- Föreligger hypertoni?
- Finns andra riskfaktorer?

- Verifiera BT med flera mätningar
- Utred riskfaktorer
- Gör en samlad bedömning av hjärt-kärlrisk (SCORE)

Allmän hjärt-kärlprevention: Tobak, lipider, diabetes, stress

ASA vid mycket hög hjärt-kärlrisk

Statiner vid hög hjärt-kärlrisk.

Livsstilsintervention: Rökstopp, motion, viktreduktion, kost, salt, alkohol.

MÃ¥l-BT: 140/90
130/80 vid diabetes, njursjukdom eller mycket hög hjärt-kärlrisk.

Målet nås ej? Läkemedelsbehandling!

1. ACE-hämmare / Ca-antagonist
- ARB om ACE-intolerant

2. Otillräcklig effekt? ACE-hämmare + Ca-antagonist / thiazid

3. Fortfarande otillräcklig effekt? Kontraindikationer mot ovan behandling?
- Tillägg/ensam Beta-blockad!

4. Andra möjliga tillägg: Spironolakton och alfablockerare

Utred med 24h BT-mätning

Vid utebliven effekt:
Byt preparatgrupp!

Vid otillräcklig effekt
Kombinera preparat.

3 eller fler läkemedel krävs för tillfredsställande BT-kontroll:
- Kontrollera med 24h-mätning
- Sekundär hypertoni?
- Bristande följsamhet?
- Överväg remiss till hypertonispecialist.

Hypertoni—sammanfattad handläggning

- Ögonbottenundersökning behöver inte göras rutinmässigt vid hypertoniutredning, men kan vara ett steg i en vidare utredning av tex sekundär/malign hypertoni för att påvisa ett långvarigt högt blodtryck med kärlpåverkan.

Handläggning kortfattat

Anamnes

- Hereditet?
- Endokrin rubbning? Hjärtklappningar, svettningar, viktnedgång/uppgång
- Njursvikt/hjärtsvikt: Ödem
- Livsstil: Motion, matvanor, rökning, stress, alkohol, lakrits
- Tidigare sjukdomar: Manifest diabetes, hjärt/kärlsjukdom, njursjukdom?
- Läkemedel: Perorala antikonceptiva, EPO, ciklosporin, kokain, amfetamin

Status

- BT: Sittande eller liggande + efter 1 min stående (se ovan). Ordna med uppföljande tryckmätningar hos sköterska och överväg 24h-mätning.
- Hjärta: Blåsljud? Iktus? Carotispulsar?
- Lungor: Rassel som tecken till ödem? Rhonki som tecken till KOL/astma?
- Tyroidea: Palpera vid misstanke om tyreotoxikos.
- Perifera kärl: Blåsljud över njurartärer (mitt mellan navel och nedre revbensbåge), femoralis, carotis? Fördröjd femoralispuls som tecken på coarcatio aortae?
- Längd och vikt: Ger BMI. Mät även buk- och midjeomfång.

Laboratorieprover

- Blodstatus: Hb till att börja med.
- CRP
- Njurfunktion: Na, K, kreatinin, urinsticka (mikroalbuminuri, hematuri).
- fP-Glukos
- Blodfetter: Om < 80 år. ApoB/ApoA1 är icke fasteprov. HDL, LDL, tot-kolesterol, triglycerider

(lipidstatus—fasteprov)

EKG

- VK-hypertrofi?
- Arytmier?

Behandling

Varför behandla?

- Behandling minskar risken för kardiovaskulär sjuklighet och död (stroke 30-40% riskreduktion, hjärtsjukdom 15-30%). Resten av risken beror av andra riskfaktorer, behandla även dessa!
- Minskar ffa risk för stroke, hjärtsvikt och njurskador
- Effekten på kranskärlssjukdom är måttligare , detta förklaras med att andra riskfaktorer (rökning, blodfetter, diabetes) är mer betydelsefulla för uppkomsten av dessa förändringar än vad blodtrycket är.
- Större behandlingsvinst vid högre blodtryck. Större vinster hos äldre personer och hos personer med manifesta skador i hjärt-/kärlsystemet. Vinsten av behandlingen är relaterad till graden av uppnådd trycksänkning.
- Samma relativa riskreduktion för kvinnor och män

Hur behandla?

- Hypertoni är en av många riskfaktorer och behandling av samtliga faktorer hos en patient är angeläget. Värdera alla patienter enligt SCORE-systemet.
- Livsstilsintervention: Till alla med mild hypertoni (140-159/90-99) i första hand. Behandla dock medicinskt vid flera samtidiga riskfaktorer (SCORE-diagrammet). Patienter med måttligt tryck (>160/100) bör efter försök med livsstilsintervention i 3 månader erbjudas medicinsk behandling. Patienter med högt tryck (>180/110) bör erbjudas medicinsk behandling så snart trycket verifierats genom upprepad kontroll.
- Se ovan under riskfaktorer för föreslagen livsstilsbehandling.

- Livsstilsbehandling har i olika studier visats kunna reducera BT med 1-5mmHg. Kan vara ensam behandling vid mild hypertoni, men är oftast att betrakta som ett komplement till farmakologisk behandling.
- Läkemedelsbehandling: De flesta etablerade antihypertensiva grupperna sänker BT med 12/8 mmHg (utöver placeboeffekten som brukar vara c:a 6/4). Alla patienter svarar inte likadant på alla

läkemedel varför man börr byta preparatgrupp vid uteblivet terapisvar.

Övriga riskfaktorer

- ASA: Som sekundärprevention vid manifest aterosklerotisk sjukdom (stroke, MI, angina, claudicatio etc)
- Statiner: Vid risk > 5% enligt SCORE, vid diabetes, vid manifest ateroskleros enligt ovan.