Sida 3 . Copyright Erik Boberg

Sårläkning

Fibrinkoagel

Trombocyt

PDGF

PDGF

Neutrofiler

Basalcell

Ökad mitotisk aktivitet

Makrofager

Fibroblaster

VEGF

Hypoxi

Endotelceller

Förlopp:

1) Fibrinkoagel bildas av blödning då fibroblaster läcker ut och då koagulationskaskaden startar.
2) Inom 24h: Neutrofiler ses vid kanten av snittet, basalceller vid kanten ökar mitotisk aktivitet. Neutrofilerna är ditlockade av produkter av den inflammation som uppstått till följd av vävnadsskada och koagulationskaskad.
3) 24-48h: Basala epitelceller börjar migrera från sårkanten och bildar tunt, men kontinuerligt epitellager. De deponerar även basalmembran.
4) Dag 3: Neutrofiler bytta mot makrofager , vilka lockas dit av inflammatoriska mediatorer frisatta från neutrofiler. Granulationsvävnad invaderar snittrummet, kollagen börjar bildas vid kanterna, epitellagret fortsätter proliferera och förtjockas
5) Dag 5: Neovaskularisering (angiogenes) är som störst. Denna stimuleras av syrebrist till följd av kärlskada, av VEGF från endotelceller, av FGF2 som sitter bundet till heparansulfat i interstitiet och av PDGF och TGF- β , vilka stimulerar till VEGF-produktion. Kollagenfibriller överbygger snittet , epidermis har fått normal tjocklek och yt-keratinisering.
6) Andra veckan: Nekrotiskt skräp absorberas efter hand av makrofager, varpå såret minskar. Det byggs nytt kollagen i dermis och då basalcellagret slutit sig kan epidermis börja nybildas från botten. Fortsatt kollagenackumulering , fibroblastproliferation. Leukocyterna är borta, vaskulariseringen tillbakagången, ödemet försvunnet.
7) Slut månad 1: Cellulär bindväv utan inflammatoriska celler, normalt epidermis förutom att ”epidermal appendages” (motsv hål för ”dermal papillae”?) är borta. Detta är slutstadiet och syns ej i bildserien. Såret är läkt.

”Second intention”

- First intention är när man gjort ett fint snitt med en skalpell, och det sedan hålls ihop väl av tex stygn.
- Second intention är när ett större sår uppstått, efter abscessbildning mm.  Då blir läkningsförloppet och slutresultatet lite annorlunda. Själva mekanismerna är dock desamma.

Granulationsvävnad

- Större skorpa .
- Intensivare inflammation pga mer nekrotiskt skräp, exudat. Därmed större risk för sekundär inflammatorisk skada.
- Mycket mer granulationsvävnad formas. Ger oftast större volym ärrvävnad när såret läkt.
- Sårkontraktion: Genom myofibroblaster, fibroblaster m många morfologiska och funktionella likheter m glatta muskelceller

Sårstyrka

- Efter 3 månader uppe i 70-80% av orginalvävnadens styrka , blir vanl inte starkare än så. Endast 10% av icke skadad huds styrka en vecka efter sårbildning.
- Ökningen i styrka pga strukturell remodellering av kollagen (korslänkning och ökad fibertjocklek).

Angiogenes

1. Vasodilatering och ökad permeabilitet hos existerande kärl. Pga VEGF (permeabilitetsökning) och NO (vasodilatering)
- VEGF induceras av hypoxi, PDGF, TGF- β och TGF- α . Uttrycks i låga nivåer i all vävnad. Den VEGF som deltar i angiogenesen kommer ifrån existernade lokala kärl.
2. Migrering av endotelceller mot skadeområdet. Sker också mha VEGF.
- En kapillärutväxt bildas på detta sätt av endotel från kärlet.
3. Proliferation av endotelceller bakom de migrerande cellernas front. Också efter induktion av VEGF, men även mha FGF-2 som finns i ECM bundet till heparansulfat.
4. Inhibering av kapillärutväxt och remodellerande av den nya vävnaden till kapillärrör.
5. Stabilisering av nybildat kärl: Genom rekrytering av periendoteliala celler (pericyter för små kärl mha Angiopoietin 1 – Ang 1 och glatta muskelceller till större kärl mha PDGF).
- TGF- β ökar produktionen av ECM på platsen.

Tillfällen med angiogenes

- Vid sårläkning
- Skapande av kollateral cirkulation vid begynnande ischemi
- Tillåter tumörtillväxt bortom begränsningarna av deras ursprungliga blodtillförsel