- Om grenblockad:
Dessa ger breda QRS-komplex. Om samtidigt takykardi från förmaksfokus fås en SVT med breda QRS.
- Hur skilja detta från en VT?
Titta på gammalt EKG. Om tidigare skänkelblock är det sannolikt att detta är ett skänkelblock med snabb rytm pga tex ett nytillkommet förmaksflimmer.
- Abberation:
Frekvensberoende skänkelblock. Vissa får skänkelblock när de får takykardi, men kan ha normalt EKG vid lugnare rytm. Här hjälper inte ett gammalt EKG, gör ett esofagus-EKG!
- Esofagus-EKG:
En EKG-elektrod sänks ned i esofagus tills den sitter precis bakom vä förmak. Då registeras aktiviteten i vä förmak som ett QRS-komplex. Samtidigt tas ett vanligt EKG så att kammaraktiviteten kan ses som QRS i detta.
-
Om frekvensen är lägre i förmaksaktiviteten
än i kammaraktiviteten är takykardin kammarutlöst (VT).
-
Om frekvensen är högre i förmaksaktiviteten
än i kammaraktiviteten är takykardin förmaksutlöst (SVT + grenblock).
- Hjärtfrekvens:
Högre frekvens är värre.
- Myokardfunktion:
Ett sviktande hjärta drabbas mycket hårdare än ett friskt.
- Klaffunktion:
Tex kan en takykardi hos en patient med mitralisstenos ge ett lungödem då den ökade frekvensen ger sämre diastolisk fyllnad och då den bristande förmakskontraktionen (pga tex ett flimmer eller VT) ger sämre öppning av mitralisklaffen. Båda dessa faktorer bidrar till stas bakåt och lungödem.
- Koronarkärl:
Takykardier försämrar koronarperfusionen (då denna är störst under diastole).
- Arytmiduration:
En långvarig arytmi kan ge strukturella skador på myokardet (takykardiassocierad kardiomyopati)
- Organisk hjärtsjukdom:
Hjärtinfarkt, kardiomyopati, VOC, etc
- Strukturell hjärtsjukdom:
Accessoriska banor—WPW tex
- Extrakardiell:
Metabol (hyperkalemi, hyperkalcemi etc), endokrin (tyreotoxikos), anemi (ger sinustakykardi)
- Elektrisk:
Jonkanaldefekter. Medfött—Long QT syndrom tex.
- Smala QRS-komplex
- Sinustakykardi
- Förmakstakykardi (ektopiskt fokus)
- Förmaksflimmer, fladder
- WPW
- AVNRT
- Breda QRS-komplex
- Ventrikeltakykardi
- Ventrikelflimmer
-
Pilen pekar på
den accessoriska banan mellan förmak och kammare (se nedan för mer om WPW-syndrom).
-
Ett reentry fenomen har uppstått
där impulser leds bakåt genom den acessoriska banan och genom förmaken till AV-noden.
- En takykardi med smala QRS
fås.
-
P-vågorna bildas av reentry-aktiviteten
från den accessoriska banan och hamnar en bit efter QRS-komplexen (ses på esofagus-EKG)
-
RP-tiden
(tiden från ett QRS-komplex till nästa P-våg) > 70ms.
- Dock är
RP-tiden < PR-tiden
(tiden från en P-våg till nästa QRS-komplex)
-
Pilen pekar på reentry-banan
som uppstått inne i AV-noden (se nedan för mer om AVNRT).
- Fenomenet ger en
takykardi med smala QRS-komplex
.
- P-vågorna bildas av reentryaktiviteten
och
gömmer sig inne i QRS-komplexen
då de utlöses i stort sett samtidigt som kammaraktiviteten.
-
RP-tiden
blir därför oftast kort, < 70ms och
RP < PR.
- WPW med ortodrom överledning (AVRT)
- Atypisk AVNRT
- Ektopisk förmaksaktivitet
- AVNRT
- Förmakstakykardi, A-typ
- Sinustakykardi
- AVNRT (mindre sannolikt)
- Det
centrum
som fungerar som
rytmgenerator
sitter i
förmaken
.
- En P-våg kommer därför att ligga straxt innan QRS-komplexen
(då det är förmaksaktiviteten som fortleder impulserna genom AV-noden ned i kamrarna).
- RP därför > PR