duration > 48h måste waranbehandlas i 3 veckor innan elkonvertering, detta då man annars riskerar att skjuta upp tromber i hjärnan på patienten. Permanenta förmaksflimmer kan ej elkonverteras.
- Ålder: Äldre personer har lägre funktionskrav, behöver de verkligen ha sinusrytm?
- Kardiovaskulär/icke kardiovaskulär sjukdom: Kan vara komplicerande faktor vid en elkonvertering eller ablation.
- Vilka läkemedel kan användas?
- Kan en icke farmakologisk metod användas?

I vetenskapliga studier har man inte lyckats hitta några skillnader gällande mortalitet, strokerisk, livskvalitet och hospitaliseringar när man jämfört frekvenskontrollerade och rytmkontrollerade patienter.

Frekvenskontroll

- God frekvenskontroll: Frekvens 60-80 i vila samt 90-115 vid måttlig ansträngning.
- Framför allt betablockad eller digitalis för frekvenskontroll.
- Icke farmakologisk: HIS-ablation. Ger ett höggradigt AV-block. Sedan sätts en pacemaker. Förbättrar symptom, arbetsförmåga, livskvalité. Genomför om bristande frekvensreglering eller intolerabla biverkningar av frekvensreglerande farmaka.

- EKG: Hypertrofi? Grenblock? Q-vågor? Preexcitation?
- EKO: Strukturella hjärtfel? Vänsterkammarfunktion?
- Lab: Blodstatus, Tyroideaprover, Leverstatus, Njurfunktion
- Event recorder
- Arbets-EKG

Varför behandla?

- 1,5-1,9 x ökad mortalitet: Denna ej beroende av strokerisken. Oklart varför den existerar.
- Strokerisk: 5% per år. Stark oberoende riskfaktor. Tromber bildas i de stillastående förmaken och kan sedan släppa embolier till hjärnan. 1/6 strokepatienter har FF. Risken ökar kraftigt med stigande ålder och vitier.
- Nedsatt prestationsförmåga/livskvalitet: Pga nedsat fysisk förmåga
- Risk för takykardiassocierad kardiomyopati.

Behandlingsmål

- Förebygga tromboembolism: Antikoagulantia
- Arytmibehandling: Antingen genom frekvenskontroll som syftar till att reglera hjärtfrekvensen, eller genom rytmkontroll vilken syftar till att återställa och bibehålla sinusrytm.

Förebygga tromboembolism

- Strokerisken bedöms vara lika hög oavsett typ av förmaksflimmer (paroxysmalt, persistent, permanent)
- Waran eller ASA? Waran ger en högre blödningsrisk, men också en större riskreduktion för stroke.

- Som jämförelse: ASA efter genomgången hjärtinfarkt minskar risken för en ny infarkt med 1,8% (6,5-4,7%)

Riskstratifiering

- Beroende på andra riskfaktorer har olika patienter med förmaksflimmer olika strokerisk!
- Stratifiering görs enligt CHADS2:

Congestive heart failure (EF<35%)—1p
Hypertention—1p
Age > 75—1p
Diabetes mellitus—1p
Stroke/TIA (tidigare) - 2p

Arytmibehandling

Varför arytmibehandling?

- Nedsatt prestationsförmåga/livskvalitet: Pga nedsat fysisk förmåga vid takykardier.
- Risk för takykardiassocierad kardiomyopati.

Frekvenskontroll eller rytmkontroll?

- Symptom: Vilka och hur uttalade?
- Typ av förmaksflimmer, duration: Misstänkt

Förmaksflimmer

- Flimmervågor med varierande amplitud, utseende och frekvens
- Oregelbunden, snabb förmaksrytm
- Komplett avsaknad av koordinerad förmakssystole.

- Epidemiologi: 1% av befolkningen. 5% av 75-åringar. 10-30% av hjärtsviktare.

Predisponerande faktorer

- Hypertoni
- Hjärtsvikt
- Ischemisk hjärtsjukdom
- Klaffel
- Perimyokardit
- Lungemboli
- Hjärtkirurgi
- Annan arytmi
- Icke kardiella: Alkohol, fetma, hypertyreos, intrakraniell blödning

Utredning

- Anamnes: Symptom? 1a attack? Utlösande faktorer? Duration? Icke kardiella predisponerande faktorer? Tidigare hjärt/lung sjukdomar?
- Status: Frekvens? Tecken på samtidig hjärtsjukdom? Predisponerande faktorer?

Specifika arytmitillstånd