Återkommande andning: Efter sista kloniska ryckningen. Snabb och stor. Cyanosen hävs snabbt.

5. Uppvaknande

- Gradvis ökning av vakenhet. Postiktal konfusion. Pat faller sedan ofta i sömn och klagar vid uppvaknandet över huvudvärk och muskelsmärtor.

Absenser (petit mal)

- Primärt generaliserat anfall: Ger en kortvarig medvetandesänkning (5-15s) i stort sett utan motoriska symptom (ryckningar i ögonlock, smackande, tuggande och sväljning förekommer)
- Ger amnesi
- Oftast barn: Upphör med pågående aktivitet, blir okontaktbart, stirrar.
- Hög anfallsfrekvens: 100-200/dag om obehandlat.
- EEG-bild: Specifik med 3Hz spike and wave aktivitet. Normalt EEG under en frånvaroepisod utesluter absensanfall.

Myoklona anfall

- Serie korta symmetriska ryckningar: Vanligen endast armarna. Föremål flyger ur händerna. Ej medvetandepåverkan.

Fokala anfall

- Symptomen som genereras beror av var i hjärnan anfallet utlösts.
- Till höger visas olika lokalisationer i motorkortex. Dessa ger upphov till sk Jacksonanfall med muskelryckningar i den muskelgrupp som är representerad i den del av motorkortex där anfallet startar. När anfallet sedan sprider sig sprids även muskelryckningarna enligt mönster som kan härledas till hur olika delar av kroppen representeras i kortex.

Epileptiska anfall och syndrom

Detta anfall startar i handen och sprider sig sedan till arm, bål och ben eller till ansiktet.

Detta anfall startar i ansiktet, tex i mungipan.

Detta anfall startar i foten och sprider sig till ben, bål och sedan arm

Om spridningen sker utanför motorkortex kan medvetande-sänkning (komplext fokalt anfall) eller grand mal (sekundär generalisering) inträffa.

Fokala anfall—anatomisk korrelation

Anfall i hippocampus-amygdala ger upphov till ”epigastric rising”.

Anfall i sensoriska kortex sprider sig likt de i motoriska, eller över till motor-kortex

Anfall i primära synkortex ger enkla synupplevelser med ljus, mörker, färg, form, rörelse.

Anfall som startar i Brocas eller Wernices area ger upphov till afasi.