Antihypertensiva läkemedel

Läkemedel/verkningsmekanism

Effekter och evidens

Biverkningar

Kommentarer

ACE-hämmare/ARB

- ACE-hämmare hämmar konverteringen av Angiotensin (AN) I till II och ARB hämmare ANII-receptor typ I (den receptor som i huvudsak ger de BT-höjande effekterna av ANII)
- ANII är vasokonstringerande via endotelin-frisättning, och ger via produktion av aldosteron vätskeretention .
- ANII stimulerar även nedbrytningen av Bradykinin , en vasodilaterande substans som alltså ökar i effekt vid behandling.

- God, väldokumenterad effekt på morbiditet och mortalitet vid hypertoni (likvärdig för båda preparaten)
- Ännu bättre är effekten vid VK-hypertr ofi (ANII ger remodellering av vä kammare med ökad fibros) och diabetesnefropati (minskar proteinuri)
- Ger effekt på mortalitet och morbiditet hos patienter med hög hjärt-kärlrisk när det läggs till befintlig terapi, oavsett patientens blodtryck!
- Kombination med Ca-antagonist eller Thiazid potentierar BT-sänkande effekt. Kombinationen med Ca-antagonist har visats ge den största morbiditets– och mortalitetsvinsten.

- Genom hämning av konstriktion av efferent arterioli sjunker GFR och njurens perfusion. Detta leder till en kreatininstegring som dock kan accepteras om den inte överstiger 30%.
- Vid njurartärstenos kan krea-stegringen bli högre. Om bilateral stenos är preparaten kontraindicerade. Om unilateral kan man behandla, men får då ha i åtanke att man offrar den av stenos drabbade njuren!
- ACE-hämmare kan ge torrhosta , vilket indicerar byte till ARB.
- ACE-hämmare kan även ge angioödem , en allvarlig och mycket ovanlig biverkning som oftast uppkommer under 1:a året av behandling.

- Kontrollera Na, K, kreatinin före och efter insatt behandling. För ACE-hämmare efter 1-2v och för ARB efter 3-4v.

Ca-antagonister

- Blockerar inflödet av Ca i olika celler.
- Ca krävs både för kontraktion av glatta muskelceller (SMC) i kärlväggar och för hjärtmuskelcellernas arbete.
- Olika preparatgrupper med selektivitet för perifera kärl och med effekt även på hjärtmuskulatur finns.
- Hämningen av SMC i perifera kärl ger en vasodilatation och är BT-sänkande.

- Amlodipin/felodipin är selektiva för perifera kärls SMC och ger en likvärdig BT-sänkning som ACE-I/ARB
- Dokumentationen för effekter på morbiditet och mortalitet är god .

- Relaterade till vasodilatation: Huvudvärk , ansiktsrodnad , värmekänsla och yrsel
- Vanligen övergående . Dosberoende .
- Ankelsvullnad förekommer hos 10%. Denna biverkan ej övergående. Skall ej misstas för hjärtsvikt!

- Kombination med Beta-blockad är möjlig för de perifert selektiva (amlodipin/felodipin)
- De som verkar på hjärtmuskulaturen bör ej kombineras med Beta-blocka d pga bradykardirisk (påverkar AV-noden).
- Kombinera gärna med ACE-hämmare eller alfa-blockad

Thiaziddiuretika

- Blockerar Na/Cl symporter i distala tubuli
- Minskar reaktivitet i perifera resistenskärl (oklar mekanism men kanske pga minskad mängd Na i kärlens SMCs)

- BT-sänkande effekt ffa pga vasodilatation . Maximal effekt uppstår redan vid låga doser.
- Effekten tar lång tid på sig att inträda.
- Diuretisk effekt kräver högre doser .
- Väl dokumenterad effekt på morbiditet/mortalitet.

- Ortostatiska besvär, impotens.
- Risk för hypokalemi pga förluster till urinen. Tillägg av K-sparande diuretika (tex amilorid) i dessa fall.
- Risk för hyponatremi och hyperkalcemi (sistnämnda minskar risk för osteoporos).
- Risk för försämrad glukosintolerans och diabetes mellitus (möjligen genom ↓ K => ↓ insulinfrisättning i Beta-celler)

- En låg dos ger en BT-sänkande effekt utan att ge några metabola biverkningar eller diuretisk effekt!

Beta-blockerare

- Hämmar Beta-1 receptorn (de selektiva, dvs bisoprolol, metoprolol, atenolol)
- Beta-1-R finns ffa i hjärtat där de stimulerar kontraktilitet och rytm .
- Beta-1-R finns även i njuren där de stimulerar till reninfrisättning .

- BT-sänkande effekt pga minskad HR och kontraktilitet.
- De tros även ha CNS-effekter , vilka är ofullständigt kända.
- Evidensen för effekter på mortalitet/morbiditet vid enbart hypertoni är inte lika stark som för de andra preparatgrupperna.
- Betablockad har dock en viktig funktion i behandling av ischemisk hjärtsjukdom, arytmier och hjärtsvikt.

- Sänkt glukostolerans och bronkokonstriktion . Dessa gäller i högre grad de oselektiva beta-blockerarna (sotalol etc)
- Förvärrade symptom vid Claudicatio pga sänkt CO. Dessa patienter och patienter med diabetes mellitus har dock ofta så grav ischemisk hjärtsjukdom att fördelarna med behandlingen uppväger nackdelarna.
- CNS-biverkningar , ffa i form av mardrömmar . Gäller ffa de lipofila Beta-blockerarna.

- De lipofila Beta-blockarna (bisoprolol, metoprolol) passerar BBB och har CNS-medierade BT– och antiarytmi-effekter, men ger även i större utsträckning CNS-biverkningar.
- De hydrofila Beta-blockerarna (atenolol) elimineras via njuren och måste dosjusteras vid njursvikt.