Sida 3 . Copyright Erik Boberg

Peritonsillit

Etiologi

- Uppstår efter streptokocktonsillit , eller spontant
- En abscess har bildats mellan tonsillen och svalgväggen.
- Samma bakterie som vid den ursprungliga tonsilliten + anaerober oftast.

Symptom

- Tilltagande ensidiga halssmärtor med utstrålning mot örat.
- Svårighet att intaga föda
- Feber
- Trismus pga kramper i käkmuskulaturen.

Status

- Rodnad och asymmetri i svalget
- Buktande gomtag, lateralförskjuten och svullen uvula
- Punktera peritonsillärt. Aspirera pus. Diagnosen är ställd!

Behandling

- Incision och debridering.
- Penicillin oralt (eller IV vid sväljsvårigheter).

Angina Vincenti

- Ovanlig
- Yngre och medelålders män ffa.
- Bakteriell infektion: Fusobacterium nucleatum/treponema vincentii
- Ensidig, lokal tonsillit med ulceration och beläggningar . Måttliga besvär.
- Behandla med upprensning och PcV som vid tonsillit.
- Följ upp efter 3 veckor för att utesluta malignitet.

Tonsillektomi - indikationer

- 1-3 akuta tonsilliter/år under de senaste 2-3 åren.
- 1-2 peritonsilliter inom ett par års tid
- Peritonsillit hos barn (de kan behöva sövas för att kunna debrideras, då kan man ta bort tonsillerna

samtidigt)
- Försämring av psoriasis , RA , glomerulonefrit i samband med akut tonsillit
- Detritusproppar i tonsiller med symptom i form av dålig andedräkt
- Obstruktiva besvär hos barn med sömnapné
- Andningssvårigheter pga förstorade tonsiller hos patient med mononukleos

Ensidig tonsillförstoring

- Peritonsillit: Föregående tonsillit, trismus, sväljningssvårigheter
- Angina Vincenti: Måttliga besvär, ulceration och beläggningar
- Tandabscess
- Malignitet (lymfom): Viktigare hos äldre. Körtelförstoring på andra lokaler.

Akut subglottisk laryngit (pseudokrupp)

- En av de vanligaste orsakerna till akut sjukvårdskontakt för förskolebarn
- Dominerar 1/2 – 6 års ålder
- Ökad incidens under vinterhalvåret.
- Parainfluensavirus i >50% av fallen . Influensa A kan ge svår pseudokrupp.

Symptom

- Insjuknande föregås ofta av ÖLI-symptom
- Skällande hosta (mycket karakteristiskt ljud)
- Inspiratorisk stridor pga subglottiskt ödem (svullnad under stämbanden). Inspiratorisk då slemhinnorna vid inspiration sugs mot varandra (Bernoulli).
- Mekanism bakom ödemet okänd , men sannolikt oftast virusinfektion (parainfluensavirus)
- Heshet
- Ej hög feber
- Dock påverkat barn
- Ej sväljningssmärtor
- Symptom debuterar oftast medan barnet sover , varpå barnet vaknar av symptomen. Möjligen pga

ökat hydrostatiskt tryck i stämbanden när barnet ligger och därmed sämre återresorption av vätska.

Diagnos

- Differentialdiagnoser: Epiglottit, laryngotrakeit, främmande kropp, astmatisk bronkit, annan obstruktivitet
- Väsentligen noral auskultation av lungor
- Dock inspiratorisk stridor från larynx. Skällande hosta.

Behandling

- Hemma: Lyft upp barnet ur sängen för att minska hydrostatiskt tryck så att ödemet avtar något.
- Andningshjälp: Blåsa och mask / mun mot mun trycker in luft och minskar bernoulli-sammandraget så att luft går ned.
- Glukokortikoider: Om stridor i vila.
- Inhalation av racemiskt adrenalin: Mer komplicerat då det krävs inhalator, kortvarigare effekt.
- Vissa barn svarar på kortison , andra på adrenalin . Oklart varför.
- Antibiotika oftast ej nödvändigt då viral etiologi är absolut vanligast. Sekundära bakteriella infektioner förekommer dock, dessa kan bli aktuella för AB-behandling.
- Undvik hosmedicin som innehåller opiater och därför kan verka andningsdämpande .
- Näsdroppar med efedrin (avsvällande)

Prognos

- Recidiv vanligt
- Tendensen växer bort med åren.

Akut supraglottisk laryngit (epiglottit)

- Bakteriell infektion (septisk cellulit) i epiglottis, ofta H influenzae typ B.
- Drabbar oftast barn mellan 1-4 år.
- Epiglottis svullnar och förhindrar passage av luft.
- HiB kan också ge sepsis och meningit. Vanligt! Svårt!

Symptom

- Debuterar som ÖLI
- Snabbt utvecklande av symptom
- Uttalad halssmärta
- Sväljnings- eller andningshinder
- Hög feber , kraftig allmänpåverkan
- Vill sitta upp med hakan framskjuten för att öka avståndet mellan tungbas och farynxvägg så att luftpassagen förbättras. Dreglar.
- Ökat andningsarbete visar sig som indragningar i jugulum, interkostalt och i epigastriet
- Medvetslöshet inträffar pga hypoxi/hyperkapni och utmattning. Då överhängande risk för bradykardi och hjärtstillestånd.

Diagnostik

- Lugn och försiktighet: Ej för mycket manipulation i svalget. Kan förvärra svullnaden och ge totalt stopp i luftvägarna!
- Barn har larynx relativt högt sittande. Pressa ned tungan med spatel för att se rodnat, svullnat körsbärsliknande struplock och svullna, ilsket rodnade slemhinnor i svalget.
- Hos äldre barn och vuxna försiktig spegling eller i undantagsfall fiberlaryngoskopi.
- Väldigt få har samtidigt tonsillit . Ej heller vanligt med svullnad av mjuka gommen som man kan se vid allergisk slemhinnereaktion.
- Blododling för säkerställande av etiologi (20% har bakteriemi) + direktodling från epiglottis

Behandling

- Sjukhusremiss!
- Cefuroxim eller ampicillin i injektion + ev vattenlösligt hydrokortison
- Steroider dock ej lika effektiva som vid pseudokrupp
- Ventilering vid behov: Mun mot mun, mun mot näsa. På sjukhus intubering . Tracheotomi om medvetslös.
- Paracetamol för att sänka kroppstemp.
- Vätsketillförsel för att minska hypovolemi och

Mer om tonsiller och farynx!