Sida 10 . Copyright Erik Boberg
- Kardinalsymptom:Â
Dyspné. Accentueras i liggande (ortopné) och vid ansträngning. Paroxysmal, nattlig dyspné är typiskt hjärtsviktssymptom.
-
Övriga symptom:
Viktuppgång (svullnad i ben/buk), nedsatt kondition/allmäntillstånd, bröstsmärta (särskilt vid pågående ischemi)
-
Försök att gruppera patienten
i en av de 4 rutorna ovan. Detta kan bedöma vilken terapi som bäst lämpar sig för honom/henne.
- Övervaka
puls, BT, saturation. Arytmiövervakning. Ev KAD för att övervaka urinproduktion.
-
BT
kan vara mycket högt vid lungödem, och mycket lågt vid svår myokardskada.
-
Pulsen
ofta snabb, svag och tunn.
-
Hjärta:
Takykardi, vänsterförskjuten, breddökad iktus, ev blåsljud
-
Syrgas
om SO2 < 95%
- Sätt IV nål.
-
Morfin:
För alla med svår hjärtsvikt, speciellt om de har oro/dyspné. Dilaterar vener och artärer till viss del.
Betablockad
:
ACE-hämmare:
Kan ibland sättas in redan i det akuta skedet. Beakta kontraindikationer.
Rassel på lungor, förlängt exspirium, rhonki, ökad halsvenstas, perifera ödem (extremiteter, buk, lever). Ofta sänkt PO2.
-
Tredje hjärtton
pga sträckning av chordae tendineae. Tecken till ökat slutsystoliskt vänsterkammartryck.
-
Fjärde hjärtton:
Förmakskontraktion mot stel vänsterkammare.
- Sätt patienten i hjärtläge (45 graders lutning på ryggstödet).
- CPAP är bra vid svår andnöd och lungödem. Ej till patienter med lågt BT (<90mmHg) eller med risk för emfysem och pneumothorax.
- Alla patienter är inte våta
vid akut sviktande kronisk hjärtsvikt, trots ökade fyllnadstryck. Invasiv monitorering kan då hjälpa.
- Dålig perifer cirkulation. Kalla, ibland cyanotiska extremiteter. Avtagande urinproduktion, lågt BT är tecken på chocktillstånd.
- Risk för kardiogen chock. Lägg patienten plant. Vid kardiogen chock och akut infarkt—överväg akut PCI. Aortaballongpump kan användas som stöd vid PCI. Ger bättre diastoliskt tryck i aorta och därmed bättre koronar genomblödning. Avlastar afterload i systole.
- Hypotension (MAP < 60): Överväg jonotrop behandling.
...med kronisk hjärtsvikt som söker akut har dock oftast en annan genes till sina symptom, tex lungsjukdom, leversjukdom eller övergående myokardiell ischemi.
-
Vanligaste
vid akut exacerbation av kronisk hjärtsvikt. Dessa bör behandlas med diuretika (Loop-diuretika) och vasodilaterare för att minska fyllnadstrycken i vänster kammare.Â
- Behandla med
IV diuretika
akut (skapar vasodilatering + diures), fortsätt med det tills ödem och lungstas försvunnit. Över till tabletter sedan.
- Bör behandlas med jonotropa läkemedel som stimulerar hjärtmuskelarbetet.
- Bör noggrannt undersökas för eventuellt förhöjt fyllnadstryck i vänster kammare. Saknas detta så kan man behandla med försiktig vätskeersättning.
-
EKG:
Arytmi, infarkttecken
-
Hjärt-/lungröntgen:
Hjärtförstoring, lungstas, pleuravätska, lungabnormaliteter, förändringar i mediastinum
-
Infarktdiagnostik:
Troponin T/I. Koronarangio
-
Elstatus:
Na, K, Kreatinin
-
Leverstatus:
ASAT, ALAT, ALP
-
B-glukos
- Infektionsprover:
CRP, temperatur
-
Blodstatus:
Hb, LPK, TPK
-
Blödningsstatus:
PK, APTT
-
Lungembolidiagnostik:
D-dimer, lungscint/CT
- Tyroideastatus:
TSH, T3/T4
-
Nt-pro-BNP:
Se nedan.
- Syra-bas status:
Blodgas
- Ekokardiografi
-
Försämring
av redan kronisk hjärtsvikt
-
Akut ischemi
eller hjärtinfarkt
-
DÃ¥lig compliance
(patienten tar ej ordinerade mediciner)
-
Akut infektion:
Sepsis kan ge inadekvat/låg perifer resistens. Ge vasokonstringerare, tex noradrenalin.
-
Arytmi:
Tex förmaksflimmer. Överväg akut elkonvertering. Ej om FF > 24h och ingen waranbehandling! Digitalis vid snabbt flimmer. Pacemaker vid svår bradykardi.
-
Drog– och alkoholmissbruk
-
Anemi
-
Ischemisk hjärtsjukdom.
Hjärtinfarkt är den i särklass vanligaste orsaken till akut hjärtsvikt
-
Hypertoni:
Ev hyperton kris. Behandlas med vasodilaterare (nitroglycerin eller nitroprussid)
-
Akut arytmi
-
Diabetes
-
Klaffel:
Insufficiens kan debutera plötsligt. Kan kräva akut operation.
-
Hjärtmuskelsjukdomar:
Kardiomyopati, myokardit
-
Tamponad:
Kan kräva akut tappning av vätska ur perikardiet.
-
Aortadissektion:
Kan kräva akut operation.
- High output failure:
Hög CO, ofta takykardi. Ev lungödem. Orsakas av anemi, sepsis, primär takyarytmi, arteriovenösa shuntar, tyreotoxikos.
-
Högersidig hjärtsvikt:
Låg CO. Leverstas, halsvenstas, rena lungor (inga lungödem). Orsakas av lungemboli, högersidig infarkt, pulmonell hypertension.
Lungstas: Fyllnadstryck i vänster kammare
Vävnads-perfusion: ↑ CO, ↓ Perifer resistens