Sida 5 . Copyright Erik Boberg

Diagnos av klimakteriebesvär

- Klinisk: Typisk anamnes räcker
- Hormonprover: S-FSH (blir högt) är oftast inte nödvändiga.

Differentialdiagnoser

- Tyreotoxikos (tag tyroideaprover om andra symptom (förutom svettningar) ger misstanke (tex hjärtklappning, darrningar, diarré, stirrande blick)
- Blodmalignitet: Kan ge nattliga svettningar. Dock också feber, viktnedgång, trötthet, blödningar, infektioner etc...

HRT

(Postmenopausal hormonersättningsbehandling
- Ersättning av förlusterna av kvinnliga könshormoner postmenopausalt.
- Östrogen tillsammans med progesteron (då progesteronet förhindrar endometriehyperplasi och karcinom som annars kan följa östrogenbehandling)
- Finns också som enbart östrogen

- Ges både till kvinnor som naturligt får menopaus och till de som opererats.

Effekter

- Lindrar de negativa effekterna av könshormonförlusten (värmevallningar och vaginal torrhet mm)
- Förhindrar och behandlar osteoporosen som uppstår när könshormonnivåerna faller, men annan behandling är ofta att föredra primärt för denna åkomma.

Indikationen

- Den enda indikationen för HRT är vasomotoriska symptom med följande sänkt livskvalité.
- Kvinnor utan vasomotoriska symptom får ingen förbättrad livskvalité av HRT-behandling.

Biverkningar

- Cykliska ”abstinensblödningar” (när man slutar med behandlingen?)

- Biverkningar relaterade till progesteronet i behandlingen (se ovan): Akne, vätskeretention, viktförändringar, depression, förändrat libido, obekvämhet i brösten, premenstruala symptom, oregelbundna menstruationscykler, genombrottsblödningar
- Ökad risk för endometriecancer om ej progesteron ges samtidigt som östrogenet.
- Ökad risk för bröstcancer: Risken är beroende av hur länge behandlingen ges och försvinner igen efter 5 års uppehåll av behandlingen.
- Ökad risk för venösa tromboembolier.

Hjärt-kärlsjukdom

- Det är kontroversiellt huruvida HRT minskar eller ökar risken för hjärt-kärlsjukdom.
- Epidemiologiska studier har visat på en minskad risk , de kan dock vara vinklade av att de kvinnor som använder HRT generellt sett är mer hälsomedvetna och har en sundare livsstil än de som inte använder HRT.
- En stor amerikansk prospektiv och placebokontrollerad studie (WHI) visar på en ökad risk . Studien ifrågasätts dock på grund av den höga medelåldern på de deltagande kvinnorna och de höga doser östrogen som gavs.

Östrogenbehandling har visat sig:

- Sänka LDL-kolesterol och lp(a)
- Höja HDL
- Relaxera artärväggar , tex i kranskärl genom ökad NO-bildning
- Hämma oxideringen av LDL , vilket minskar dess upptag av scavengerreceptorer på makrofager i kärlväggen.
- Man tror idag att mon HRT ges i rätt tid (dvs runt menopaus) så minskar behandlingen riskerna för hjärt- och kärlsjukdomar . Detta är dock svårt att testa då det skulle krävas så stora studiegrupper för att skillnader skulle kunna ses.

Trombos/embolier

Klimakteriebesvär

Födelse

6 mån

10-14 år

45-55 år

Menarche

Perimenopaus

- Sista mensen kommer oftast mellan 45 och 55 års ålder (median 51 år).
- Menopausala symptom kan dock uppstå flera år innan dess och kvarstår ett par år efteråt (se tabell)

Intrauterint

Ägglossningar

Kvinnliga hormoner genom livet

FSH

LH

Östrogen

- Siffrorna anger förändring av antalet fall / 10 000 kvinnor och år vid behandlingsstart 65 år.
- Data från studien Womens Health Initiative (WHI)
- Pga denna studie är den enda indikationen för HRT vasomotoriska symptom med följande sänkt livskvalité.
- Senare studier på patienter i lägre åldrar (menopaus och framåt) visar på en positiv risk / nytta avseende hjärt-/kärlsjukdom, men inga specifika rekommendationer finns för denna grupp.

Menarche: GnRH-pulsatiliteten kommer igång från hypothalamus och stimulerar till FSH / LH-produktion från hypofysen. Samtidigt minskar känsligheten för negativ feedback från östrogener. Detta drar igång ovariernas östrogenproduktion och menarche sker. Varför det startar är okänt, men hereditet , livsstil (träning mm), fettdepåer , kost och nutrition spelar roll för när menarche sker.