Anestesi vid kronisk sjukdom

Ischemisk hjärtsjukdom

Klaffsjukdom

Reumatoid artrit

- Risk för hjärtinfarkt vid kirurgi / anestesi. Extra hög de första 6mån efter ny infarkt!
- Eftersträva god diastolisk perfusion av koronarkärl genom att hålla diastoliska trycket uppe , hjärtfrekvensen nere . Behandla ev anemi, och håll syremättnaden hög .
- Håll hjärtarbetet nere genom att hålla en lagom afterload, samt undvika takykardi och avkylning.
- Optimera svikt– och anginamedicinering . Ha nitro och BT-höjande läkemedel till hands. KAD för diuresmonitorering.
- Artärkateter under operationen: Håll bra koll på blodtrycket!

- Utred alla blåsljud med EKO före operation.
- Aortastenos: Problematiskt pga högt VK-arbete och därmed syrekrav och känslighet för diastoliskt tryckfall.
- Antibiotikaprofylax pga risk för endokardit vid alla klaffel och samtidig operation.

- Vanlig sjukdom som ofta kräver kirurgi för att lindra ledbesvär.
- NSAID ger ökad blödningsbenägenhet.
- Systemiskt kortison ökar risk för ateroskleros och binjurebarkssvikt.
- Tillstånd associerade med RA: Anemi, njursjukdom, ökad infektionskänslighet, hudatrofi
- Luftvägar: Led– och skelettförändringar i ansikte och nacke. Kan försvåra hållandet av fri luftväg. Atlas- densleden kan vara instabil, vilket ger risk för densluxation med  skada på ryggmärgen.
- Röntga RA-pat som har nackproblem. I flekterat läge så att ev luxationsbenägenhet provoceras.
- Fiberoptisk intubering eller regional anestesi är 2 metoder för att undivka risk för ryggmärgsskador.

Hypertoni

Diabetes: 5ggr ökad kirurgisk mortalitet

- Riskfaktor för ishcemisk hjärtsjukdom, karotisstenos, perifer kärlsjukdom, njurinsufficiens.
- Labilt perifert motstånd ger uttalade BT-svängningar under anestesi. Särskilt problematiskt i kombination med koronarinsuff!
- Välreglerat BT ger bättre förutsättningar och pat skall ta BT-medicinering även på OP-dagen.

- Försämrad sårläkning och nedsatt leukocytfunktion ökar risken för sårinfektioner.
- Neuropatin medför flera risker i samband med anestesi.
1. Ofullständig ventrikeltömning med risk för aspiration.
2. Blåstömningssvårigheter motiverar frikostik användning av KAD, särskilt vid ryggbedövning
3. Autonom dysfunktion ger försämrad BT-reglering
4. Kan ha grav IHD utan att känna angina
- Hypoglykemier och vätskerubbningar: Står inte för majoriteten av komplikationerna, men bör beaktas. Halvera insulindosen på op-dagen, avstå från perorala antidiabetika , ge 5% glukosdropp hela dagen, täta sockerkontroller .

Njursjukdom

- Hyperkalemi: [K] 2,9-5,9 innan anestesi. Justera! Undvik suxameton då det frisätter K ur muskulaturen.
- Anemi: Ökad transfusionsberedskap. Ev preop EPO.
- Läkemedelseliminering: Ffa vissa kompetitiva muskelrelaxantia elimineras via njurarna. Välj andra typer.
- Håll adekvat diures: Vätska och undvik NSAID.

Lung– och luftvägssjukdomar

- Obstruktivitet (kronisk bronkit, astma, emfysem): Risk för postop bronkospasm, pneumoni, purulent bronkit, atelektaser, pneumothorax.
- Preop: Funktionsanamnes, PEF, spirometri, artärblodgas.
- Behandla infektion: Antibiotika om purulent slem tex.
- Bronkdilatering: Intensifiera. Terbutalin, ipratropium och i svåra fall även kortison.
- Andningsgymnastik med sjukgymnast: Viktigt! Kräver bra postop smärtlindring för genomförande.

- Rökare med hosta: Kan bli obstruktiva vid anestesi och kirurgi pga extra påfrestning (trots avsaknad av KOL-diagnos). Minskad risk om 2 mån rökfrihet preop. Rökning försvårar sårläkning. Förbättring om 1 mån rökfrihet preop.
- Undvik histaminfrisättande anestesimedel: Tiopental, petidin, mivakurium
- Använd bronkdilaterande anestesimedel: Propofol, ketamin.
- Högre tryck och FiO2 krävs till obstruktiva pat. Cave pneumothorax! CPAP (postop) och PEEP (perop) för att blåsa ut atelektaser.
- Undvik NSAID pga risk för bronkospasm.