-
Rytmkontroll:
Görs för att återställa sinusrytm.
- Bifasisk defibrillator
används. Ger lägre strömkrav. Defibrillatorn synkroniserar på QRS-komplexen så att stöten ej ges i T-vågen då detta ger risk för VF.
- Normala elektrolyter krävs.
Ffa hypokalemi kontraindicerande, ger risk för inducerande av annan arytmi.
- Vid samtidig pacemaker/ICD:
Sätt spatlarna anteroposteriort istället för i axill och ovan hö mamill.
- Tänk efter innan:
SÃ¥ att du kan hantera eventuell bradykardi/takykardi efter konverteringen.
- Effektivitet:
70-99% får sinusrytm.
- Om misstänkt flimmerduration > 48h:
Waran i 4v (med terapeutiskt INR) före konvertering för att undvika risk för att bildade förmakstromber skjuts upp till hjärnan. Efterbehandling med Waran i ytterligare 4-6v.
-
Om misstänkt duration > 48h + akut behov av elkonvertering (mycket snabb rytm/hemodynamisk instabilitet):
Gör TEE för att lokalisera ev tromber i
förmaken. Om dessa ej ses kan man konvertera direkt.
-
Mindre effektiv än elkonv:
70% jfr 90% till sinus.
- MÃ¥ste observeras efter konvertering:
Risk för andra arytmier pga läkemedlen
- Narkos behövs ej.
- Preparat med konverterande effekt:
Amiodarone, Flecainid, Propafenon
-
Preparat som saknar konverterande effekt:
Digitalis, sotalol, Ca-blockerare, diuretika
- Preparat som fungerar som recidivprofylax:
Amiodarone, Flecainid, Propafenon, Disopyramid, Sotalol, B-blockad
- Kan göras
perkutant
via kateter
eller kirurgiskt
vid annan samtidig hjärtkirurgi.
-
Görs vid höggradigt symptomgivande förmaksflimmer
som ej kan påverkas av klass I antiarrytmika eller där patienten får jättebesvärliga biverkningar.
-
Ej på permanenta flimmer!
Oftast paroxysmala.
- Etiologi:
Uppstår efter strukturell hjärtsjukdom, hjärtkirurgi, lungemboli mm
- Patogenes:
Ett makro-reentry fenomen i förmaket med en förmaksfrekvens på 240-300. Alla impulser leds inte över till kammaren pga refraktäritet i AV-nod. Vanligt med 2:1 överledning.
- EKG:
Sågtandsmönster i inferiora avledningar.
- Kliniska problem:
Tromboemboliska komplikationer (strokerisk) och arytmirelaterade symptom.
- Stark koppling till förmaksflimmer:
35-50% har båda.
- Samma som för förmaksflimmer
- Samma riktlinjer som för förmaksflimmer
- Frekvenskontroll:
Mer svårkontrollerat än förmaksflimmer.
-
Elkonvertering:
Samma riktlinjer som för förmaksflimmer
- Kateterablation:
Säker och effektiv behandling med gott vetenskapligt underlag. Används på patienter som får upprepade symptomgivande episoder.
-
Etiologi:
En extra bana har uppstått genom AV-noden, vilken har egenskaper som gör att ett reentry fenomen kan uppstå i AV-noden (se ovan)
-
Epidemiologi:
Debut i vuxen ålder, vanligare hos kvinnor. Utgör 40-70% av Paroxysmala
supraventrikulära takykardier.
- Behandling:
Blockad av AV-noden brukar vara effektiv. Vagala manövrar, adenosin (totalt AV-block under 10-20s) eller verapamil (Ca-blockad med effekt på AV-nod) har alla denna egenskap.
-
Vid återkommande besvär
kan man behandla kroniskt med verapamil eller beta-blockad i förebyggande syfte, men en ablation är i de flesta fall en säker och bra metod.