Sida 10 . Copyright Erik Boberg

Högre kortikala funktioner

Minne

- Episodiskt: Behöver mediala temporalloben (ffa hippocampus) + basala frontalloben för sin funktion. Minne av händelser—vad jag gjorde då... Störningar ger svårigheter med nyinlärning.
- Semantiskt: Behöver laterala temporalloben, samt stora delar av kortex. ”Faktaminne” - Vad heter Sveriges huvudstad? När gifte jag och min fru oss? Skador på detta minne ger nedsatt associativ förmåga och försämrad språklig förmåga.
- Procedurminnet: Behöver lillhjärna, basala ganglier och supplementära motorarean. Prakisk motorisk förmåga—cykla, knyta skosnören.

Kranialnerver (IX, VIII, V) som styr muskler som är inblandade i talet. Samt de muskler som är inblandade.

Dysartri

- Dysfunktion i de muskler som kontrollerar talet.
- CNS:
Stroke, hjärnskada som drabbar motoriska barken eller kranialnerver som styr tal. Parkinson, MS, kennedys sjukdom, tumörer.
- PNS: Perifer fascialispares
- Typer: Slapp, spastisk, ataktisk, hypokinetisk, hyperkinetisk, blandad.

Hörsel och syn: Adekvat intag av språk till hjärnan.

Wenickes area

- Utgör centrum för språkförståelse.
- Lesion: Ger sensorisk/impressiv afasi , dvs nedsatt talförståelse, men bevarat flytande spontant tal. Rikligt med ordförvrängningar (parafasi) och ordnybildningar (neologismer). Prägel av innehållslös jargong.
- Avsaknad av insikt pga avsaknad av talförståelse

Brocas area

- Utgör centrum för språklig aktivitet.
- Lesion:
Ger motorisk/expressiv afasi. Uttalad reduktion av spontant tal, med bibehållen språk– och läsförståelse. Mödosamt och långsamt tal.
- Normal talförståelse: Pat kan skilja mellan korrekt och felaktig benämning av ett föremål som hålls fram.
- Full insikt om sina svårigheter.

Fasciculus arcuatus

- Utgör förbindelsen mellan Brocas och Wernices areor . Talförståelsen kan via denna koppling styra talets innehåll.
- Lesion:
God förståelse för tal och skrift, kan upprepa ord som sägs. Viss jargångkaraktär kan uppstå i talet pga minskad förmåga till korrigering.

Tal och språkfunktion

Alexi, afrafi, akalkuli

- Förmågornaan att läsa, skriva och räkna
- Starkt kopplade till talet: En talrubbning ger därmed ofta en motsvarande rubbning i dessa förmågor.

Orientering

- Till tid: Desorientering till tid uppstår först vid tex demensutveckling. Pat saknar uppfattning om veckodag och datum, samt om ungefärlig tidpunkt på dygnet. En desorienterad pat minns ofta födelsedatum (semantiskt minne), men inte ålder (episodiskt minne).
- Rum och situation: Förlust av denna gör att pat inte vet var han/hon befinner sig.
- Person: Patienten kan inte redogöra för vem denne är.

Till och med det egna namnet kan vara förlorat.
- Orientering är kopplad till minnet: Man behöver en förmåga att prägla in nya intryck för att vara orienterad. Dessutom krävs en viss analys av mottagna intryck. En desorienterad pat placerar sig ofta i en tid och plats där denne befunnit sig långt bak i tiden, då minnet av sådana händelser i allmänhet är mer välbevarat än av händelser som nyligen inträffat.

Ideomotorik och apraxi

- Apraxi: Förvärvad oförmåga att utföra vardagliga uppgifter som man tidigare kunnat göra (borsta tänderna, äta, klä på sig), trots att både viljan att utföra dem och den fysiska förmågan som krävs finns.
- En sjukdom som drabbar delar av hjärnan som svarar för motorisk planering kan orsaka apraxi. Vanligast är skador på dominanta hemisfären , vilka ger oförmåga att utföra motoriska kommandon (”Bete dig som om du borstar tänderna”, eller ”Gör honnör!”).
- Ideationell apraxi: Oförmåga att planera flera rörelser, tex ”Ta upp pennan och skriv ditt namn”. Vid konfusion eller demens.

Dominanta hemisfärens parietallob tycks viktig för får ideomotoriska förmåga, dvs vår förmåga att utföra en sammansatt sekvens av rörelser, bakom vilken en idé eller ett initiativ ligger.
- Dessa rörelser (tex borsta tänderna, knäpp en knapp) skiljer sig från automatiserade rörelser (tex att gå).

Referenser

Neurologisk symptomlära. Fagius, J; Aquilonius, S-M. Neurologi: 13-55 Utgåva 4 - Liber: 2006 (Fagius, J; Aquilonius, S-M)

Inga diskussioner om denna sida ännu.

medinsikt.se - © Erik Boberg 2018 Sitemap

Allt innehåll

Namn: Erik Boberg
Kort om mig: Läst läkarprogrammet i Linköping (examen januari 2012) och har försökt göra något kreativt av all faktainhämtning med hjälp av denna webbplats. Hoppas att jag kan förmedla något till den trogne läsaren!

Hoppas också att ni som läsare vill ge något tillbaka genom att kritisera (eller berömma) utvalda delar av mina kompendier genom era kommentarer.

- På så sätt blir innehållet inte bara mitt, utan också ert! Bra va?!