Sida 1 . Copyright Erik Boberg

Anestesigasers farmakologi

Effekt på hjärnan

Dosberoende depression av centrala nervsystemets aktivitet

- Vid högre doser sänks aktiviteten i allt ”lägre” delar av hjärnan.
- Kortex påverkas alltså först: Psykiska funktioner och medvetande . Sedan smärtreflexer och motorisk kontroll .
- Hjärnstammen påverkas
vid stora doser, vilket ger andningsdepression och cikulationskollaps.

Verkningsmekanism

- Ofullständigt känd: Men sannolikt

Effekt på Skelettmuskler

- Muskelrelaxerande effekt (sevofluran, desfluran tex): Dock såpass svag att det krävs allt för höga doser av anestesimedlet för att kunna genomföra tex bukkirurgi.
- Anestesin kombineras därför oftast med muskelrelaxantia.

delvis pga potentiering av GABA-A receptorer (sevofluran, desfluran) eller hämning av NMDA- receptorer (lustgas).
- Detta ger en generell hämning av hjärnaktiviteten.
- Möjligen påverkan på noradrenerga bansystem: En hämning av dessa skulle hämma vakenhet hos patienten. GABA-A reducerar aktiviteten i Locus Coeruleus (NA-banans utgångspunkt)

Administrering av inhalerade anestesimedel

- MAC 1.0 = den koncentration (i utandningsluft), vid vilken 50% av försöksobjekt inte rör sig som följd av kirurgisk stimulering (ett hudsnitt).
- 1,15-1,2 Ger oftast ett tillfreds– ställande anestesidjup.

Eliminering

- Till allra största del via lungorna: Gasen andas ut helt oförändrad.
- 5% metaboliseras i levern: Det bildas då potentiellt levertoxiska metaboliter, men i så liten utsträckning att det sannolikt är negligerbart. Dessa konjugeras med glukoronid och utsöndras via njurara.

Effekt på Cirkulationen

- Vasodilatation, myokarddepression: Minskar BT ytterligare.

Löslighet i blod

- Högre löslighet ger lägre partialtryck: Detta gör att mer anestesigas måste tillföras för att en adekvat intratekal koncentration för eftersträvad effekt skall uppnås.
- En lägre löslighet ger

därför ett snabbt tillslag då gasen snabbt passerar till CNS från lungorna (utan att blodet först måste mättas i så stor utsträckning).
- En lägre löslighet ger också bättre styrning då pat svarar snabbare på en ökning eller sänkning av mängden tillförd gas.
- Lösligheten mäts som blod/gas fördelnings-koefficient

Icke löst (ger partialtryck)

Löst gas

Icke löst gas passerar in i CNS

Glukoronid + metabolit

5%

95%

Gas
Fördelningskoefficient

(blod/gas)

Potens

(MAC 1,0 vid denna volym % i utandning)

Lustgas

0,47

>100% (man kan inte söva på lustgas!)

Eter

12,1 (hög koefficient ger långsamt uppvaknande och insomnande)

1,9%

Sevofluran

0,65% (låg koefficient ger hög styrbarhet och snabbt uppvaknande och insomnande)

2,0%

Referenser

Anestesiologisk farmakologi. Bodelsson, M; Lundberg, D; Roth, B; Werner, M. Anestesiologi: 67-130 Utgåva 2 - Studentlitteratur: 2005 (Bodelsson, M; Lundberg, D; Roth, B; Werner, M)

Inga diskussioner om denna sida ännu.

medinsikt.se - © Erik Boberg 2024 Sitemap

Allt innehåll

Namn: Erik Boberg
Kort om mig: Läst läkarprogrammet i Linköping (examen januari 2012) och har försökt göra något kreativt av all faktainhämtning med hjälp av denna webbplats. Hoppas att jag kan förmedla något till den trogne läsaren!

Hoppas också att ni som läsare vill ge något tillbaka genom att kritisera (eller berömma) utvalda delar av mina kompendier genom era kommentarer.

- På så sätt blir innehållet inte bara mitt, utan också ert! Bra va?!