Sida 2 . Copyright Erik Boberg

receptorer i integrinfamiljen
- Celldifferentiering: Också via integriner. Kontrollerar graden av inneboende cellers differentiering
- Ställning för vävnadsuppbyggnad: Krävs för att de regenererande vävnaderna ska kunna nyskapas på rätt sätt. Förstörs ECM bildas ärr, även i lever och hud…
- Etablering av mikromiljö för vävnad: Del av filtrationsapparaten i njuren är basalmembran (dvs ECM). Basalmembranet bildar även gräns mellan epitel och underliggande bindväv.
- Lagring och presentation av reglerande molekyler: Tillväxtfaktorer. Tillåter att de snabbt kommer i kontakt med celler vid skada eller under regenerering och kan inducera reparation

Remodellering av ECM

- Remodellering är beroende av balansen mellan syntes och nedbrytning av ECM-proteiner, vilket styrs av mekanismerna här till höger.
- Kollagenaser bryter ned kollagen
- Stromelysiner bryter ned proteoglykaner, laminin, fibronektin, amorft kollagen
- Gelatinaser bryter ned fibronektin och amorft kollagen
- Dessa tre ingår i gruppen MMP:s. Produceras av fibroblaster, makrofager, neutrofiler, synovialceller och vissa epitelceller.
- MMPs produceras i inaktiv form och måste aktiveras av proteaser som är sannolika att finnas vid en skadeplats (tex plasmin)
- TIMPs: Tissue Inhibitors of Metalloproteinases. Produceras av mesenchymala celler.

Reparering med bindväv (ärrbildning)

OM: Svår eller kronisk skada på vävnad som resulterar i skada på parenchym, epitel och stromalt nätverk (ECM)
- Icke delande (permanenta) celler skadats
- Resultat: Byte av vävnad delvis eller helt till bindväv
- Förlopp: 1) Emigrering av fibroblaster och induktion av fibroblast- och endotelproliferation inom 24h =>

2) Granulationsvävnad skapas efter 3-5 dagar => Vävnaden fylls successivt av bindväv och ärr genereras.
- Granulationsvävnad: rosa, mjuk, kornig. Ses tex under skropan på sår i huden. Rikt på fibroblaster, lucker bindväv och nybildade kapillärer.
- Fibroblastmigrering och –aktivering till området styrs av PDGF, FGF-2 och TGF- β mfl. Kommer från aktiverat endotel
- Viktigare källa till tillväxtfaktorer: inflammatoriska celler (spec. makrofager)
- ECM-deponering: Ökar med tiden, trots att fibroblastantalet minskar då de antar en mer syntetiserande fenotyp.
- Nedbrytningen av främst kollagen minskar också i området, vilket ytterligare snabbar upp ackumuleringen.
- Slutprodukt: till stor del inaktiva, spolformade fibroblaster, tätt kollagen, fragment av elastisk bindväv och andra ECM-komponenter.

- Kärlen drar sig tillbaka från området
- Resultatet är ett blekt, avaskulärt ärr.

Vävnadstyper med olika regenereringsförmåga:

Kontinuerligt delande vävnad: (labila vävnader)

- Hematopoetiska celler i benmärg
- Majoritet av ytepitel (hud, munhåla, vagina-slemhinna, cervix, endokrina körtelgångars epitel, uterus, äggledarepitel, urinvägsepitel)
- Regenereras utmärkt så länge stamceller är bevarade.

Stabila vävnader:

- I G0, kan proliferera om skada eller förlust av vävnad uppstår.
- Parenchym i de flesta organ: lever, njure, pancreas
- Endotelceller, fibroblaster, glatta muskelceller
- Begränsad regenereringsförmåga efter skada (undantag: levern)

Permanenta vävnader:

- Terminalt differentierade , icke proliferativa i postnatalt liv
- De flesta neuron, hjärtmuskulatur , skelettmuskulatur (dock ej helt pga satellitceller)
- Reparering sker främst genom ärrbildning

Stimulering: PDGF, EGF, IL-1, TNF

Hämning: TGF- β , kortikosteroider

Prokollagenaser
prostromeolysiner

Kollagenaser
Stromeolysiner

Plasminogen

Plasmin

Trombin, etc

ECM

Nedbrutet ECM

TIMPs