Sida 2 . Copyright Erik Boberg
- G-, aerob, diplokock
- Serotyper
A, B, C, W135, X, Y, Z viktigast (delas in beroende av typ av polysackaridkapsel).
- A, B, C, W135 mest virulenta
- B relativt vanlig i Europa
- Många är asymptomatiska bärare. Då
ingår meningokockerna i normala svalgfloran.
- De som är bärare verkar vara skyddade mot sjukdom.
Varför vissa får sepsis och/eller meningit, medan andra blir asymptomatiska bärare är okänt.
- Fokus
för invaderingen av meningokockerna är
oftast okänt
.
- De utsöndrar endotoxiner när de dör
, vilka ger upphov till DIC och septisk chock. Patienter som
framgångsrikt behandlas
kan därför
i början av behandlingen bli sämre
när bakterierna dör.
- När bärarfrekvensen överstiger 20%
i en population ökar risken för sjukdomsutbrott avsevärt.
- Sekundärfall av sjukdom är 500-800ggr vanligare bland de som bor i samma hushåll
som en person som blivit sjuk jämfört med andra kontakter.
- 12-Ã¥rig, tidigare frisk flicka.
- Klagar över feber, huvudvärk, illamående
vid 09:00.
- Hudutslag
(röda som ej kan tryckas bort – petechier) utvecklas vid 11-tiden.
- Kan lägga hakan mot bröstet
- Avlider 20 minuter senare
i ambulansen.
- Snabbt insjuknande utan prodromalsymptom
- Dåligt allmäntillstånd, petechier
- Ju stormigare förlopp, desto mindre uttalade meningitsymptom. Sepsisbilden dominerar.
- Blododling
- LP om den ej fördröjer handläggningen:
Man ser G- diplokocker, stegrat leukocyttal (PMN främst), sänkt sockerkvot, höjd proteinhalt
- Intensivvård
med övervakning av blödningsstatus, serumkreatinin, elektrolytstatus
- Antibiotika:
Utan dröjsmål! Cefotaxim/ceftriaxon IV. 5 dagars behandling räcker oftast. PcG vid verifierad.
- Vätskeersättning:
Ringeracetat snabbt. Patienterna oftast betydande dehydrerade.
- 5-10% mortalitet.
Högre vid komplementdefekter eller <1 års ålder.
- Uttalade petechier, manifest chock, medvetslöshet
är prognostiskt
negativa
tecken.
- Sällan allvarliga kvarstående men
- Antibiotikaprofylax:
Familjemedlemmar, värnpliktiga på samma logement, barn i samma banhemsgrupp. Ej till skolklass/daghem tex.
- Ciprofloxacin i engångsdos
eller
rifampicin x 2 i 2 dagar
.
- Vaccin:
Finns mot serotyp A, C och W135, men ej mot B som är vanligast i Sverige. Består av rent framställda polysackaridkapslar och ges till resenärer till områden där epidemier pågår.
- Meningit hos barn orsakas av H influenzae typ B.
Den drabbar då
barn som ej vaccinerats
(vaccination är idag regelmässig i Sverige under 1a levnadsåret, men invandrarbarn kan sakna det).
- Under de första 6 månaderna är barnet skyddat mot infektion av antikroppar från moderns mjölk.
Sedan kan det infekteras. HI grupp B är vanligt förekommande och högpatogen, så de flesta infekteras på något sätt före 7 års ålder och utvecklar
Agens |
Meningokocker |
H influenzae |
Pneumokocker |
Listeria |
Tuberkulos |
Klinisk bild |
-
Snabbt insjukna
nde utan prodromalsymptom
|
- Hastigt insjuknande
med feber, allmänpåverkan, huvudvärk |
-
Relativt snabbt insjuknande
med hög feber, huvudvärk. |
-
Nyföddhetsmeningit:
Diffus med ökad irritabilitet, måttlig feber, matningssvårigheter.
|
-
Långsamt förlopp
med huvudvärk, feber, neurologiska symptom.
|
CSV |
G- diplokocker , stegrat leukocyttal (PMN främst), sänkt sockerkvot, höjd proteinhalt |
H influenzae kan ses i CSV efter färgning ( små G- stavar ). |
Direktmikroskopi visar G+ diplokocker . |
Atypiska fynd för bakteriell meningit. Mindre andel PMN, större andel monocyter. Dock ej lika uttalat som vid tuberkulös meningit. G+ stavar i direktmikroskopi. |
Stegrade leukocyter med monocytär övervikt, mycket låg sockerkvot, hög proteinhalt. I 50% kan syrafasta stavar påvisas i direktmikroskop. |
Behandling |
1. Cefotaxim/ceftriaxon |
1. Cefotaxim/ceftriaxon |
1. Penicillin G |
1. Ampicillin |
1. Rifampicin + isoniazid + pyrazinamid.
Penetrerar väl till CSV och når goda koncentrationer. |